Fädernas missgärningar

Ett inlägg om den sjätte delen i Rebecka Martinsson-serien.



Åsa Larssons bok Fädernas missgärningarDet var ett tag sen jag läste om Rebecka Martinsson, 
men i september i år kom den sjätte delen i serien av Åsa Larsson, Fädernas missgärningar. Detta är den avslutande delen i serien, men jag hoppas in i det längsta att jag har fel. Jag köpte boken i fysisk bokhandel. Ett presentkort från arbetsgivaren täckte kostnaden för några andra böcker jag köpte vid samma tillfälle, men just den här boken betalade jag själv när det var vänpris hos Akademibokhandeln.

Efter nio långa år får jag äntligen läsa om Rebecka Martinsson igen. Rebecka är åklagare i Kiruna när Ragnhild Pekkari hittar sin yngre bror död i soffan – och ytterligare en karl i broderns frysbox. Den fryste visar sig vara en person som försvann 1962 och det brottet är preskriberat. Men den pensionerade polisen Sven-Erik Stålnacke åtar sig ändå att ta reda på vad som har hänt. Rebecka å sin sida får ta tag i mordet på Ragnhilds bror, nåt som vid första anblicken ser ut som ett vanligt dödsfall. Gamla hemligheter ligger och pyr. Rebecka visar sig vara dotter till Virpi som var fosterbarn hos Ragnhilds familj fram till tonåren.

Jag gillar det här jättemycket! Lite avskräckt blev jag först av bokens omfång, 560 sidor, men samtidigt nyfiken – den börjar ju på min födelsedag. Rebeckas kärleksliv skildras – lika kallt som Kirunavåren. Tack och lov tar den bihistorien inte alltför stor plats i huvudberättelsen. Det finns flera HBTQ-teman, varav ett är viktigt för själva berättelsen.

Karaktärerna skildras genom att författaren ofta byter perspektiv och låter läsaren ta del av deras tankar. Det är ett suveränt grepp, som ger flera bilder av ett och samma skeende. Jag vet att jag ska sakna persongalleriet som är lysande tecknat.

Toffelomdömet blir det högsta.

Rosa toffla miniRosa toffla miniRosa toffla miniRosa toffla miniRosa toffla mini

∼ ♦ ∼

De här böckerna ingår i Rebecka Martinsson-serien (tre av länkarna går till mina inlägg om böckerna):

  1. Solstorm
  2. Det blod som spillts
  3. Svart stig
  4. Till dess din vrede upphör
  5. Till offer åt Molok
  6. Fädernas missgärningar (se inlägget ovan!)

 


Livet är kort.

Publicerat i Böcker, HBTQ, Personligt | Märkt , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , | 2 kommentarer

Tisdag kväll den 9 november och onsdagen den 10 november 2021: Effektivitet kontra störningsmoment av det trevliga slaget

 



Kära dagbok…

Citrus tog en selfie

Citrus hängde med oss – och passade på att ta en selfie med min mobil, minsann!

Jag var rätt trött på tisdagskvällen. Jag hade ätit en lagad lunch (bara att laga var utmattande – SKOJAR!) och nöjde mig med kaffe och mackor till kvällsmat. Det var mycket att stå i under dan, även om jag inte gjorde allting själv. Inte hade det blivit så bra om jag hade gett mig på att sätta upp bänkbelysningar och göra nya uttag… Men jag flyttade möbler och grejor, dammsög och sopade och sen jobbade jag förstås däremellan. Jag är mer effektiv när jag är hemma och jobbar. Trots hantverkare och katter är det färre ”störningsmoment”. Samtidigt kan ju ”störningsmoment” som trevliga kollegor vara ganska kul på jobbet. Katterna sökte mitt sällskap hela dan och kvällen. Lucifer var ganska uppskrämd efter borrandet och Citrus hängde med Fästmön och mig i soffan på kvällen. TV:n var för omväxlings skull påslagen, men jag läste mest. Nu är det inte många sidor kvar i min bok på gång och den är riktigt, riktigt spännande.

∼ ♦ ∼

Onsdagen var till skillnad från tisdagen varm, över tio grader. Jag var lat och tog bilen även i morse eftersom jag hade tung ”packning”. Kanske tar jag bilen i morrn också eftersom samma packning som i morse ska med hem då efter jobbet. På fredag ska jag nämligen jobba hemifrån igen. Även om jag är mer effektiv hemma, föredrar jag att jobba på jobbet trots allt. Jag vill skilja på jobb och privatliv. Sen vill jag helst gå också, men ryggen pallar inte att bära tungt. På måndag måste jag ta bilen igen för då ska garaget städas i tre timmar under förmiddagen. På jobbet är det fri parkering för tillfället och fram till årsskiftet. Annars kostar det fem miljoner att betala för parkering nånstans i den här stan – bilen kan inte stå i garaget när det städas.

Grön kvist på skrivbord

Huskur eller är nån bara på grön kvist?

