Kära dagbok…
Lustigt nog är det fredagen den 12:e idag. Såsom min dag inleddes trodde jag att det var fredagen den trettonde. Det började med små förtretligheter som att yoghurten (vit) sprutade ut över vattenkokaren (svart). Ingen större otur, bara att torka av. Men vid jobbet höll det på att gå illa. Från att ha varit nästan tio grader kallt har det nu övergått till mildgrader i princip här. Då blir det halt. Jag lyckades så när vrida högerknäet ur led när jag klev ur bilen på jobbparkeringen. Så när. Än är kärringen lite flexibel i kroppen. Ont gjorde det. Samtidigt – det kunde ha blivit värre. En får vara tacksam.
∼ ♦ ∼
Intresserad av antikviteter, ja, men inte särskilt kunnig.
Värre än lägsta betyg som amatörvärderare igår på säsongspremiären av Antikrundan kunde det inte bli. Jag gjorde uruselt ifrån mig när jag värderade prylar från Alvesta. För mig var det premiär att värdera i Duo-appen också. Det var väl ingen större skillnad mot den gamla appen, mer än att jag tycker att en får värdera så tidigt, innan en har fått alla fakta av TV-experterna. Det är lite svårt att värdera en pryl ibland bara genom att se den i en TV-ruta och bara få de första, ofta enbart basala, faktauppgifterna. Detta skulle kunna vässas till av nån app-utvecklare tycker jag. Vidare är det en massa annan skit som dyker upp i appen under programmets gång. Sånt är mest störande och helt onödigt. Jag vill ju fokusera på programmet, inte appen. Jag hörde också nån som inte fick appen att funka överhuvudtaget.
Även Tokerians påsar går sönder ibland, men idag slapp jag köpa en.
Efter programmet åkte jag en tur till Äldreboendet för att skjutsa hem den trötta Annan. På vägen därifrån stannade vi till för att handla lite på ICA Heidan. Det var bra, för då slapp jag stanna vid Tokerian på hemvägen efter jobbet idag. Strax före Tokerianrondellen har nu ett vägarbete påbörjats, vilket hindrar normal framfart. Undras om Råbyvägen ska smalnas av precis som närmare stan där det är fullkomligt idiotiskt numera. Ja jag fattar att kommunalpolitikerna tycker att en ska åka buss och inte bil, men med priser på bussresor som nu börjar närma sig det astronomiska och den brist på säkerhet och komfort i bussarna går dessa fetbort för mig. Jag ser i stället fram emot att börja promenera till jobbet. Snart.
∼ ♦ ∼
Baktrappan i Segerstedthuset. Här kan de som passerar läsa namn på kända universitetsprofiler på trappstegen. Eller bara sitta ned en stund på de små träbänkarna.
Dagens höjdpunkt var en lunch med före detta kollegan H. Vi har inte setts sen i början av hösten när H, NK* och Lejonmannen kom till mig på Segerstedthuset för ett studiebesök inklusive lunch. H och jag träffades några gånger för fika efter att jag hade slutat på den arbetsplatsen. Men sen blir det som det blir när en inte ses i det dagliga livet. Under hösten och vintern har ju flytten tagit större delen av min fritid (sen har jag läst en och annan bok också, förstås…) Det var kul att äntligen träffas igen och bli uppdaterad – med goda nyheter!!! (Och jag fick ta baktrappan ner. Det slog mig plötsligt hur häftig den är med sina namn på kända universitetsprofiler och sina träbänkar mitt bland trappstegen av sten.)
∼ ♦ ∼
Det blir Gin o’clock i helgen, men också lite nytta gjord.
Läsa böcker och dricka GT** ska jag göra i helgen, men jag ska också beta av den lista jag skrev i morse med sånt som jag måste göra. På listan står bland annat att rensa ur kyl och frys. Frysen ska sen frostas av, något jag troligen lämnar till sista helgen i januari. Jag har inte alls mycket i nåt av skåpen, så rensningen bör gå fort. Vidare blir det ett besök på Myrorna i Boländerna för att lämna in fyra kassar med prylar till återvinning. Och så ska jag tvätta och städa lite light – det får ju inte gro igen. Igår träffade jag en av mina garagegrannar, en trevlig dam något äldre än jag. Hon hade stenkoll på att jag ska flytta och vi pratade lite om det. Det visade sig att hon sitter i BRF-styrelsen, så då passade jag förstås på att beskriva ett av de tyngst vägande skälen till att jag flyttar, nåt hon inte hade hört nåt om, konstigt nog. Jag hade tänkt prata lite mer allvarligt med styrelsen om detta innan jag flyttar. Nu känns det som om jag slipper. Eller… det känns kanske mer som om jag inte bryr mig – jag ska ju till nåt mycket bättre.
∼ ♦ ∼
Och som en riktig bonus har jag nu fått kontakt via ett yrkesnätverk med en person från mitt förflutna väldigt långt bak i tiden. Det kom ett mejl till min privata inbox alldeles nyss. Vi pratar… Brighton 1978. (För vi umgicks inte när jag bodde där 1980-81.) Det är 40 år sen, på äldre stenåldern, vi sågs sist. Ett helt liv… Vi som var i Brighton i somras, Anna och jag. Tänk om jag hade vetat… att min äldsta vän i Brighton bor kvar där…
Vi var ju DÄR i somras. Tänk om jag hade vetat att min äldsta vän i stan bodde kvar…
∼ ♦ ∼
Det här dan har varit så omtumlande att jag måste börja beta av min att göra-lista i kväll för att komma till ro.
*NK = Närmaste kollegan på min förra arbetsplats
**GT = Gin och Tonic
Livet är kort.
Ibland har en tur. Jag hade tur i december när jag vann ett hemligt bokpaket hos 
Årets andra bok var även den en julklappsbok från vännen Jerry. I kväll 
Gå till Toffelprofilen
Tofflan - the neverending story 