Kära dagbok…
Ett av mina kontorsfönster. Jag är tvungen att dra ner klimatgardinen för annars ser jag inte vad jag jobbar med på mina datorskärmar. På så vis är vårsolen skoningslös.
Det blev ingen tur för ljus och luft i Botaniska igår. Men jag överlevde dan och kände mig inte lika sorgsen på kvällen. Kanske var det ändå så att vårsolen hittade in till mig på kontoret, klimatgardinerna till trots? Jag var tvungen att dra ner för att kunna se vad jag jobbade med på mina datorskärmar. Tillvaron är fortfarande komplicerad. Samtidigt känner jag att ljuset faktiskt gör skillnad. Visst är vårsolen avslöjande och skoningslös. Skillnaden i år är att jag suger i mig den, jag behöver ljuset. Hösten med sitt mörker och regn är min favoritårstid. Ändå känner jag att jag verkligen, verkligen behöver ljuset den här våren.
Anna hade ledig dag igår och ägnade den bland annat åt att klippa ner mina pelargoner i köket och sätta sticklingar. Vi tänker oss många pelargoner i stugan Slottet. Det var nog bra att hon tog tag i mina stackars krukväxter. Jag är så jävla mesig att jag inte pallar att klippa i sånt som blommar. Ja, den ena pelargonen hade satt igång att blomma!
Nättroll i farten IGEN..? Blir så jävla trött…
Gårdagskvällen ägnade jag mig åt att läsa en stund. Boken jag läser är sannerligen annorlunda! Vi tittade på Trolljägarna och förfasade oss över att folk inte tycks ha några som helst hämningar när det gäller det de kommenterar på nätet. Inte heller tycks folk kolla fakta och sanningar, utan publicerar, delar och sprider sånt som inte är sant men som kan få stora konsekvenser för de inblandade. Det är intressant att via juristen i programmet få veta hur det ligger till med lagstiftningen kring nättrolleri. Den har en del att önska…
För övrigt kan jag lägga till att den senaste tidens konstigheter inte bara omfattar sms om paket jag inte har beställt och krångel samt skumma felmeddelanden i Swish. Idag fick jag sms två gånger med koder från ett parkeringsbolag. Nu känns det som om misstag i själva verket är nättrolleri.
∼ ♦ ∼
Den där tisdagen startade dessvärre inte så bra. Jag var i köket och hade just ställt fram en skål med grekisk yoghurt, Annas hemkokta äpplemos, köpehonung och köpemüsli. Citrus låg bakom kökssoffan och åmade sig när vi (= jag och Citrus, Mini brydde sig inte) plötsligt hörde ett hjärtskärande ljud: Lucifer skrek i högan sky. Jag känner igen det där skriket och kastade mig ut till smatten mellan vardagsrummet-badrummet-sovrummet. Hann precis dra bort mattan innan kattstackaren kräktes. Ingen liten ”pizza” heller. Först hans frukost och sen två hårbollar. (Nej, ingen bild på detta.) Det var bara att ta på plasthandskar och fram med hushållspappersrullen och en skurtrasa. Jag var vaksam på hur han mådde sen. Först gick han undan en stund, för Citrus var ganska på – hon är så himla nyfiken. Sen gick han ut i köket… och åt lite till. Nästa steg blev att han krafsade på skafferidörren och lyckades få upp den! Inget större fel på killen, alltså, vad det verkade, efter att han blivit av med hårbollarna. Inne i skafferiet fick han förstås inte vara och mer mat än den som fanns kvar la jag inte upp – just in case. Så Lucifer hoppade upp i Djungelrumsfönstret och spanade på fåglar i stället. Han verkade helt OK och jag kunde fortsätta min morgon som innebar att jag fick rusa till jobbet.
Citrus låg och åmade sig bakom kökssoffan när vi hörde ett skrik.
Lucifer spanade på fåglar i Djungelrumsfönstret och verkade helt OK efter att ha fått upp två hårbollar.
∼ ♦ ∼
Även idag var det sol, men inte heller denna dag kunde jag ta friskvårdstimme. Det har varit ganska mycket på jobbet. Bland annat har jag äntligen fått iväg 19 sidor webbtext på svenska som ska översättas till engelska, varit på två möten, haft några spontana jobbmöten, jobbat med mitt nyhetsbrev med mera. Klockan 15.30 var jag tvungen att lämna byggnaden för att ta mig till den optiker på stan som min arbetsgivare har avtal med om bildkärmsglasögon. Två datorskärmar och uppförstoringar till trots klarar ögonen inte riktigt det hela. Men hör och häpna, synfelet som korrigeras med glasögonen hade blivit ”bättre”! Glasen måste bytas och det tar två veckor. Bäst av allt är emellertid att jag fick behålla mina glasögon, för jag ska ha samma bågar, bara nya glas. De skickar sms när glasen har kommit och då går jag bara dit med glasögonen så monterar de dem på plats. Suveränt!
Efter optikern strosade jag runt lite på Åhléns och Akademibokhandeln. Jag lyckades locka ner Anna på stan. Det blev en påse böcker som fick följa med hem – men innehållet avslöjar jag först i morgon. Dagen avslutades med var sin burgare (cheese för Annas del, halloumi för min) på Sherlock’s. Ingen katt hade spytt nåt mer hemma, men jag blev så mätt att jag nästan gjorde det.
Jag var hos optikern för att kolla synen.
Jorå, bokrean besökte jag och en påse följde med hem.
Vi gick till Sherlock’s.
Jag åt papadums och diper och drack öl till förrätt…
Halloumiburgare blev det till huvudrätt.
∼ ♦ ∼
Jag jobbar ju med kommunikation och marknadsföring, bland annat. Detta innebär att jag då och då har diskussioner om och jobb som rör varumärke. Jag skrattade gott igår kväll när jag insåg att Citrus ägnade sig åt varumärkesplacering i fysisk bemärkelse. Hon är en riktig PUMA!
Citrus har varumärkesplacerat sin svans.
∼ ♦ ∼
Livet är kort.
Nya författarbekanskaper gillar jag att göra. Står de hemma i bokhyllorna desto bättre. I slutet av februari började jag läsa 
Livet kan vara nog så spännande och hemskt utan att en behöver läsa fiktiva kriminalromaner. Vi vet nämligen två saker: var och en av oss ska leva med oss själva hela vårt liv och… vi ska alla dö. I februari köpte jag två pocketböcker till 
Gå till Toffelprofilen
Tofflan - the neverending story 