Måndag kväll den 18 oktober och pappas födelsedag 2021: Bokbyte, våningssäng och lite rosa och grått

Publicerat den 19 oktober, 2021 av Tofflan

 


Kära dagbok…

Måndagskvällen förflöt. Efter maten fixade jag lite med datorn och säkerhetskopierade bland annat en del filer. Klockan sprang på och jag hann inte läsa ut boken som planerat. Det gjorde jag däremot i morse. Lustigt nog blev det bokbyte från en bok om falska vänner till en bok om en osynlig vän. Boken jag ska läsa nu har en uppföljare, en del två. Jag har lånat den av Fästmön som nog tycker att även den andra delen ska införskaffas.

Böckerna Falska vänner och Den osynlige vännen

Det blev bokbyte i morse från falska vänner till en osynlig vän.

 

Tisslingarna och dammsugarlådan

Lådan börjar bli medfaren, men fungerade som våningssäng igår kväll. Citrus ovanpå, Lucifer inuti.

Mitt sällskap igår kväll var Tisslingarna som av och till låg i soffan och av och till i och på dammsugarlådan. De älskar verkligen lådan, men de hatar dammsugaren. Trots att vår nya dammsugare är så tyst verkar de ha jättesvårt att vänja sig vid ljudet. Eller jättesvårt…. de vänjer sig inte. Lådan börjar nu bli ganska medfaren, för ibland ligger en katt inuti och en katt ovanpå, som en våningssäng. Så var det igår. Den lättare katten (Citrus) låg ovanpå lådan, den lite tyngre katten (Lucifer) låg inuti. Det rådde frid. En stund.


När Anna kom hem tittade vi halvt om halvt på ett par true crime-program på TV, men jag hoppade i säng klockan 22.

∼ ♦ ∼

Soluppgång rosa LinneanumSoluppgång rosa Linneanum

En rosa morgon… Och lite grå betong också.

Idag var det en fantastisk rosa morgon (lite grå betong också på bilden). Termometern visade under nollan. Ändå frös jag inte när jag gick till jobbet. Nåt promenadsällskap fick jag inte i morse, vilket var lite synd. Det var riktigt trevligt igår.

På dagens och morgondagens agenda stod/står att delta i en konferens online. Jag ska inte delta fullt ut i två dagar, för jag har annat som måste göras. Fast så värst mycket hinner jag inte utföra. Jag hann i alla fall med mitt inbokade lunchmöte med K. Ett gott samarbete med kommunikatörer i organisationen är bra. Dessutom var det kul att ses igen. Nån bild på min kollega blir det inte, i stället en ruta från lunchpausen under konferensen.

Sitevisiondagarna online

Lunchpaus i onlinekonferensen innebar ett lunchmöte för min del.


På torsdag och fredag åker vi sen till Gimo för att verksamhetsplanera. Jag fick programmet igår och det är digert, måste jag säga. Men strukturerat.

∼ ♦ ∼

Efter jobbet idag slank jag in i Domkyrkan. Det var pappas tur att få ett tänt ljus. Idag skulle han ha fyllt 94 år. Att inte ens kunna ringa sina föräldrar vid födelsedagar etc är nåt jag saknar mer och mer. Tänk om det ginge, tänk om vi kunde få ha ett samtal om året, åtminstone…

Ett ljus för…
…pappa som skulle ha fyllt 94 år idag.

∼ ♦ ∼

Livet är kort.

Publicerat i Böcker, Dagbok, Familj, Jobb, Personligt, TV | Märkt , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , | Lämna en kommentar

Falska vänner

Publicerat den 19 oktober, 2021 av Tofflan

Ett inlägg om en second hand-bok tillika andra delen i Aaron Falk-serien.


Jane Harpers bok Falska vännerEn lördag i oktober tog jag en liten loppisrunda på egen hand. Bland annat besökte jag Röda Korset. Där fyndade jag två böcker för totalt 30 kronor. En av dem var en inbunden utgåva av Jane Harpers Falska vänner. Jag tyckte att omslaget var snyggt och titeln gjorde mig intresserad. En tjuga betalade jag för boken.

Boken utspelar sig i den australiensiska vildmarken. Två gäng, ett manligt och ett kvinnligt, ger sig ut på vandring i nåt som ska vara en övning i teambuildning. Men så går de fem kvinnorna vilse. När de kommer tillbaka har de uppenbarligen varit med om nåt otäckt. Dessutom saknas en av dem, den mest avskydda kollegan Alice. Kommissarie Aaron Falk kallas in för att lösa fallet. Samtidigt utreder han företaget Alice jobbar på. Och just Alice är hans kontakt på insidan.

Det är vått, kallt, mörkt och ruggigt redan från början i boken. Tidigt anar jag som läsare att det finns en del hemligheter och att vissa av kvinnorna inte är särskilt omtyckta. Förhållandet mellan ett tvillingpar är också väldigt gnissligt, för den ena tycks vara mer lyckad än den andra. Ändå är det miljöskildringarna jag fastnar för mest. Karaktärerna blir i mina ögon nästan mer som typer. Och tyvärr gissar jag mig till slutet en del i förväg. Men ändå. Det är spännande och säker är jag ju inte förrän allt avslöjas.

