Söndag kväll den 24 oktober och måndagen den 25 oktober 2021: Vad är väl en bal på Slottet..?

 



Kära dagbok…

Två par skor på hallmattan

Två par killskor och två killar till bordet igår.

Det blev en trevlig middag igår på söndagen. Fästmön och jag hade två killar till bordet, vilket ju är ovanligt. När Citrus upptäckte att Biografmaskinisten klivit innanför ytterdörren gjorde hon ystra krumsprång genom Salen ut i hallen. Du vet väl, kära dagbok, att Biografmaskinisten var barnmorska när Tisslingarna föddes? Säkert har de ett särskilt band dem emellan.

Anna lagade god mat som vanligt. Hon till och med stekte på mina upptinade kalkonbitar så de smakade nygjorda. Vi fick även härlig och höstlig dessert i form av äppleskivor med kanel och havregryn samt glass till


Men tyvärr plågades Anna av huvudvärk och illamående
under eftermiddagen och kvällen. För egen del plågas jag av en orolig mage. Men vi såg sista avsnittet av Kastanjemannen på Netflix och sen gick vi och la oss. Jag hade en intention att läsa några kapitel i boken Kastanjemannen. Det blev inte mycket läst, för jag var astrött. Men jag har ändå kommit en bra bit in i romanen. Av de 558 sidorna har jag läst 68 sen igår.

∼ ♦ ∼

Bitmoji Tofflan håller tummarna

Det var roligt att publicera! Hoppas det blev rätt också…

I morse var det sex grader. Ganska behaglig temperatur att promenera i upp till jobbet – denna gång med matlådan i ryggsäcken! Jag har varit orolig för en ny arbetsuppgift jag ska ha ansvar för den här veckan, men jag har så snälla och hjälpsamma arbetskamrater så du anar inte, kära dagbok. En av dem sa att jag kunde komma och fråga om varenda liten grej till att börja med om jag kände mig osäker! Mellan mötena idag fick jag kika över axeln på förra veckans redaktör. Efter lunch provade jag själv under överinseende – och jag tror att jag fick till det. Vidare fick jag fotona till en artikel som hade varit färdigskriven och översatt ett tag och kunde publicera den på intranätet. Kul att äntligen få producera något, det känns som om det var länge sen.

Arbetsveckan i övrigt består förstås av möten, som vanligt. I morrn har jag bokat en ny tid för att få en ny jobbmobil. På onsdag har jag ett avstämningsmöte inklusive lunch med ett par kollegor på min ordinarie avdelning.

∼ ♦ ∼

blodpenna

Jag har ett större korrekturuppdrag på ingång.

Jag hoppas att Anna inte håller på att bli sjuk eller så. Precis som jag känner hon sig nog av och till ganska stressad av olika skäl. Tyvärr har vi inte höstlov nästa vecka som Gymnasisten, men jag är i alla fall ledig halva fredagen den 5 november. Vidare tänkte jag nog jobba hemifrån ett par av dagarna i den veckan (nästa, alltså). Jag får troligen det där stora korrekturuppdraget då och då passar det bäst att sitta hemma. Den här fredagen ska jag gå och klippa mig, vilket är behövligt. Nästa vecka är det för övrigt dags för styrelsemöte igen på onsdagskvällen. Vi tidigarelade det för att få handlingarna till årsmötet klara i tid för utskick. Dagen innan ska det vara inspektion av element och fönster också, men det gör vaktmästaren tillsammans med ordföranden. Anna och jag kan inte vara hemma då för jag har bokat en gemensam tid för oss för att ta tag i en del papper.

∼ ♦ ∼

Men det är nästa vecka och nu är det den här veckan. Idag är det Världspastans dag, fick jag veta, så jag äter därmed alldeles rätt middag. Fast på bilden nedan ser det ju inte precis ut som om det finns nån pasta. Men det gör det – under kycklingfärssåsen!

Kycklingfärspasta

Kycklingfärssås – med pasta under.