I morse hade jag sällskap upp i hissen av rektor, minsann. Han var riktigt trevlig och social att prata med, även om vi höll oss till ytliga ämnen som väder och kläder. På avdelningen var det rätt tomt när jag anlände. Kollegan som brukar sitta mitt emot är sjuk och det är trist att inte kunna slänga några ord och enkelt kunna prata jobb under arbetsdan om det behövs. Jag hoppas kollegan blir frisk snart. Kanske den gröna kvisten jag noterade på ett skrivbord var nån sorts… huskur?

Den första kvarten av arbetsdan fick jag för övrigt ägna åt att försöka ställa in skrivbordsstolen så att den funkar för min rygg. Nån hade uppenbarligen roat sig med att flytta runt stolarna igår. Det är ett gissel att inte ha fasta platser, det går åt mycket tid till inställningar och installationer av utrustning, men jag skriver upp det som arbetstid. Och på tal om inställningar uppdaterade jag min gamla iPhone i morse till iOS 15.1. Jag vågade efter att ha haft en chattdialog med Applesupporten häromdan. Mobilen känns mycket piggare och jag har plötsligt fått betydligt mer arbetsminne. Det blev till att uppdatera jobbmobilen också som även den är en SE, men en nyare modell, förstås.

Fish n chips

Korvkioskmat till lunch.

Arbetsdagen ägnade jag åt det vanliga, det vill säga besvara mejl, uppdatera, korrekturläsa, leta trasiga länkar, möten etc, allt med avbrott för korvkioskmat till lunch. (Nej, restaurangen i huset lämnar ett och annat att önska, men valet var ju mitt.) Jag fick också i uppdrag att rycka in i en annan enhet på avdelningen igen för att hjälpa till med nåt akut. Det känns som om alla går på knäna just nu och många är sjuka.

På eftermiddagsmötet hade jag en kort dragning om kommunikationsplanering. Därefter påbörjade vi en kommunikationsplan för ett pågående projekt. Sen blev det tårta… Så nej. Idag har jag inte ätit nyttigt och på fredag lär det vara plus på vågen.

Chokladtårta

Sen blev det tårta…

∼ ♦ ∼

När jag kom hem efter jobbet gav jag katterna mat, bäddade och fixade kaffe medan Anna gick och handlade. Nu blir det snart mackor till kvällsmat.

∼ ♦ ∼

Jag har för övrigt anmält mig till två författarträffar/-samtal arrangerade av Akademibokhandeln här i centrum. Den första träffen går av stapeln tisdagen den 23 november och då är det Jonas Gardell som ska babbla om sin senaste roman (ja, jag tror han babblar en hel del…). Den andra är på torsdagen samma vecka, det vill säga den 25 november. Då pratar Christer Nordström om sin minnesbok av Ulf Broberg. 

∼ ♦ ∼

 


Livet är kort.

Publicerat i Böcker, Dagbok, Jobb, Mat, Personligt, TV | Märkt , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , | 2 kommentarer

Måndag kväll den 8 november och tisdagen den 9 november 2021: Ljus i vårt hus och diverse upphittat

 



Kära dagbok…

Mackor kaffe och boken Fädernas missgärningar

Jag hann med kvällsmat också.

Ganska effektiv var jag igår kväll. Jag inte bara dammsög, plockade ur diskmaskinen och gick med sopor, jag skrev ett yttrande över en detaljplan också. Visst var jag trött efter en natt med dålig sömn och en arbetsdag, men allting går utom tennsoldater och små barn, du vet.

Det blev tid för kvällsmat (mackor, kaffe och litteratur) och läsning också. Katterna var både busiga och hungriga hela kvällen. Lucifer är inte alltid så snäll mot sin syster som är mycket mindre än han.

Fästmön slutade klockan 20 och hade väl haft en rörig kväll på jobbet. Men det gick, det också, det måste bara gå. Även igår kväll fick TV:n vara avstängd. Det har blivit sämre och sämre i TV-tablån och det var länge sen jag slutade köpa TV-tidningen varje vecka. 

∼ ♦ ∼

I morse skulle Anna iväg för att börja jobba klockan sju. För egen del jobbade jag hemifrån, i sällskap av elektrikern och katterna. Elektrikern från J & C El AB anlände en kvart över sju och vi fick fina, moderna och nättare bänkbelysningar i köket med två uttag i vardera armatur. Utöver det blev det ytterligare ett uttag i köket. Vi ville också ha ett till uttag i Salen och ett i sovrummet. Elektrikern hade inte rätta grejor till vare sig uttagen eller till lampan över köksbänken där vi tidigare inte haft nån belysning och åkte iväg för att köpa det han behövde. Så smidigt! Lampan över diskbänken gav ett väldigt starkt ljus – och avslöjade att där behövde göras rent. Tisslingarna gillade inte porttelefonen, men kom fram och hälsade på elektrikern. När han var iväg för att handla vågade de sig ut i köket, för se nyfikna var de på hans grejor… Men sen när han borrade försvann de som en avlöning.


Det kom fram diverse annat smått och gott också
när jag flyttade på möbler för att elektrikern skulle komma åt att dra ledningar. (OBS! Upphittade livsmedel är ej med på bild.) Tur att de nya uttagen fungerar, jag har provat samtliga, bland annat med dammsugaren.