Det här är andra delen i serien om Aaron Falk. Författaren är född i Storbritannien, men flyttade som barn till Australien. Boken kom ut i Australien 2017 och i Sverige två år senare. Jag ska definitivt leta upp den första delen!

Toffelomdömet blir högt.

Rosa toffla miniRosa toffla miniRosa toffla miniRosa toffla mini

 

Livet är kort.

Publicerat i Antikt-retro-secondhand-loppis, Böcker, Personligt | Märkt , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , | Lämna en kommentar

Söndag kväll den 17 oktober och måndagen den 18 oktober 2021: Tillfällig gäst

Publicerat den 18 oktober, 2021 av Tofflan

 


Kära dagbok…

Katten Lucifer utsträckt i soffan

Lugn söndag även för Lucifer.

Söndagskvällen efter middagen förflöt lugnt. Som vanligt sprang klockan iväg och plötsligt var det dags för kvällens – veckans (?) – TV-höjdpunkt: Manhunt. Jag tror att det var Nillan som tipsade mig om den brittiska kriminalserien och jag hoppade in nånstans mitt i första avsnittet. Det hela är mycket spännande och obehagligt. Poliserna jagar en man som ägnar sig åt inbrott hos och övergrepp på gamla människor. Igår var det tredje delen och jag tror att det nästa gång är den fjärde och sista.


Lucifer låg i soffan medan vi tittade, men nåt sällskapslejon är han inte precis. Han sov och vände mest ryggen till.

∼ ♦ ∼

Domkyrkotornen i morgonsol

Solig och kall morgon.

Måndagsmorgonen var först mörk och kall, sen solig och kall. Det blev en frisk promenad upp till jobbet. Vid S:t Eriks torg ropade nån god morgon till mig. Det var H i Servicecenter, så vi tog sällskap. Promenaden blev ännu roligare då och starten på arbetsdagen bättre.

Idag hade jag många möten, men ett hade jag fått löfte om att ”slippa”. Mina nya arbetskamrater är väldigt lyhörda. Vi kör fortfarande en del möten via Zoom och ibland blir det både Zoom och live, inte alltid optimalt med rundgång och annat tekniskt strul. Just idag var det väldigt praktiskt med Zoom eftersom vissa av oss kände sig risiga och inte kunde vara på jobbet, fast ändå jobba hemifrån.

Jag hade glömt göra matlåda igår kväll, så det var tur att jag vaknade tidigt i morse. Snodde ihop ett par mackor och la dem, ett äpple (som visade sig vara ruttet inuti) från Slottsträdgården (vi fick av Annas snälla mamma igår) och tre små tomater i lådan. Det fick räcka. I morrn har jag en lunchdejt med K, så ingen insats krävs. I kväll skulle jag äta kalkonkorvar med bröd. Fästmön var gullig nog att ta fram dem ur frysen. Matlåda och korvar var inte det enda jag hade glömt i morse. Jag hade även glömt att ta min Pro Viva-hutt. Ja ja, det blir så där ibland. En strulig start på en dag, som sen blev bättre till viss del.

Bitmoji Tofflan hand i ansiktet

Nej, det blev ingen ny mobil idag.

Efter lunch skulle jag få min nya jobbmobil och i samma veva passade jag på att ställa några frågor om min nya jobbdator. Bara det att installationen av den nya telefonen visade sig inte kunna börja påbörjas förrän långt senare på grund av en akut insats. Och det funkade inte eftersom jag hade möten resten av eftermiddagen. Vi blev nämligen tvungna att fortsätta ett möte från förmiddagen klockan 14. Nu har jag bokat upp en ny tid för mobilinstallation och det blir först den 26 oktober. En får lära sig att ta det lugnt på jobbet och inte hetsa upp sig över sånt en inte rår på. Dagens sista möte började klockan 15 och pågick till över 16. Sen var det dags att packa ihop, ungefär.

På torsdag åker jag till Gimo herrgård med min nuvarande enhet för verksamhetsplanering. Min ordinarie chef berättade att han betalar för min vistelse där. Det fick mig att fundera lite om jag verkligen ska åka med. Har jag där att göra? Kan jag tillföra nåt? Jag är ju bara en tillfällig gäst där också, förutom i verkligheten rent generellt…

∼ ♦ ∼

I kväll jobbar Anna igen och jag har använt ugnen för mina kalkonkorvar.  Gymnasisten har fått pannbiff med tillbehör av sin mamma (bara att värma i micron; maten alltså, inte mamman).

Kalkonkorv med bröd räksallad o bostongurka

Jag har använt ugnen.