Vidare har jag fått besked om att
mina två nätshoppade böcker är skickade och på väg. Fakturan har jag lagt in för betalning. Hurra!

∼ ♦ ∼

Avslutningsvis… vad är väl en bal på Slottet? Jag vet faktiskt inte, för jag har inte dansat i den rosa byggnaden. Men jag har klarat av en ny arbetsuppgift idag och lärt mig ytterligare en. Hurra för det också!

Utsikt mot Uppsala slott

Vad är väl en bal på Slottet..?

∼ ♦ ∼

 


Livet är kort.

Publicerat i Böcker, Dagbok, Epikuréiskt, Jobb, Krämpor, Mat, Personligt, TV | Märkt , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , | 4 kommentarer

Lördag kväll den 23 oktober och söndagen den 24 oktober 2021: Spänningar!

 



Kära dagbok…

Vilken spänning det har varit det senaste dygnet! Naturligtvis talar jag om fiktiv spänning – eller snarare i plural – fiktiva spänningar. Mest fiktiva i alla fall. Det blir ofta… andra sorters spänningar när Fästmön ska prova ett recept hon inte har använt (så mycket tidigare). Då portas jag och Tisslingarna från köket. Försöker vi visa oss där riskerar vi verbala påhopp, mest. 

Men gårdagens portning var så värd! Anna lagade en god pastarätt med kyckling och soltorkade tomater. Jag drack ett glas Amicone till. Lite senare på kvällen blev det var sitt glas till några bitar ost och kex. Och tre delar av Kastanjemannen på Netflix. Nu har vi den sjätte och sista delen kvar att se och det blir troligen senare i kväll.

Annas kycklingpasta med soltorkade tomater Amiconevin i glaset

Annas kycklingpasta med soltorkade tomater samt Amiconevin i glaset.

∼ ♦ ∼

Det blev sen sänggång för att vara mig. Trots att jag var så lässugen vann ögonlocken i tyngd och jag somnade som en sten. I morse var nog klockan närmare nio när jag vaknade. Men då läste jag ut den otäcka boken om en liten pojkes osynlige vän och bytte till en bok om en seriemördare som lämnar barnagjorda kastanjegubbar vid sina offer. Den senare är boken som serien vi ser på Netflix baseras på. Det ska bli spännande att testa att göra tvärtemot vad jag brukar göra. Nu såg jag alltså tv-serien först och läser boken efteråt. Kanske ändrar det min inställning att böcker alltid är bättre..? I alla fall från alltid till… oftast..? Eller? Vi får se.

 

Jobbdator

Jag jobbade lite på jobbet idag.

Anna har bjudit hem Biografmaskinisten på middag till i kväll, men föredrog att gå och handla middagsmaten på egen hand idag. Min mat togs fram ur frysen och tinades. Jag tog reda på gårdagens rena och torra tvätt innan jag tog jobbdatorn och min jobbtröja på en åktur i bilen. Det blev en omväg till jobbet eftersom bilen behövde köras samtidigt som jag tog dit grejor som jag därmed slipper släpa på i morgon bitti när jag ska gå. Jag passade på att jobba lite och skriva lite när jag ändå var där.

Det har varit en grå och rätt trist söndag. Regnade gjorde det på förmiddagen, men när jag var ute var det mest mulet och fuktigt i luften. En riktig sovardag, enligt mig och Citrus. Jag skulle gärna sova lite till för att slippa vissa spänningar. Min huvudvärk har i alla fall förflyttat sig från mitt huvud till Annas. Hmmm…

Citrus sover mot kattkuddar

En riktig sovardag, tycker Citrus.

∼ ♦ ∼

 


Livet är kort.

Publicerat i Böcker, Dagbok, Jobb, Krämpor, Mat, Personligt, TV, Vin | Märkt , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , | Lämna en kommentar

Den osynlige vännen Del 1

Ett inlägg om den första delen av en läskig bokduo.