 

Snö i Uppsala 9 nov 2021

Det snöade i Uppsala i morse. Sen regnade det bort från lunch och på eftermiddagen.

På förmiddagen började det snöa ymnigt. Från lunch regnade snön bort. Det kändes helt OK att stanna kvar hemma och fortsätta jobba. Hantverkaren var väldigt smidig och jag kunde jobba bra här hemma, till och med delta i Zoommöte. Vid tio-tiden var han färdig och då grep jag mig an ett korrektur, bland annat. Sånt som kräver lite mer koncentration och tystnad.

Det var en fröjd sen att laga lunch i ett väl upplyst kök. Jag åt makaroner och kycklingkorv. I kväll blir det mackor och qwarj. Jag har jobbat hårt idag, både hemma och jobbmässigt, så jag förtjänar att sitta ner med min bok på gång och läsa. I skrivande stund har jag väl en 140 sidor kvar.

Makaroner och kycklingkorv och en bok

Jag lagade lunch i ett väl upplyst kök.


Citrus
har busat sig trött med alla leksaker
som jag hittade när jag drog fram soffan för elektrikern. Bäst gillar hon en liten silvrig julgranskula. Den bär hon omkring i munnen som en hund, men nu har hon visst busat bort den igen. Lucifer håller fortfarande på att hämta sig efter borrchocken. När det var som värst låg han och tryckte under/bakom mitt skrivbord, upptryckt mot fönstret i Bokrummet.

∼ ♦ ∼

 


Livet är kort.

Publicerat i Böcker, Dagbok, Familj, Jobb, Mat, Personligt, TV | Märkt , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , | 2 kommentarer

Söndag eftermiddag och kväll den 7 november och måndagen den 8 november 2021: Blomning och snö på trettonårsdagen

 



Kära dagbok…

Söndagen passerade i sakta mak. Vi gjorde en del nytta, förstås, framför allt Fästmön som fortsatte att röja i Pojkrummet. Jag vattnade krukväxter och tömde kattpottor och lite sånt. I sovrummet noterade jag att två av tre novemberkaktusar blommar eller har knoppar. Den vita och lila fick Anna av min mamma. Ja, Anna valde kaktusen själv, men den var från mamma. Den röda vet jag inte om den är min eller Annas. Vi har nog hivat ett par novemberkaktusar sen vi flyttade till Main Street.


På eftermiddagen kom jag på att det var Kladdkakans dag
och tänk, min kladdkaka som jag fick av ICA till födelsedagen, låg i frysen och bara väntade på att ätas. Perfekt ju! Men inte så perfekt för vikten, för den har gått stadigt uppåt sen i fredags.

Kladdkaka glass och kaffe

Firning av Kladdkakans dag.

 

Anna canelloni med ricotta och spinacchi hos Alex

Anna hos Alex.

Framåt seneftermiddagen fixade vi till oss, dumpade sopor i soprummet och gick till Alex för att äta, Där luktade det… toalett. Eller avlopp, i vart fall, när vi kom in. Jag tyckte att det luktade så illa att jag påpekade detta för servitören varpå han gick och kollade toaletterna. Han återkom med beskedet att de var städade… Nu var det ju inte det jag menade, men jag orkade inte tjafsa. Det var ingen trevlig stämning och det var dragigt där vi satt, men vi åt var sin huvudrätt, tog var sitt glas Montepulciano och gick sen hem. Jag åt canneloni och det var gott även om jag behövde salta.

Desserten tog vi hemma. Jag öppnade en flaska Masi Campofiorin 2016. Vi tog var sitt glas till var sin ostassiett. Anna pytsade upp fikon- och rödvinsmarmelad till oss. Mums! Vidare serverade köket resten av kladdkakan samt det sista pressokaffet som vi fick i julklapp förra året av Annas snälla mamma. Det var med stinn och bubblig mage jag gick och la mig…

∼ ♦ ∼

Anna fikar i Väderstad

Hon. Anna. I Väderstad i somras.

Idag är det 13 år sen Anna och jag förlovade oss. Vi kan inte direkt fira idag, för jag jobbade dagtid och Anna jobbar i kväll. Tanken var väl att titta på Allt ljus på Uppsala och sen äta hos Alex igår. Nu blev det bara det sistnämnda och det var sisådär (se ovan!). Jag tänker att det kan få bli en middag på Il Forno, kanske, vid annat tillfälle. Allt ljus på Uppsala ska vi försöka se nån kväll den här veckan i stället. Anna jobbar nästa helg och på måndag åker hon till sin dotter i England. Jag blir ensam med katterna och det ska bli både skönt och kanske… ensamt. Men vadå, jag jobbar liksom.

Idag kom den första (?) snön för säsongen. Jag tog bilen till jobbet, för jag hade en übertung rygga plus jobbdatorn. Det blir bra halkträning att köra lite försiktigt och korta sträckor.

Barockträdgården frostig

Barockgträdgårdens buskar, träd och gräs utanför jobbfönstret var frostiga.

 

Vegetarisk böngryta med ris

Väldigt vegetarisk lunch.