Nu ska jag läsa min bok på gång – se ovan! – (har cirka 100 sidor kvar). Jag har redan valt vilken bok jag ska läsa efter den. Även där är temat vänskap. Vidare ska jag prova päronqwarj. Anna meddelade per sms att den senare (ingen äter väl böcker?!) smakade konstgjort

∼ ♦ ∼

I morrn är det min pappas födelsedag. Han skulle ha fyllt 94 år, men han blev inte ens 79. En vacker dag mitt i sommaren 2006 drunknade han. Den tillfällig gäst i verkligheten även han. Den här veckan blir det därför åter ett besök i Domkyrkan för att tända ljus.

Ett ljus för mamma 13 okt 2021

I morrn blir det ett ljus tänt för pappa i Domkyrkan.

∼ ♦ ∼

 

Livet är kort.

Publicerat i Böcker, Dagbok, Familj, Jobb, Mat, Personligt, TV, Vänner | Märkt , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , | 4 kommentarer

Lördag kväll den 16 oktober och söndagen den 17 oktober 2021: Helgen som försvann

Publicerat den 17 oktober, 2021 av Tofflan

 


Kära dagbok…

Plötsligt är det söndag kväll. Helgen bara försvann. I morrn är det vardag och ny arbetsvecka igen. Jag har inte gjort nåt märkvärdigt alls i helgen. Handlat, tvättat, promenerat och läst, i princip. Men igår på lördagen slog klockan i alla fall Gin o’clock. Det var ett tag sen. Fästmön lagade indonesisk kyckling och det blev mycket gott och lite fett. Sånt gillar vi. Det är bra för oss, tycker jag som gått ner ett kilo och ökat på muskelmassan med en (1) hel procent sen förra fredagen.

Tisslingarna var lite bråkiga med varandra, men även de kom till ro på kvällen i Zebrafåtöljen.

Gin o’clock!
Indonesisk kyckling, gott och och lite fett.
Rofyllda Tisslingar.

∼ ♦ ∼

Bokuppslag fredag eftermiddag och kaffe på sängen

Bokuppslaget visar fredag eftermiddag, men det var söndag morgon.

Jag hade svårt att sova i morse, trots att jag satt uppe till midnatt. Det var en konstig dröm som nästlade sig in fram på morgontimmarna, en dröm som omfattade min mormor och vännen FEM. Den oroade mig.

När jag sen vaknade låg jag nån timme och läste och drack kaffe på sängen. Men först tömde jag kattpottorna och åkte ner till soprummet med sopor. Hela förmiddagen tvättade jag. Jag vet inte hur många maskiner jag körde och ändå är tvättkorgen inte tom. Det är ett tröstlöst arbete.

Klockan 14 skulle jag och Gymnasisten vara hos hans mormor/Annas snälla mamma. Jag föreslog en promenad för det var en underbar solig, lite blåsig höstdag. Det blev två alldeles lagoma promenader tur och retur. Jag tror att vi båda två var mycket nöjda.

En härlig…
…höstpromenad.

Annas snälla mamma har låtit renovera sitt kök, så det var Köksinspektionen som kom på besök. Jag lovade för övrigt att försöka klura ut var hon ställt några tillbringare och vardagsglasen, nåt som hon stoppade undan inför renoveringen. Men att hennes TV är svart kan jag helt klart inte åtgärda.

Två ugnar och en häll.
Nya bänkskivor och en hällspis.
Kaffebryggaren var påslagen!

Efter inspektion och överlämning av bok som ska lånas och läsas blev det härligt go-fika med bullar, kakor och hemgjord äppelpaj med vaniljsås. Det blev ett par trevliga timmar. Jag är så glad att Annas snälla mamma finns och jag tycker så mycket om henne. En kan inte ha en bättre svärmor.

Go-fika med bulle, kaka…
…och hemgjord äppelpaj med vaniljsås.

Gymnasisten och jag kom hem strax innan Anna. Anna och jag tog en promenad till Korgtassen för att köpa middagsmat till Gymnasisten och bröd med mera till oss. Sen åt vi soppa av olika sort, Anna och jag, medan Gymnasisten åt pizza. För mig var tomatsoppa och valnötsbröd en perfekt avslutning på den här helgen som bara liksom… försvann…

Tomatsoppa och valnötsbröd med ost och gul paprika

Tomatsoppa och valnötsbröd blev en perfekt avslutning.

Nu jobbar diskmaskinen och det är dags för kvällskaffe.

∼ ♦ ∼

 

Livet är kort.

Publicerat i Böcker, Dagbok, Epikuréiskt, Familj, Jobb, Mat, Personligt, TV, Vänner | Märkt , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , | 2 kommentarer

Fredag kväll den 15 oktober och lördagen den 16 oktober 2021: Fredagsmys och lördagpys

Publicerat den 16 oktober, 2021 av Tofflan

 


Kära dagbok…

En arbetsvecka tar på en Tofflas krafter. Det var extra skönt att sjunka ner i fåtöljen på kvällen med en skål ostbågar och en kall Staropramen. Lunchen, som bestod av vegetariska enchilladas, mättade hela dan. Jag behövde inte äta nåt annat än ostbågar och öl samt en ostassiett (ja själva assietten åt vi förstås inte!) och ett glas vin på kvällen. Ostassietten och vinet tog Fästmön och jag senare på kvällen, för hon och Gymnasisten åt middag först.