Stephen Chboskys bok Den osynlige vännen del 1Även min sambo köper och läser böcker. 
Ganska ofta har vi samma litterära smak. Jag lockades mycket av omslaget till Stephen Chboskys bok Den osynlige vännen Del 1 som Anna tog sig ganska god tid att läsa. I höst blev det min tur att låna boken och läsa den. Det var egentligen då jag upptäckte att det var den första delen av två. Del två nätshoppade jag igår. Ett gott tecken, eller hur?

Boken inleds med en kort berättelse om lilla David Olson, men sen går åren och Christopher Reese, sju år, och hans mamma är centralfigurer. De två lämnar mammans hårdhänte sambo för att skapa sig ett nytt liv i en liten stad i Pennsylvania. De har dåligt med pengar och mamman är fantasifull för att klara tillvaron. Men en dag försvinner Christopher. Han är borta i sex dagar innan han plötsligt kommer ut ur skogen. Han verkar helt OK, förutom att han inte minns var han har varit och vad han har varit med om. Ganska snart upptäcker emellertid pojken att han vet och kan saker som han inte visste och kunde tidigare, till och med sånt han inte borde veta. Plötsligt är Christopher och hans mamma i stor fara – för att inte tala om människorna i resten av staden…

Visst ger den här boken starka Stephen King-vibbar! Författarna delar inte bara förnamn. Den här boken har ganska typiska King-beröringspunkter: den är läskig och spännande och innehåller en del övernaturliga inslag samt har en liten pojke som centralfigur.

Men det här är bra, riktigt bra och inte alls nån kopia. Författaren lyckas dra in mig i den otäcka berättelsen precis som Christopher dras in i nåt han inte förstår. Jag vill bara läsa och läsa och läsa. En riktig bladvändarskräckis, med andra ord. Perfekt läsning så här på hösten. Det rådde ingen tvekan om att den andra delen skulle införskaffas, för boken slutade med en cliffhanger, förstås.

Toffelomdömet blir det högsta.

Rosa toffla miniRosa toffla miniRosa toffla miniRosa toffla miniRosa toffla mini

 


Livet är kort.

Publicerat i Böcker, Personligt | Märkt , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , | Lämna en kommentar

Fredag kväll den 22 oktober och lördagen den 23 oktober 2021: Det är tur att en kan gå

 



Kära dagbok…

Efter två dagar med luncher och middagar serverade vid bord med linnedukar kommer en hem till att gå och köpa sin mat själv. Men det var heeelt OK för min del igår, för jag ville bara ha nåt litet. Det blev en bit smörgåstårta från Korgtassen. Jag köpte också några goda ostar, druvor och lite kex till Fästmön och mig, ifall att. För hon lagade tacos till sig och Gymnasisten och det var inte säkert om hon ville ha ostar sen. Men det ville hon. Jag luftade en flaska Amicone. Runt 21-tiden serverades det ostassietter. Anna skar ostar, jag hällde upp vin och la upp kex och druvor. Var och en serverade sig själv vid brickbordet i Salen. Så gör vi.

Då hade vi börjat se Kastanjemannen på Netflix. Jag köpte boken second hand tidigare i månaden. Den här gången ska jag se serien (sex avsnitt) innan jag läser boken. Vi såg två avsnitt igår av den här danska serien. Den var riktigt bra och läskig.

∼ ♦ ∼

Boken Den osynlige vännen och kaffe på sängen

Lördagsstart.

Idag var vi riktigt trötta båda två. Det var som att ingen av oss egenligen hade lust att vakna. Jag hade dessutom huvudvärk, troligen för att jag har gått och tänkt på en sak som jag skulle förmedla. Men den lediga lördagen började som vanligt med läsning och kaffe på sängen. Jag har inte jättemycket kvar i min bok på gång. Samtidigt är det svårt att riktigt hitta tiden och läsron.

För när en är ledig ska en inte bara återhämta sig utan även göra en del måsten i hemmet. Idag blev det en maskin tvätt och dammsugning för min del. Anna lagar maten. Handlingen gjorde vi tillsammans.