Förmiddagen på jobbet bestod av möten. Det var hela fyra stycken och de pågick fram till lunch. På onsdag ska vi fortsätta diskutera ett projekt och jag ska då presentera min enkla mall för kommunikationsplan. Vidare lämnade jag in det stora korrekturet.

Lunchen blev väldigt vegetarisk och jag intog den i min ensamhet i restaurangen. Det var ganska skönt idag. Ibland känns det som om det blir för mycket av det goda (pratet). Jag blir trött. Dessutom sov jag inte så bra i natt. Vaknade framåt småtimmarna och kunde inte riktigt somna om.

Anna jobbar som sagt i kväll och Gymnasisten återvänder för några skoldagar. Jag har dammsugit tre rum och ska fixa ett par styrelsesaker, men sen blir det väl fåtöljen och läsning. Det går undan med min tegelsten på gång och nu har jag passerat halva boken.

∼ ♦ ∼

 


Livet är kort.

Publicerat i Böcker, Dagbok, Epikuréiskt, Familj, Jobb, Mat, Personligt, Vin | Märkt , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , | 2 kommentarer

Lördagen den 6 november och söndagen den 7 november 2021: Rensat, rödingfest och mys

 



Kära dagbok…

Boken Fädernas missgärningar och kaffe på sängen

Efter första stundens läsning hade jag kommit 90 sidor in i boken…

Så var snart även den här helgen över. Konstigt att de lediga dagarna går så snabbt förbi, jag var ju ändå ledig två och en halv dag den gångna veckan. Nåja, lördag och söndag har omfattat både nytta och nöje samt vila, återhämtning och socialt umgänge. Däremot blev det inget besök på stan för att se Allt ljus på Uppsala. Vi hade planer på att göra det idag, men regnet får oss att avstå. Vi försöker få tillfälle till detta en kväll den kommande veckan i stället. Sen svämmar ju framför allt Instagram över av bilder på alla ljusverk, så en tappar nästan lusten att gå och titta själv – allt är ju avslöjat redan.

Min lördag inleddes som nästan alltid med läsning och kaffe på sängen. Jag läser Åsa Larssons senaste Rebecka Martinsson-deckare, en tegelsten på 560 sidor som kom ut i september i år. Efter första stundens läsning hade jag kommit 90 sidor in i boken. Vad säger det, kära dagbok?

Men nytta ska även göras en ledig dag. Fästmön hade påbörjat en rensning av en liten klädkammare i Pojkrummet och jag fortsatte med att gå igenom saker. Några saker tog jag upp på vinden och fyra papperskassar och två trasiga ryggsäckar med kläder och skor åkte jag med till återvinningskärl. Anna fortsatte i klädkammaren, som dessvärre ännu inte är helt klar, fast mycket mycket mera rensad. Det blir ingen före-bild, bara en efter-bild. Anna gick sen och handlade och innan vi gjorde oss redo för att gå bort på middag tog vi en eftermiddagsfika med var sin cookie och skumtomtar med konstgjord smak av äpple och kanel. Vi behövde ju orka promenera…

∼ ♦ ∼

Hos Annas snälla mamma doftade det saffran när vi klev in. Vi blev bjudna på bubblig fördrink med salta tilltugg. Huvudrätten var underbar röding och med vitvinssås och örtsås, kokt potatis och grönsaker med ett glas vitt till. Ost och kex och rödvin till det samt en helt fantastisk saffranspannkaka med två sorters sylt och grädde. Jag orkade nästan inte svälja kaffet efter maten, men det gjorde jag.

Vi blev sittandes alldeles för länge – det var ju så trivsamt. Vi pratade om Slottet och kommande planer samt julen och så lyckades jag få igång diskmaskinen som plötsligt hade stannat häromdan. Anna hjälpte till med ett ekonomiskt spörsmål. L var med oss i anden. Annas snälla mamma har en sån fint fotografi på honom i uniform och framför det hade hon tänt ett ljus.

Hemkomna till de två övergivna katterna blev det en iklädning i hemmauniform samt gin o’clock. Vi hade en tanke om att gå ner på stan, men kände att klockan var lite väl mycket. Och det var ganska skönt att mysa hemma med god drink, ostbågar och var sin bra bok.

GT och ostbågar och ginklockan

Gin o’clock!

∼ ♦ ∼

I natt sov vi med stängt fönster, för det blev riktigt kallt och så var det lördagskväll och ganska stökigt utanför. Nånstans mellan åtta och nio vaknade vi. Det blev läsning och kaffe på sängen även i morse. Utöver det fick vi en katt på sängen. Lucifer smet in när Anna kom med två kaffemuggar. Men han kröp in i sin filt och låg där och spann så mysigt. Jag är ungefär halvvägs i min bok och Anna läste ut sin, den senaste Björn Hellberg-boken som jag köpte av författaren själv i Visby i somras.

∼ ♦ ∼

Anna fortsätter rensningen i klädkammaren och Pojkrummet, medan jag har suttit och skrivit det här. Jag har kontaktat elektrikerna via mejl för att höra om det finns tid att göra ytterligare ett uttag utöver de två vi redan har beställt på tisdag morgon.