Typisk middag om Tofflan får bestämma.
…ostar, kex, druvor, vin och en nygammal bok.


Sen myste Anna och jag ikapp med de lysande kapsylerna med ljusslingor som hon har nätshoppat. Jag tryckte ner två slingor i de gamla chiantiflaskorna med bastkjolar som jag har. Nu snackar vi mys på riktigt! Jag fotade dem båda och när jag tittade på bilderna efteråt såg jag både ett hjärta och en kanin intill de upplysta flaskorna…

Mys med hjärta på väggen…
…och mys med en kanin?!


Inte ett smack att se på TV var det, så jag passade på att läsa. Det blev bokbyte från boken om den mirakulösa ubåten till en kriminalroman jag köpte second hand på Röda korset förra lördagen om en försvunnen kvinna.

Böckerna Miracle Creek och Falska vänner

Bokbyte från en bok om en mirakulös ubåt till en om en försvunnen kvinna.


Jag fastnade mycket för den senares omslag och titel. Som bekant är en del vänner falska. Såna har jag sorterat bort nu – tror jag. Jag har få vänner och alla dem litar jag på till 100 procent.

En av dessa få goda vänner är Agneta. Idag fyller hon jämnt, men eftersom hon har flyttat från Uppsala långt ner i söder kan jag inte hälsa på med nån present. I stället hjälpte Interflora mig att skicka en höstbukett. Den uppskattades, fick jag veta per sms. Jag hoppas att hon har haft/har en bra födelsedag. Med all säkerhet blir hon uppvaktad av sin fina familj. Tyvärr har jag ingen nytagen bild på Agneta, så här är blommorna hon fick, fotade av henne själv.

Agnetas bukett

Agnetas födelsedagsbukett.

∼ ♦ ∼

Boken Falska vänner och kaffe på sängen

Lördagsstart!

Kan du tänka dig, kära dagbok, idag sov jag ända till klockan åtta! Jag tror att det var för att Anna gick upp och stängde fönstret nån gång i natt. Visst blir det varmt i sovrummet då, men det blir också inget insläpp av ljud från fulla förbipasserande, tåg och annat. 

Jag gick upp och kollade kattläget, tömde pottorna och fixade kaffe. Sen återvände jag till sängen och låg och läste nån timme. Strax efter klockan nio startade jag mitt varv med Nya Helvetesmonstret*. Katterna är jätterädda även för vår nya dammsugare. Märkligt, för den är så tyst att den inte ens väckte Gymnasisten trots att jag dammsög vardagsrummet, utanför hans rum.

Lucifer sover på dammsugarkartongen

Lucifer är rädd för dammsugaren, men älskar kartongen den låg i.

Efter dusch, frukost, tandborstning och påklädning fick jag för mig att jag och bilen skulle åka till Stormarknaden och handla. Det var 100 år sen jag var där sist och jag vet att där alltid är massor av folk. En del tycks åka dit och gå omkring en hel dag i affärerna. Jag skulle till tre ställen – apoteket, Systemet och ICA. Jag var helt jävla slut efteråt. Det lär sannerligen dröja innan jag åker dit igen, trots att utbudet av viner på bolaget är stort. Två matkassar, sex rullar toapapper (ingen bild!) och två fina italienare följde med hem.

Två kassar med mat…
…och två fina italienare följde med hem.

∼ ♦ ∼

Bitmoji Tofflan stuffed

Min sambo lagar alltid god mat.

Anna jobbar både idag och i morrn, men jag ringde hennes snälla mamma och bjöd in mig själv och Gymnasisten i morgon eftermiddag för att beskåda svärmors/mormors nya kök. Jag glömde att skicka med Anna en bok igår när hon skulle träffa sin mamma. Det var en bok som Annas snälla mamma skulle låna av mig, så den följer också med och tittar på köket.

Trots arbete ska Anna ställa sig vid spisen i kväll. I och för sig tror jag att den tänkta maten tillreder sig själv i ugnen. Jag har tagit fram kyckling ur frysen för att tina. Det blir nån ny, lite magrare kycklingrätt som ska provas. Hittills har alla dessa magrare kycklingrätter varit supergoda.

∼ ♦ ∼

*Nya Helvetesmonstret = Tisslingarnas namn på dammsugaren

Livet är kort.

Publicerat i Antikt-retro-secondhand-loppis, Böcker, Dagbok, Epikuréiskt, Jobb, Mat, Personligt, Vänner, Vin | Märkt , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , | 2 kommentarer

Miracle Creek

Publicerat den 15 oktober, 2021 av Tofflan

Ett inlägg om en udda bok.