Men måsten till trots (jag borde ha åkt med bilen, till exempel) åt vi sen frukost och stack iväg på höstpromenad vid 13-tiden. Vi var inte hemma förrän cirka tre timmar senare. Då hade vi gått mer än en halvmil. Innan vi gick och handlade på Lutis belönade vi oss med kakfest på Wilmas. Det var inte så bra för min del, för i morse när jag vägde mig hade jag gått upp ett knappt kilo. Egentligen skulle jag ha vägt mig igår morse, men då var jag ju inte hemma. Anna, däremot, har gått ner. Totalt har hon gått ner sju kilo och jag nånstans mellan fyra och fem. Det blev en skön, men blåsig promenad och vi tittade in i ett par affärer och Saluhallen under promenaden för att värma oss.

Hemma igen blev det dammsugning för min del. Därefter slog klockan gin o’clock. Anna gjorde en fin GT av ett gotländskt gin vi köpte på kryssningen i somras. I glaset fanns också tonic, is, citron, lime och gurka. Mycket gott!

Salta pinnar GT och Den osynlige vännen

Gin o’clock!

Jag har nätshoppat två böcker, en alldeles nyutkommen tolfte del om kommissarie Gamache samt uppföljaren till den bok jag läser just nu.

∼ ♦ ∼

Och nu är det snart dags för sen middag. Härligt! Jag älskar sena middagar när jag är ledig.

∼ ♦ ∼

 


Livet är kort.

Publicerat i Antikt-retro-secondhand-loppis, Böcker, Dagbok, Epikuréiskt, Krämpor, Mat, Personligt, TV, Vänner | Märkt , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , | 4 kommentarer

Torsdag kväll den 21 oktober och fredagen den 22 oktober 2021: Jäst gäst på Gimo herrgård

 



Kära dagbok…

Torsdagsmiddagen på kvällen var på Gimo herrgård var trerätters. Det känns inte bra att veta att jag måste göra veckans vägning i morrn efter allt svullande. Kakor till varje fika, förrätt till varje måltid, öl, vitt vin, rött vin för att nämna något. 

Men det är smällar en får ta. Jag har haft två intensiva arbetsdagar också. Vi har haft bra diskussioner. Vi har också lekt och haft roligt, berättat, lyssnat och umgåtts. Det känns gott att få vara en i gänget igen, tillhöra en grupp, men visst blir jag lite sorgsen när jag tänker på att tiden rinner ut. Snart är det slut på det roliga och då måste jag tillbaka till Helvetet. För mirakel slutade jag ju tro på runt 2013, tror jag..? Jag försöker mitt bästa att vara i nuet och trivas som det är, fast det kommer stunder när jag är färdig att bryta ihop.

Men, som sagt, bra dagar har jag haft. Natten har också varit god. Jag somnade med TV:n på i min himmelssäng intill kakelugnen – och en golvfläkt…

∼ ♦ ∼

I morse var det kallt i Gimo, bara tre grader. Rapporten från Uppsala och Fästmön löd på samma lika – även där var det just tre grader. Jag hade tänkt ta en morgonpromenad, men gick upp till herrgården och åt frukost i stället för att sen gå ner och skriva lite.

Gimo herrgård huvudbyggnad

Gimo herrgård flaggade på fredagsmorgonen.


Det var ett späckat program även denna andra dag. 
Samtal och diskussioner var det gott om. Det bästa av allt var att det verkligen är högt i tak på enheten plus att ingen är taskig mot nån annan trots att man har olika åsikter. Jag hoppas att chefen fick med sig mycket användbart så hon kan börja göra en grund till en verksamhetsplan. Vad gäller mig själv är jag inte helt säker på att jag får vara en del av den här fina verksamheten nästa år. Men oavsett det. Det har varit en förmån att ha fått vara delaktig, som gäst, numera en ganska jäst (däst?) gäst, för övrigt. Dagens lunch var tvårätters – vegetariskt till förrätt, majskyckling till huvudrätt. Och så blev det kakor till eftermiddagskaffet.