I kväll blir det middag på lokal, även om vi inte ser Allt ljus på Uppsala live. Sen är det måndag och arbetsvecka igen fylld av falukorv, köttfärssås och pasta och sånt. Jag äter på jobbet de dagar jag är där vilket blir måndag, onsdag och torsdag. På tisdag måste jag vara hemma när elektrikern kommer och på fredag eftermiddag är det livemöten av olika slag som gör att hemmajobb däremellan passar bäst.

Men vi ses snart igen, kära dagbok!

Bitmoji Tofflan Be right back

Vi ses snart igen!

∼ ♦ ∼

 


Livet är kort.

Publicerat i Böcker, Dagbok, Epikuréiskt, Mat, Personligt, Sociala medier, Vin | Märkt , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , | 4 kommentarer

Fredagsfest: Piccini och Helgens goda vecka 44 2021

Ett inlägg om en fredagsfest som gjorde mig matt.



Fredagar är ju som de är, 
det vill säga rätt sköna om en har jobbat klart för veckan, vill säga. Det hade vi igår. Jag hade dessutom arbetstidsförkortning med fyra timmar. Därför traskade jag iväg för att hämta var sin kasse Helgens goda från Korgtassen och en flaska bubbel. Nedan kommer några bilder och tankar kring gårdagens mat och dryck.

Jag börjar med bubblet:

Piccini Prosecco Extra Dry

Inte så söt, men frisk och fruktig.

Önskemålet från Fästmön var en flaska prosecco som inte var så söt. Själv ville jag prova nåt nytt. Ögonen tilltalades av den vackra flaskan som innehöll Piccini Prosecco Extra Dry.

Denna prosecco innehåller 1,1 gram socker per 100 ml. Alkoholhalten ligger på 11 procent och på prislappen står det endast 95 kronor. Lite sötma, inte så fylligt och ganska hög fruktsyra, med andra ord.

Druvan den är gjord på heter glera – eller också prosecco, helt enkelt. Men från 2009 bestämdes i Italien, och godkändes av EU och internationellt, att det mousserande vinet ska heta prosecco och druvan glera. Ja, ja. De flesta odlingar av glera finns i Italien. Glera ger stora skördar av druvor som i sin tur ger viner med friska syror, nåt som passar för just mousserande viner.

Systembolaget rekommenderar Piccini till fisk och skaldjur eller som sällskapsdryck. Vi drack det till krämig svampsoppa och röding – se nedan!

Så här kan en läsa om den här proseccons doft och smak på Systembolagets webbplats:

”Fruktig, ungdomlig doft med inslag av gröna äpplen, honungsmelon, citrus och päron. […] Fruktig, ungdomlig smak med inslag av gröna äpplen, honungsmelon, citrus och päron.

Doft och smak är totalt samstämmiga alltså. Jag noterade helt klart de gröna äpplena samt citrusen i såväl smak som doft. Vinet passade finfint till den rätt kraftiga soppan och den ljuvliga firren. Just vinets syrlighet gifte sig väl med den lite feta maten. Så nej. Dyrt är inte alltid skitbra, billigt kan var det ibland. Den här proseccon dricker jag gärna igen.

Toffelomdömet blir det högsta.

Rosa toffla miniRosa toffla miniRosa toffla miniRosa toffla miniRosa toffla mini



Maten då???

Vi konstaterar att Korgtassens helgkassar alltid består av fisk eller skaldjur och vegetariskt. Det är jag glad för. Vidare är portionerna av främst soppa och bröd ofta rikliga. Så rikliga att en blir ganska mätt redan efter förrätten. Jag hade nog kunnat tänka mig att spara rödingen till idag och bara äta svampsoppan och bröd igår. Men så klok var jag inte. Dessutom är vi ju bortbjudna på middag idag. Priset per kasse ligger på 199 kronor.

  1. Förrätten, det vill säga svampsoppan, var ljuvligt krämig och fyllig. Vitlöksbaguetten var lagom vitlökig.
  2. Till huvudrätten rödingen serverades ångad spetskål. Kålen smakade jag på och lämnade sen därhän, faktiskt. Fisken och citronsmöret var utsökta tillsammans.
  3. Desserten var pannacotta med äppelkompott och knäckig smultopping. Den smakade mycket kanel och havregryn. Inte nåt direkt upphetsande eller extraordinärt. Vi drack kaffe och den sista proseccon till.

Toffelomdömet för helgens goda delikatesskasse vecka 44 2021 blir högt.

Rosa toffla miniRosa toffla miniRosa toffla miniRosa toffla mini

 


Livet är kort.

Publicerat i Epikuréiskt, Jobb, Mat, Personligt, Vin | Märkt , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , | Lämna en kommentar

Torsdagen den 4 november och fredagen den 5 november 2021: Utläst, slutjobbat och hemdraget smått och gott

 



Kära dagbok…

Boken Summan av alla synder och laxmiddag

Jag läste och läste och läste igår kväll…

När alla måsten var gjorda (plocka ur diskmaskinen, ta reda på tvätt, tvätta, hänga tvätt, äta, röja upp) blev det en lugn torsdagskväll. Jag ägnade mest tid åt kommissarie Gamache som i den senast utgivna boken i Sverige har blivit rektor Gamache. När det bara återstår typ 100 sidor av en bra bok vill en sån som jag bara läsa och läsa och läsa. Framför allt läsa ut boken. Så blev det inte igår kväll. Men jag läste till laxen och jag läste i fåtöljen…

Förutom att läsa hade jag ett halvt öga på Bytt är bytt på TV4 där två i mina ögon ganska klantiga killar trodde att en tavla av en okänd konstnär var värt mest. Signerade verk är alltid värda nåt, osignerade kan också ha värde men när härkomst är okänd blir det inte sällan lågt värde. Vidare dissade de en helt fantastisk fåtölj… Det kostade dem en halv miljon.