Angie Kims bok Miracle CreekInte minns jag hur Angie Kims bok Miracle Creek hamnade på min inköpslista. Men där fanns den och i september nätshoppade jag den tillsammans med en hög andra böcker. Jag tänkte att jag skulle försöka varva läsning på svenska och engelska, men det går visst sisådär. Nu har jag i alla fall läst ut oktober månads första (och enda?) bok på engelska.

Det här är en ganska udda bok, insåg jag tidigt. I centrum står en katastrof – explosionen av en mirakelubåt, en anordning för experimentell medicinsk behandling. Handlingen skildrar rättegången där man ska fastställa vem som har orsakat explosionen. Det är också de inblandades historia och bakgrund före katastrofen samt hur explosionen har påverkat dem efteråt som skildras genom var och en själv. Några överlevde, nån blev blev stympad och några dog. Boken skildrar också blandningen av det amerikanska och det koreanska.

Författaren tar ett intressant grepp om berättelsen och låter den skildras genom de olika karaktärerna. Läsaren får få fakta till att börja med. Därefter avslöjas mer och mer av inbördes relationer, intriger och hemligheter. Ingen är väl så oskyldig som läsaren först tror. Men huvudfrågan rör skulden, vem som är skyldig till att ha orsakat explosionen.

Det går lite trögt för mig att läsa. Författarens lista i början av boken över karaktärerna är en stor hjälp så att jag kan hålla isär dem.

Själva berättelsen rymmer många teman, bland andra kulturskillnader, sexuella övergrepp, barn med neuropsykiatriska funktionshinder, alternativmedicinska behandlingar med mera. Den avslutas med en intervju med författaren samt ett antal diskussionsfrågor.

Boken är välskriven och behandlar intressanta ämnen, men jag känner inte att den riktigt funkar för mig

Toffelomdömet blir medel.

Rosa toffla miniRosa toffla miniRosa toffla mini

 

Livet är kort.

Publicerat i Böcker, Personligt | Märkt , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , | Lämna en kommentar

Torsdag kväll den 14 oktober och fredagen den 15 oktober 2021: Fyndigt och rörelse minskar tyngden

Publicerat den 15 oktober, 2021 av Tofflan

 


Kära dagbok…

Egentligen finns det inte mycket att säga om gårdagskvällen. Jag var trött, jag harvade på, jag åt leverpastejmackor på Räkmackans dag. Gymnasisten stängde in sig i Pojkrummet, jag satt i fåtöljen och läste. Lite senare telefonerade jag med vännen FEM där de dras med sjukdom i familjen igen. Nån husmorshelg i Uppsala blir det inte i höst för FEM, men jag tackar för inbjudan till vinterns stora högtid. Det är gott att känna sig välkommen.

Jag var lite låg igår. Det var som att jag var mer ledsen då än dagen innan. En vänjer sig nog aldrig riktigt vid att vara föräldralös, trots att jag är både vuxen och gammal. Men sen kom Fästmön hem och vi pratade en stund före läggdags.

Dramatisk himmel

Jag var lite låg igår, men som himlen utanför kontoret på plan ett ljusnade det idag.

∼ ♦ ∼

Det regnade massor i morse så det blev både regnkappa och paraply till jobbet. Under dan har det varit alla sorters väder utom snö, tack och lov.

Förmiddagen tillbringade jag på mitt kontor på plan ett. Jag passade på att rensa lite i skåpen, ta vara på somligt, slänga annat. Installationen av min nya, tillfälliga dator tog längre tid än planerat (avsatt tid var två timmar). Detta innebar att jag kunde läsa en stund också i min bok på gång. Den närmar sig äntligen slutet och äntligen är den lite spännande, om än ganska förutsägbar.

Skrivbord ganska tomt

Jag rensade på kontoret…

 

Anteckningar

Oläsliga anteckningar från en NK-kurs.

Jag gjorde en del fynd på kontoret. Bland annat hittade jag gamla anteckningar från en liten ”kurs” som NK* gav mig i InDesign. Knappt läsbara Oläsliga noteringar… För övrigt gjorde gårdagens lunchmöte att det blir ytterligare ett senare med en utökad konstellation. Och medan jag väntade på NK igår träffade jag några kollegor varav en skickade en inbjudan till avstämningsmöte om ett par veckor. Ser jag fram emot!

Jag hann i tid till ett möte före lunch och medförde min nya dator. Den funkar hur bra som helst – ta i trä! Några små inställningsgrejor är det bara, men dessa frågor tar jag med mig på måndag efter lunch när jag ska få min nya tjänstemobil installerad.

Födelsedagslunch med C

Födelsedagslunch för ordinarie chefen.

När förmiddagen var på väg över i eftermiddag bjöd jag min ordinarie chef på födelsedagslunch. Han hade tidigare i år fyllt 60 och jag kunde inte delta i uppvaktningen på jobbet. Eller ville inte, av olika skäl. Nu fick vi en lång och bra pratstund över maten, ett samtal som fortsatte över en kopp kaffe – på plan ett. Det finns ju ett och annat som jag behöver få klarhet i, men jag ville att det här skulle vara en mer vanlig lunch och inte så mycket jobbprat. En del viktiga ting avhandlades dock. Jag vill så gärna vara hoppfull, men jag tror saker och ting först när jag ser dem.