∼ ♦ ∼

Det var ingen välkomstkommitté som tog emot när jag kom hem, utan jag möttes av en hall där det varit sandstorm. Den sopade jag upp, flatmoppade lite här och var och så tog jag reda på tvätten från i onsdags. Den var torr. När Anna kom hem från jobbet gick vi och Gymnasisten och handlade. Trots att det är fredag blev det vardag direkt när jag kom hem. Men nåja, till Gimo herrgård återvänder jag definitivt. 

Till kvällen har jag köpt mig en bit smörgåstårta från Korgtassen. Senare kan det tänkas bli ost, kex och nåt gott rödvin (italienskt). Nu ska jag kolla post och läsa tidningar.

∼ ♦ ∼

 


Livet är kort.

Publicerat i Dagbok, Epikuréiskt, Jobb, Mat, Personligt, TV, Vin | Märkt , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , | 2 kommentarer

Onsdag kväll den 20 oktober och torsdagen den 21 oktober 2021: Planering av verksamhet, kakfest och himmel vilken säng!

 



Kära dagbok…

Kvarg med färska bär

Qwarj med färska bär.

Onsdagskvällen blev lite hektisk, men jag hann med det jag skulle göra och även att vila. Packningen gick bra tack vare en lista, förstås. Tvätt körde jag bara en maskin och det gick också bra. Att plocka ur diskmaskinen gick lite sämre, för jag stack mig under tumnageln på en vass gaffel. 

Jag läste och hade TV:n på som bakgrundsljud. Det blev qwarj och lite senare ett glas franskt rödvin. Det sov jag gott på i natt och det gjorde en frusen Toffla varm.

Jag passade på att säga hej då till Tisslingarna innan jag gick och la mig.

∼ ♦ ∼

I morse skulle Fästmön och jag upp nästan samtidigt, men med lite logistiska övningar gick det smidigt. Jag gick upp till jobbet och var på plats 70 minuter före avfärd och kunde läsa ett par mejl etc.

Sen gav vi oss iväg i en mindre buss. Det blev en lagom lång resa till Gimo herrgård. Vädret var fantastiskt – sol och blå himmel mötte oss i Gimo. Men under eftermiddagen mulnade det på och började regna småspik.

Herrgården i Gimo mot blå himmel

Sol och blå himmel mötte oss när vi anlände i Gimo.


Vi hade en fullspäckad dag
och jag ska inte alls berätta om vad vi gjorde mer än att vi verksamhetsplanerade, fikade gott och åt en lunch som fick blandat omdöme av mig. Alltså alla kakor som har serverats har varit gudomliga, men huvudrätten vid lunchen var en enda röra.

Nu ska jag strax lämna mitt rum där jag har mellanlandat en liten stund för att gå upp till huvudbyggnaden (jag bor i vänstra flygeln) och äta middag. Men titta… I den här fantastiska sängen ska jag sova i natt. Om jag nu kan sova. Det sägs att här finns spöken…

Säng Gimo

Här ska jag sova i natt…

∼ ♦ ∼

 


Livet är kort.

Publicerat i Böcker, Dagbok, Jobb, Mat, Personligt, Vin | Märkt , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , | 2 kommentarer

Tisdag kväll den 19 oktober och onsdagen den 20 oktober 2021: Tekniskt sattyg och teknik att glädjas över – och lite packning på det

 



Kära dagbok…

Ostassiett rödvin boken Den osynlige vännen o katten Lucifer

Ostassiett med franskt rödvin, spännande läsning och en intresserad katt (Lucifer).

Jag kände mig lite dämpad på tisdagskvällen efter ljuständningen, men kom hem till ett vindoftande köttgrytekök och en Fästmö som stod glad och rödkindad vid hällen. Det vankades fingryta till henne och Gymnasisten. Jag äter ju inte kött, men fick lite senare smaka vinet (franskt) som blev över (det skulle vara några droppar i grytan) till de ostbitar vi kunde gräva fram ur kylen. Lucifer betraktade oss intresserat från soffan, men när han inte fick smaka pep han ut i köket för att kolla matskålarna.