När Fästmön kom hem kikade vi lite på Zebrarummet, en ny serie på TV3. Den kändes väl sisådär, jag är rätt trött på serier om rika ungdomar på internatskolor.

Men jag hittade också ett lik här hemma – i sovrummet! Lo and behold, det var ”bara” en fluga (!) som min mordiska sambo hade haft ihjäl kvällen innan. Vid det tillfället var det dags att sova och vi orkade inte leta efter kvarlevorna. Nu är de upphittade.

Död fluga på sovrumsgolvet

Upphittat i sovrummet: ett lik.

∼ ♦ ∼

Idag hade jag fyra timmars arbetsdag och med det jag skulle göra, korrekturläsa, passade det bäst på alla sätt och vis att jobba hemifrån mellan klockan åtta och tolv. Anna fick inta badrummet före mig eftersom hennes arbetsdag började före min. Efter morgonduschen var det dags för vägning. Jag har, trots att jag har rört mindre på mig den gångna veckan, gått ner 400 gram. Kroppsfettet har minskat med två procent, benmassan ökade med 0,1 procent och muskelmassan med 1,9 procent. Vidare hade jag mer vatten i kroppen i morse än förra fredagen, 42,1 procent jämfört med 40,7 procent. Det kan tyckas vara ”bara siffror”, men för mig blir de en motivation att fortsätta försöka förändra mina levnadsvanor och gå ner i vikt på ett sunt sätt.

Jag hade bara ett möte idag på morgonen. Före och efter satt jag och jobbade. Jag tog mikropauser genom att till exempel tömma kattpottor, busa med katterna, bädda, gå med sopor, sopa etc.

Hemmaarbetsplats för korrekturläsning

Hemmaarbetsplats för korrekturläsning.


Efter jobbet åt jag varm lunch innan jag tog Dramaten formerly known as Roland*
med mig till Kvarnen för att handla. Jag hämtade våra helgkassar och köpte även lite annat smått och gott till i kväll. En kollega var också på Korgtassen för att köpa nåt gott att tugga på och var vänlig nog att hjälpa mig få ner kassarna i Dramaten formerly known as Roland. Till maten köpte jag en flaska Piccini Prosecco Extra Dry. Inte så mycket socker är det i den, vilket efterfrågades av Anna. Dessutom tyckte jag att flaskan var ursnygg. I morrn behöver vi inte tänka på mat alls eftersom vi är bortbjudna på middag till Annas snälla mamma.

Prosecco och två kassar Helgens goda

Inte så söta bubblor och två kassar Helgens goda är hemburna.

∼ ♦ ∼

Bokbyte blev det på lunchen idag. Jag läste de näst sista sidorna till frukost och de sista innan jag åt lunch. Bytet gick från en bok om synder till en bok om fädernas missgärningar, också dessa en typ av synder, eller hur? För övrigt börjar Åsa Larssons (född i Uppsala!) bok på min födelsedag… Bra eller dåligt tecken..?

∼ ♦ ∼

Avslutningsvis… Peter på Fonus Öst har tänt ljus hos mina nära och kära i Motala. Tack!

Älskade, saknade, men aldrig glömda.

Två ljus på Motalagraven Allhelgona 2021 filter

Tack Peter och Fonus öst för de två ljusen på mina nära och käras grav.

∼ ♦ ∼

*Dramaten formerly known as Roland är en illgrön shoppingvagn som Anna har fått av vännen Camilla. Anna vägrar att använda den, medan jag gillar den stenhårt – även om jag känner mig som en riktigt tant när jag rullar den med mig i affärer.


Livet är kort.

Publicerat i Antikt-retro-secondhand-loppis, Böcker, Dagbok, Epikuréiskt, Familj, Jobb, Mat, Personligt, TV, Vänner, Vin | Märkt , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , | Lämna en kommentar

Summan av alla synder

Ett inlägg om den tolfte delen i Gamache-serien.



Louise Pennys bok Summan av alla synderVarje gång en ny bok i serien om kommissarie Armand Gamache
och byn Three Pines kommer ut översatt på svenska är det fest! Just den senaste i kanadensiska Louise Pennys serie, Summan av alla synder, var extra hett efterlängtad eftersom utgivningsdatumet i Sverige flyttades fram. Typ tre (3) gånger. Det var tufft! Men så i slutet av oktober kom boken, jag nätshoppade den genast och tyvärr har jag redan läst den.