På eftermiddagen försökte jag beta av det som inte blivit gjort på förmiddagen. Jag kollade också lite djupare att allt funkade som det skulle med nya jobbdatorn.

∼ ♦ ∼

Böckerna Fädernas missgärningar Blickfångarna Lesbiska ligan o skamprälorna

Fyra fynd, hoppas jag.

Nu är det helg. Min helg är blank och oplanerad, medan Anna ska jobba. Jag får väl ägna mig åt det vanliga, det vill säga städa och tvätta. Jag ska försöka komma ut och röra både på mig och bilen. Rörelse är nog det som har gjort att vikten fortsätter gå ner. I morse hade jag minskat cirka ett kilo trots att jag svullade förra helgen och inte har varit helt strikt utan sötsaker och fikabröd den här veckan.

Som belöning satte jag sprätt på presentkortet jag fick häromdan från arbetsgivaren. Det var ett generöst presentkort, men jag fick ändå lägga till 126 spänn. Det är inte billigt att handla på Akademibokhandeln… Tyvärr hade den bok jag mest ville köpa inte kommit ut som planerat idag. Utgivningen är för andra gången framskjuten, nu en vecka. Men… fyra andra nyutkomna böcker köpte jag: Fädernas missgärningar, Blickfångarna, Lesbiska ligan och Skampärlorna. Fyra fynd, hoppas jag, prislapparna till trots.

∼ ♦ ∼

 

Livet är kort.

Publicerat i Böcker, Dagbok, Jobb, Mat, Personligt, Vänner | Märkt , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , | Lämna en kommentar

Onsdag kväll den 13 oktober och torsdagen den 14 oktober 2021: Trötta, mycket trötta…

Publicerat den 14 oktober, 2021 av Tofflan

 


Kära dagbok…

Bitmoji Tofflan sover vid datorn m stora brillor

Jag och min dator är båda lite trötta…

Onsdagskvällen blev lugn, tack och lov. Jag åt mackor och kaffe till kvällsmat igen, blåbärskvarg lite senare. Trött var jag, mycket, mycket trött. Min dator fick göra en uppdatering, men system 11 klarar den inte att uppdatera till. Det blir att sätta ny privat dator på inköpslistan också. Vi är visst mycket trötta, båda jag och min dator hemma.

Fästmön var ledig på kvällen och efter middagen med efterföljande röjning fick vi några timmar tillsammans i var sin fåtölj. Jag läste lite i min bok på gång. Den tilltalar mig inte så mycket, jag har svårt att komma in i den. Och det handlar inte om språket – jag läser på engelska – för boken har inget krångligt språk. Nåja. Före klockan 22 låg jag i sängen och försökte läsa en stund till.

Tisslingarna var visst också trötta. Jag såg knappt röken av dem igår kväll, bara när jag gav dem mat.

Citrus var trött igår kväll…
…och Lucifer…

∼ ♦ ∼

Paraplyställ

Alla paraplyer var hemma…

I morse var det inte lika kallt som igår. Det var hela fem grader. Ändå drog jag lättviktsjackan över luvatröjan. Det jag hade missat när jag tittade ut genom fönstret var att det regnade. Alla paraplyer var kvar hemma. Visst, väderappen angav detta, men det syntes inte. Som tur var regnade det inte hårt. Jag drog luvan över huvudet och blev inte särskilt våt.

Jag inledde arbetsdagen med att kasta mig över 15 sidor korrektur. I somras skapade jag en massa sidor på intranätet. Dessa har vi manglat några gånger med uppdragsgivarna. Bilder levererades också så snart hoppas jag att vi kan publicera det slutgiltiga.

Jag fick ett mejl från min nuvarande chef med underligt innehåll, så jag svarade. Förvirringen är mycket stor. Det är emellertid ingen av oss som skapar förvirringen, utan en tredje person. Jag klargjorde läget och chefen fattade. Det är inte svårt – för somliga.

Lunch med NK

Lunchsoppa med bästaste NK.

Höjdpunkten idag var inte kronprinsessans besök hos oss (för henne fick jag inte träffa) utan precis som igår: lunchen. Idag träffade jag bästa NK*. Vi funkade jättebra som kollegor på min nu förrförra arbetsplats. Dessutom är han trevlig, rolig och snäll. Det var förstås underbart kul att träffas igen.

Mitt under lunchen ringde supporten också. I morgon ska jag få en ny jobbdator. Notera en, inte min. Min nya dator är försnillad, det vill säga utlämnad till någon annan. Nu är en ny beställd, men det tar ju sin lilla tid med extra långa leveranstider etc. P på supporten har emellertid löst det här på ett så bra sätt som möjligt. Det är jag tacksam för. Men också trött, mycket trött. To be continued…

NK är precis som mina nuvarande närmaste kollegor. Ja, jag känner att tiden rinner ut och jag oroar mig för januari 2022. Jag vill verkligen inte tillbaka till helvetet igen. Det jag gör nu är att jag får göra det jag är bra på och har gjort under +30 år av mitt yrkesliv. Det är de senaste åren, innan jag fick (mitt initiativ, för jag köper inte hot) en tillfällig respit uppåt, som har varit… ”besvärliga” eftersom det verkar oklart för en del vad en kommunikatör gör.