TV:n var inte på alls igår. Annas snälla mammas TV hade blivit svart på grund av omläggningarna, så när Anna var iväg och träffade henne igår hade hon ordnat ett kort som ska installeras så att hon ska kunna titta på TV igen. Det är ett sattyg allt detta tekniska för de äldre (inklusive mig själv), tycker jag. Och allting kostar, inget är gratis. Ta i trä så funkar vår TV. Efter många om och en jädra massa men och svordomar lyckades Anna ställa om den till digitala utsändningar för inte så länge sen.

Min nya jobbdator är jag glad över och den funkar som den ska, förutom att jag får göra om alla inställningar och att den tappade mina bokmärken och favoriter i webbläsarna. Jag hoppas verkligen att jag får en ny jobbmobil på måndag. Sen ska jag väl införskaffa en ny privat mobil och en ny privat dator också så småningom eftersom de jag har inte klarar några större uppdateringar. Nåja, allt i sinom tid.

Tisslingarna trängde ihop sig i Zebrafåtöljen, när jag gick och la mig. Anna kom strax efteråt och la sig hon också. Friden sänkte sig över Main Street till dess att snarkningarna tog över.

Katterna Citrus och Lucifer i Zebrafåtöljen

Sams och i samma fåtölj igår kväll igen!

∼ ♦ ∼

Onsdagsmorgonen var blöt så jag tog regnkappa och paraply. När jag kom ut regnade det inte. Jag fick lite sällskap av H på vägen till jobbet. Idag var det andra dagen av onlinekonferensen. Jag tycker att konferensen har varit intressant, men jag vet att andra inte är lika förtjusta som jag. Flera föreläsare var bra, det var nog bara en som jag nästan blev tokig på. Och jag hade kanske helst velat lära mig verktyget först och sen deltagit i konferensen. Nu har jag fått veta vad en kan göra med verktyget utan att ha provat på det alls. Utöver konferens med föreläsningar har jag fått ett kommande och ganska omfattande korrekturjobb. Jobbet är också väldigt hedrande. Så jag tackade ja.

Lunchlådan stod kvar i kylen, så jag frågade en kollega om det funkade med lunchdejt nere i restaurangen idag. Det gjorde det. Mot slutet blev vi joinade av en av mina klara favoriter från min ordinarie arbetsplats. Det blev härliga skratt om allt från bigamister och kameler till bombmän. Och jag fastslog att en räknebok mycket väl kan vara en talbok. Lunchlådan? Den fick bli kvällsmat i stället.

Lunchsällskap 20 okt

Mina bordsherrar vid dagens lunch.

∼ ♦ ∼

Mackor soppa grönsaker och boken Den osynlige vännen

Soppa och lunchlåda till kvällsmat samt den jättespännande boken.

I kväll är det packning som gäller, för i morrn bär det av till Gimo och nästa ”konferens” som är live. Jag ska ju till herrgården och verksamhetsplanera med min nuvarande enhet. Anna jobbar i kväll, ända till 21.30. Nä, vi umgås inte så väldigt ofta nu med hennes nya schema, men gårdagskvällen fick vi ju i alla fall.

En maskin tvätt har jag snart klar för hängning och så har Anna kört en diskmaskin som ska plockas ur. Katterna har fått mat, Gymnasisten har micrat sin mat och lämnat disken till ? och jag har värmt och ätit min soppa till lunchmackorna jag aldrig käkade till lunch.

Jag läser fortfarande mycket och just nu en jättespännande bok som jag har lånat av Anna. Den hade jag tänkt packa ner till Gimo – om jag inte hinner läsa ut den innan morgondagen, förstås… Boken skulle kunna vara en Stephen King-roman, i den klassen och genren är den.