Nu är det bara att vänta på att nästa del ska översättas. Det finns ytterligare fem oöversatta delar, nämligen. Vågar jag hoppas att nästa kommer till min födelsedag?

En karta hittas i en vägg på bistron i Three Pines. Armand Gamache får kartan inramad i present första dagen på sitt nya jobb som rektor på polisskolan. Det är nämligen nåt märkligt med kartan. Så blir en av lärarna på skolan mördad. I hans ägo hittas en kopia på kartan. En av de unga polisaspiranterna, Amelia Choquet, dyker upp överallt. Hon tycks inte direkt vara blivande polis, men ändå är hon antagen av Gamache själv. Dessutom var hon en av den mördade lärarens skyddslingar. Kan Gamache ha nåt med mordet att göra och i såna fall hur och vad?

Roligt och spännande är det ganska genast. Karaktären Ruth, med klara Tourette-drag och ankan Rose i sitt kölvatten, står för det roliga. Jag skattar högt flera gånger under läsningen. Men sen är det allvarligt och spännande. Karaktärerna känns som gamla goda bekanta, nästan vänner och behöver för min del inga närmare presentationer. Utredningen av mordet går som vanligt långsamt och är full av detaljer. En del är väsentliga, andra inte.

Som så ofta är slutet… känslosamt. Eller vad sägs om att få veta vem/vilka som planterade de tre granarna som byn Three Pines är uppkallad efter och att Gamache möter sina föräldrars mördare..? Håll i dig, det här är riktigt, riktigt bra.

Att snön yr runt knutarna känns både mysigt och ruggigt. Boken är till exempel en perfekt julklapp. Åter igen är det här en helt underbar och välskriven del i Gamache-serien.

Toffelomdömet blir inte nåt annat än det högsta.

Rosa toffla miniRosa toffla miniRosa toffla miniRosa toffla miniRosa toffla mini

∼ ♦ ∼

De här böckerna i Gamache-serien finns översatta till svenska (länkarna går till mina blogginlägg om böckerna):

  1. Mörkt motiv
  2. Nådastöt
  3. Den grymmaste månaden
  4. Ett förbud mot mord
  5. Ett ohyggligt avslöjande
  6. Begrav dina döda
  7. En ljusets lek
  8. Det vackra mysteriet
  9. Hur ljuset tar sig in
  10. Den långa vägen hem
  11. Det ondas väsen
  12. Summan av alla synder (se inlägget ovan!)

 


Livet är kort.

Publicerat i Böcker, Personligt | Märkt , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , | 1 kommentar

Onsdag kväll den 3 november och torsdagen den 4 november 2021: Torra fakta och värden

 



Kära dagbok…

Om onsdagskvällen finns inte så mycket att tillägga. Jag var iväg på möte och vi var två på plats, en på distans. Mötet blev lite kortare än vanligt. Ändå tyckte jag att vi hann mer än vi brukar.

Det var mest genomgång av handlingar till årsstämman nästa månad. Det ska bli skönt att få tillskott i styrelsen. Vi är i dagsläget fyra, men en har flyttat norrut och ställer inte upp för omval.

Jag kände av ryggen igår. Antagligen blev det för många sittningar i för många möten. Och så åkte jag ju bil till och från jobbet. Alla möten gjorde mig också väldigt trött i huvudet. Det handlar delvis om att jag måste använda insidan av skallen, men också om att det liksom aldrig är tyst. Vissa kvällar piper det i örona. Jag vill inte kalla det tinnitus, fast jag är rädd att det är det. Pipen hörs dock bara när jag är extra trött. Ganska mycket extra jävla trött blir jag eftersom jag två nätter i rad har blivit väckt av att det pågår nån sorts arbete på järnvägsspåret.

Tyst rum

Tysta rum är det ont om i min tillvaro…

 

Bokkasse

Jag fick tillbaka böcker som jag hade glömt bort att jag hade lånat ut.

För min onda rygg vet jag att det hjälper att gå, men då ska jag inte ha nåt tungt att bära eller bära ojämnt. Sen kör jag med Linnex. Och den som introducerade mig till Linnex är kollegan J på min ordinarie arbetsplats. Därför var det passande att jag just idag skulle få en kasse böcker av J, böcker som jag lånat ut inför sommarsemestern – och glömt bort. I samband med att jag återfick böckerna bestämde vi också att vi skulle luncha och stämma av lite.

Min ordinarie arbetsplats kallas ömsom Fort Knox, ömsom Femtonspel. Det har sina skäl. Kära dagbok, jag vill så gärna stanna på den avdelning där jag är just nu. Om jag måste återvända När jag återvänder lär mycket energi gå åt till att bita ihop.

För att få perspektiv vill jag lyssna på mina kollegor, veta hur det är på jobbet, hur just de har det på jobbet. Det ger mig mycket att fundera över, helt klart.

Torra fakta om värdegrunder

Ibland säger en bild mer än tusen ord etcetera etcetera…

∼ ♦ ∼

Segerstedthuset och Uppsala slott

Baksidan av saker och ting.

Igår skrev jag om öppna och stängda fönster. Idag har jag fått se baksidan av saker och ting. Det finns inget kring detta jag kan skriva öppet om, men som du förstår, kära dagbok, tänker jag. En massa.