∼ ♦ ∼

I kväll jobbar Anna och jag ska försöka komma vidare i boken. Jag har cirka 120 sidor kvar. Soppa till lunch blev inte tillräckligt och jag var trött, mycket trött, slut och hungrig när jag kom hem. Jag sprang ner till Butiken på hörnet och köpte två leverpastejmackor till kvällsmat, denna Räkmackans dag. Det var goda mackor och jag brukar ju fira mig själv med en räkmacka när jag har namnsdag. Det får räcka. Nån måtta får det vara på firandet.

Två påsar från Butiken på hörnet…
…med leverpastejmackor på två olika bröd.
Kvällsmat på Räkmackans dag.

∼ ♦ ∼

*NK = Närmaste Kollegan vid min förrförra arbetsplats

 

Livet är kort.

Publicerat i Böcker, Dagbok, Jobb, Personligt, Vänner | Märkt , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , | Lämna en kommentar

Tisdag kväll den 12 oktober och onsdagen den 13 oktober 2021: Älskad, saknad, men aldrig, aldrig glömd

Publicerat den 13 oktober, 2021 av Tofflan

 


Kära dagbok…

Rosor i tre färger

Älskad, saknad, men aldrig, aldrig glömd.

Jag brukar inleda mina dagboksinlägg med att berätta om kvällen före. Idag blir det annorlunda. Idag är det nämligen en sån där tung årsdag. Det är fem år sen mamma gick bort. Fem år… Det är inte klokt… Tiden bara flyger iväg och det var ju ett annat liv jag levde för fem år sen.

Min mamma hade visserligen en grundsjukdom, men hon blev hastigt sjuk en dag i oktober 2016. Jag reste ner när hon hade blivit inlagd akut på lasarettet. Sex dagar tillbringade hon där och jag satt vid hennes säng. Det verkade som om hon skulle repa sig. Vi hade till och med bokat tid med expertisen för att titta på hennes hemmiljö och vilken hjälp och vilka hjälpmedel hon kunde få. Tidigare hade mamma envist tackat nej till allt, hon skulle minsann klara sig själv. Men så blev hon sämre. Sista natten fördes hon in till Linköping för vård. Dit fick inte jag komma förrän det var försent. Mamma somnade in på morgonen den 13 oktober 2016.

Visst hade vi våra kontroverser. Det var aldrig lätt att ha mamma som mamma, men… Hon var min mamma. Och en mamma är alltid en mamma, oavsett. De sista åren kom vi närmare varandra. Hon förstod att jag hade haft en tuff tid och gladde sig åt att jag hade fått ett nytt jobb i maj 2016 på IT-avdelningen vid Uppsala universitet. Men hon frågade också vid nåt tillfälle om jag klarade av det. Den frågan brände då och bränner nu också. Ännu mer bränner dock saknaden efter mamma, nån som kunde reta gallfeber på mig, men som älskade mig reservationslöst och jag älskade tillbaka. Älskad och saknad är du, mamma, men aldrig, aldrig glömd. Jag tände ett ljus för dig i Domkyrkan i kväll efter jobbet.

Älskad, saknad….
Min mamma.

∼ ♦ ∼

Fötterna upp med Antiktidningen i knäet

Äntligen upp med fötterna. Igår i sällskap av senaste numret av Antiktidningen.

När jag kom hem igår på tisdagskvällen for jag runt som ett torrt skinn. Solen lyste över dammiga föremål och möbler och golven var fulla av kletiga märken och annat. Så jag gjorde en liten punktinsats. Tanken var att jobba hemifrån nån timme. Det blev runt 20 minuter. Men men, jag hann klart med det jag skulle göra och kunde leverera i tid. Sen strök jag och lagade ett hål i en ganska ny tischa.

Till kvällsmat blev det mackor och kaffe och lite senare kvarg med nån exotisk smak. Att sen sjunka ner med senaste numret av Antiktidningen i fåtöljen var underbart.

 


Fästmön slutade inte jobba förrän klockan 21.30 och jag orkade hålla mig uppe en stund, om än inte lika länge som hon.

∼ ♦ ∼

I morse skulle vi visst upp samtidigt, Anna och jag. Dumt! Hade vi pratat om detta innan med varandra hade det varit bra. Nu gick det bra ändå, för medan Anna var i badrummet utfodrade jag katterna och tömde deras pottor.

Det var en kall morgon idag. Temperaturen låg runt nollan. Men det blev en solig dag. Jag hade ett par möten och en trevlig lunch med Lisbeth*, som egentligen heter nånting heeelt annat. Vi har inte pratat nån längre stund på över ett år. Det blev en härlig pratstund, käftarna glappade rejält om katter och städredskap, gemensamma bekanta och en massa ting som jag inte kan skriva öppet om här givetvis. Vänner håller liksom tyst om vissa saker de får veta. Underbart att träffas igen!!!