∼ ♦ ∼

Avslutningsvis ett citat som är tänkvärt – trots att jag inte gillar tacos… (Tavlan hittade jag i skrivarrummet på jobbet.)

Tavla med texten Its ok if you fall apart sometimes. Tacos do and we still love them.

Tänkvärt citat, upphittat i skrivarrummet på jobbet.

∼ ♦ ∼

 


Livet är kort.

Publicerat i Böcker, Dagbok, Epikuréiskt, Jobb, Personligt, TV, Vin | Märkt , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , | Lämna en kommentar

Måndag kväll den 18 oktober och pappas födelsedag 2021: Bokbyte, våningssäng och lite rosa och grått

 



Kära dagbok…

Måndagskvällen förflöt. Efter maten fixade jag lite med datorn och säkerhetskopierade bland annat en del filer. Klockan sprang på och jag hann inte läsa ut boken som planerat. Det gjorde jag däremot i morse. Lustigt nog blev det bokbyte från en bok om falska vänner till en bok om en osynlig vän. Boken jag ska läsa nu har en uppföljare, en del två. Jag har lånat den av Fästmön som nog tycker att även den andra delen ska införskaffas.

Böckerna Falska vänner och Den osynlige vännen

Det blev bokbyte i morse från falska vänner till en osynlig vän.

 

Tisslingarna och dammsugarlådan

Lådan börjar bli medfaren, men fungerade som våningssäng igår kväll. Citrus ovanpå, Lucifer inuti.

Mitt sällskap igår kväll var Tisslingarna som av och till låg i soffan och av och till i och på dammsugarlådan. De älskar verkligen lådan, men de hatar dammsugaren. Trots att vår nya dammsugare är så tyst verkar de ha jättesvårt att vänja sig vid ljudet. Eller jättesvårt…. de vänjer sig inte. Lådan börjar nu bli ganska medfaren, för ibland ligger en katt inuti och en katt ovanpå, som en våningssäng. Så var det igår. Den lättare katten (Citrus) låg ovanpå lådan, den lite tyngre katten (Lucifer) låg inuti. Det rådde frid. En stund.


När Anna kom hem tittade vi halvt om halvt
på ett par true crime-program på TV, men jag hoppade i säng klockan 22.

∼ ♦ ∼

Soluppgång rosa LinneanumSoluppgång rosa Linneanum

En rosa morgon… Och lite grå betong också.

Idag var det en fantastisk rosa morgon (lite grå betong också på bilden). Termometern visade under nollan. Ändå frös jag inte när jag gick till jobbet. Nåt promenadsällskap fick jag inte i morse, vilket var lite synd. Det var riktigt trevligt igår.

På dagens och morgondagens agenda stod/står att delta i en konferens online. Jag ska inte delta fullt ut i två dagar, för jag har annat som måste göras. Fast så värst mycket hinner jag inte utföra. Jag hann i alla fall med mitt inbokade lunchmöte med K. Ett gott samarbete med kommunikatörer i organisationen är bra. Dessutom var det kul att ses igen. Nån bild på min kollega blir det inte, i stället en ruta från lunchpausen under konferensen.

Sitevisiondagarna online

Lunchpaus i onlinekonferensen innebar ett lunchmöte för min del.


På torsdag och fredag åker vi sen till Gimo för att verksamhetsplanera.
Jag fick programmet igår och det är digert, måste jag säga. Men strukturerat.

∼ ♦ ∼

Efter jobbet idag slank jag in i Domkyrkan. Det var pappas tur att få ett tänt ljus. Idag skulle han ha fyllt 94 år. Att inte ens kunna ringa sina föräldrar vid födelsedagar etc är nåt jag saknar mer och mer. Tänk om det ginge, tänk om vi kunde få ha ett samtal om året, åtminstone…

∼ ♦ ∼


Livet är kort.

Publicerat i Böcker, Dagbok, Familj, Jobb, Personligt, TV | Märkt , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , | Lämna en kommentar

Falska vänner

Ett inlägg om en second hand-bok tillika andra delen i Aaron Falk-serien.