Förhoppningsvis går det upp ett ljus nån gång snart. I vart fall ska vi få ljus i vårt kök på tisdag i form av två nya bänkbelysningar. Äntligen kommer elkillen och installerar armatur samt ett par nya eluttag i lägenheten.

I kväll sitter jag inte i mörker utan med en golvlampa påslagen, riktad mot min bok på gång. Ungefär 120 sidor återstår att läsa i skrivande stund och jag vet en som står på tur och vill låna boken. Fästmön jobbar även denna afton till 21.30. I morrn har hon ett långt dagpass, medan jag har förmånen att endast jobba fyra timmar och kan göra det hemifrån. Jag ska läsa korrektur. Efter arbetet går jag och hämtar var sin helgkasse och köper nåt bubbligt gott att inta ihop med kassarnas innehåll. Sen tar jag helg.

∼ ♦ ∼

Men ännu är det torsdag. Jag har nyss kommit hem. Det första jag gjorde, nästan, var att ta reda på gårdagens rena och torra tvätt, starta en maskin tvätt, tömma diskmaskinen och ge katterna mat. Det är dags att fixa kvällsmat till mig själv.

∼ ♦ ∼

 


Livet är kort.

Publicerat i Böcker, Dagbok, Jobb, Krämpor, Mat, Personligt | Märkt , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , | Lämna en kommentar

Tisdag kväll den 2 november och onsdagen den 3 november 2021: Stängda fönster och öppna(de)

 



Kära dagbok…

Det blev en bra tisdag, sammanfattningsvis. Jag var trött, men det var skönt att kunna jobba hemifrån igår där det var lugnt och jag kunde koncentrera mig. Ett stort korrekturjobb kräver intensiv koncentration – och flera korta pauser.

Öppet fönster

Mitt personliga fönster..?

Vi skulle ha haft inspektion av element och fönster igår förmiddag, men den uteblev. Dels har vi inga problem i år med några element, dels kan fönstren inspekteras vid annat tillfälle när en av oss är hemma, för katternas skull. Katterna gillar inte främmande människor och dessutom har de, av nån anledning, blivit extra nyfikna på världen utanför ytterdörren. Hur mycket ska då inte ett öppet fönster locka..?

Mitt personliga fönster slamrade igen häromdan av ilska, men igår öppnades det igen därför att nån tog sig tid att förklara, lugnt och metodiskt. Det blir ingen perfekt lösning, det blir den bästa möjliga lösningen efter förutsättningarna som råder.

Fästmön lagade god mat på kvällen – kyckling med potatis och grönskar med mera i ugn. Efter maten satt vi och läste. Jag har passerat mitten på min bok på gång nu och den är fortfarande spännande och rolig, men framför allt mysig. TV:n var inte på. När jag gick och la mig hade jag inget pip och brus i örona…

Kyckling potatis tomater och grönsaker

God tisdagsmat – och Halloweenmys.

∼ ♦ ∼

Onsdagsmorgonen var blöt, men inte så kall. Nån levde rövare med en maskin utanför sovrummet i natt, så jag fick stänga fönstret. Det blev varmt och jag vaknade tidigt. Allt sammantaget gjorde att jag valde att ta bilen till jobbet. Än så länge är det gratis att parkera utanför jobbet, men bara fram till årsskiftet. Vädret och packning (ryggsäck och datorväska med innehåll) lockade inte till promenad. Och så har jag möte i kväll vilket gör att det är skönt att komma hem relativt snabbt, äta en macka och softa en stund. Nu visade det sig att det tar nästan lika lång tid att åka bil till och från jobbet som att gå, även om många har höstlov och inte är ute och åker bil. Men nåja. Jag förblev torr och jag slapp bära så långt. I morrn tar jag också bilen, för en kollega på min ordinarie avdelning hörde av sig och ville återlämna en kasse böcker som jag lånade henne i somras.

Bilen på jobbet

Bilen fick följa med till jobbet.

 

Lunch med C

Väldigt grön avstämningslunch.

Mötesdag var det idag, som sagt. Två möten på förmiddagen, varav ett i öppet kontorslandskap vilket innebar att jag kände att jag inte kunde prata*, ett avstämningsmöte i kombination med en väldigt grön lunch och sen möte direkt efter lunch igen. Klockan 19 – cirka 21 avslutar jag min onsdag… med ett möte. Anna jobbar till 21.30 i kväll och är väl lagom mör vid hemkomsten. Jag hann köra ett par korta maskiner tvätt före det sista mötet samt läsa igenom ett dokument. Visst är det väl guldstjärna på det..? (Hoppfull!)

På lördag har vi blivit bjudna till Annas snälla mamma på middag. Det känns bra och rätt. Allt ljus på Uppsala får vänta till senare på kvällen alternativt till söndag eller nån annan dag.

∼ ♦ ∼

*På så vis lär jag mig hålla tyst och lyssna. Du vet, kära dagbok, två öron men bara en käft…


Livet är kort.

Publicerat i Böcker, Dagbok, Epikuréiskt, Jobb, Mat, Personligt | Märkt , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , | Lämna en kommentar