Runt nollan i morse…
Underbart kul att träffa ”Lisbeth” igen efter ett år. OBS! Jag åt vegetariska bullar, inte köttiga!

Eftermiddagen bestod av två möten på raken. Det andra mötet kanske var mer en utbildning, men nu tror jag att jag kan verktyget som jag ska rådda om ett par veckor. Med en knapp timme kvar för operativt arbete var jag ganska slut. Jag bokade in ytterligare en lunchdejt nästa vecka, även denna med en kollega från mitt förrförra jobb. Men i morrn ska jag träffa NK** och det blir superduper.

∼ ♦ ∼

Besöket i Domkyrkan blev känslosamt och fint. En organist klämde i liksom en fanfartrudelutt på orgeln och jag såg framför mig hur stolt mamma blev. Ljuset brann fint för mamma.

Ett ljus för mamma 13 okt 2021

Ett ljus för mamma i Domkyrkan.

∼ ♦ ∼

*Lisbeth heter verkligen nånting heeelt annat!
**NK = Närmaste Kollegan på mitt förrförra jobb

 

Livet är kort.

Publicerat i Antikt-retro-secondhand-loppis, Dagbok, Familj, Jobb, Personligt, Vänner | Märkt , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , | 4 kommentarer

Måndag kväll den 11 oktober och tisdagen den 12 oktober 2021: Energi av möte och växter

Publicerat den 12 oktober, 2021 av Tofflan

 


Kära dagbok…

Vilken kväll det var igår! Jag kom hem sent, fixade ett par saker på datorn, gav katterna mat och slängde i mig min egen mat. Gymnasisten behövde hjälp att källsortera soporna efter sin middag. Diskmaskinen åkte på och jag bad Gymnasisten hålla ett litet öra öppet ifall maskinen skulle larma medan jag var på möte. Jag hann ner med sopor i hink. Sen satt jag tio minuter i fåtöljen med en mugg uppvärmt kaffe i ena handen och min bok på gång i den andra.

Styrelsemötet startade klockan 19 och höll på, med eftersnack, till cirka klockan 21. Det kom upp många viktiga och intressanta frågor som berör oss alla den närmaste framtiden. Vi pratade också arvode och jag får minst. Det kan tyckas orättvist, men jag har ju faktiskt inte varit med i styrelsen hela året, bara sen i februari.

Hemma igen behövde jag fixa ytterligare ett par saker på datorn, men jag glömde förstås att beställa linser. Sen tog jag en burk kvarg med mig till fåtöljen och öste i mig. Citrus intog Fästmöns fåtölj till dess att dess ägare kom hem från jobbet. Det blev lite snack, lite TV och sen god natt för min del.

Katten Citrus i Annas fåtölj

Citrus intog Annas fåtölj.

∼ ♦ ∼

På fysiskt möte

Med papper och penna på möte.

I morse var det skitkallt, så jag fick ta lättviktsjackan jag köpte förra året över luvatröjan. Det funkade bra. Jag hann upp på jobbet för att jobba lite och kolla mejl innan det var dags för dagens stora evenemang – avdelningsmöte med min ”nya” avdelning. Mötet varade nästan hela arbetsdagen. Eftersom min jobbdator håller på att gå sönder fick den vara kvar i skåpet och jag tog papper och penna med mig.

Det blev några späckade timmar av prat och lyssning, grupparbeten, människor, ljud, sorl, återseenden, nya ansikten och… kanske det jag gillade allra mest, efter fisk på Feiroz, fick jag en kvart över och kunde besöka Tropiska växthuset och ta några bilder.

Först fisk på Feiroz till lunch…
…sen palmer i Tropiska växthuset…
…jättenäckrosen Victoria…
…köttätande växter…
…underliga växter mot blå himmel…
…en prickig blomma…
…och solstrålar genom bladverket i regnskogen…

∼ ♦ ∼

I afton jobbar Anna igen. Min plan var att stryka kläder – det har legat en hög i rena-tvättkorgen alldeles för länge. Jag jobbade bara lite hemifrån också (med jobb). Men först sopade jag, gav katterna mat, fyllde på sand i deras pottor, sopade lite till, vattnade krukväxter och plockade ihop sopor. Efter styrkningen ska jag flatmoppa – det behövs verkligen. Sen ska jag dimpa ner i fåtöljen med Antiktidningen.

Ett bra avdelningsmöte och besöket i Tropiska växthuset gav mig energi till diverse arbete hemma. Det var ganska underbart att få känna sig lite påfylld av kraft ett tag i alla fall.

∼ ♦ ∼

 

Livet är kort.

Publicerat i Antikt-retro-secondhand-loppis, Böcker, Dagbok, Jobb, Mat, Personligt, TV | Märkt , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , | 4 kommentarer