Jane Harpers bok Falska vännerEn lördag i oktober tog jag en liten loppisrunda på egen hand. 
Bland annat besökte jag Röda Korset. Där fyndade jag två böcker för totalt 30 kronor. En av dem var en inbunden utgåva av Jane Harpers Falska vänner. Jag tyckte att omslaget var snyggt och titeln gjorde mig intresserad. En tjuga betalade jag för boken.

Boken utspelar sig i den australiensiska vildmarken. Två gäng, ett manligt och ett kvinnligt, ger sig ut på vandring i nåt som ska vara en övning i teambuildning. Men så går de fem kvinnorna vilse. När de kommer tillbaka har de uppenbarligen varit med om nåt otäckt. Dessutom saknas en av dem, den mest avskydda kollegan Alice. Kommissarie Aaron Falk kallas in för att lösa fallet. Samtidigt utreder han företaget Alice jobbar på. Och just Alice är hans kontakt på insidan.

Det är vått, kallt, mörkt och ruggigt redan från början i boken. Tidigt anar jag som läsare att det finns en del hemligheter och att vissa av kvinnorna inte är särskilt omtyckta. Förhållandet mellan ett tvillingpar är också väldigt gnissligt, för den ena tycks vara mer lyckad än den andra. Ändå är det miljöskildringarna jag fastnar för mest. Karaktärerna blir i mina ögon nästan mer som typer. Och tyvärr gissar jag mig till slutet en del i förväg. Men ändå. Det är spännande och säker är jag ju inte förrän allt avslöjas.

Det här är andra delen i serien om Aaron Falk. Författaren är född i Storbritannien, men flyttade som barn till Australien. Boken kom ut i Australien 2017 och i Sverige två år senare. Jag ska definitivt leta upp den första delen!

Toffelomdömet blir högt.

Rosa toffla miniRosa toffla miniRosa toffla miniRosa toffla mini

 


Livet är kort.

Publicerat i Antikt-retro-secondhand-loppis, Böcker, Personligt | Märkt , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , | Lämna en kommentar

Söndag kväll den 17 oktober och måndagen den 18 oktober 2021: Tillfällig gäst

 



Kära dagbok…

Katten Lucifer utsträckt i soffan

Lugn söndag även för Lucifer.

Söndagskvällen efter middagen förflöt lugnt. Som vanligt sprang klockan iväg och plötsligt var det dags för kvällens – veckans (?) – TV-höjdpunkt: Manhunt. Jag tror att det var Nillan som tipsade mig om den brittiska kriminalserien och jag hoppade in nånstans mitt i första avsnittet. Det hela är mycket spännande och obehagligt. Poliserna jagar en man som ägnar sig åt inbrott hos och övergrepp på gamla människor. Igår var det tredje delen och jag tror att det nästa gång är den fjärde och sista.


Lucifer
låg i soffan medan vi tittade,
men nåt sällskapslejon är han inte precis. Han sov och vände mest ryggen till.

∼ ♦ ∼

Domkyrkotornen i morgonsol

Solig och kall morgon.

Måndagsmorgonen var först mörk och kall, sen solig och kall. Det blev en frisk promenad upp till jobbet. Vid S:t Eriks torg ropade nån god morgon till mig. Det var H i Servicecenter, så vi tog sällskap. Promenaden blev ännu roligare då och starten på arbetsdagen bättre.

Idag hade jag många möten, men ett hade jag fått löfte om att ”slippa”. Mina nya arbetskamrater är väldigt lyhörda. Vi kör fortfarande en del möten via Zoom och ibland blir det både Zoom och live, inte alltid optimalt med rundgång och annat tekniskt strul. Just idag var det väldigt praktiskt med Zoom eftersom vissa av oss kände sig risiga och inte kunde vara på jobbet, fast ändå jobba hemifrån.

Jag hade glömt göra matlåda igår kväll, så det var tur att jag vaknade tidigt i morse. Snodde ihop ett par mackor och la dem, ett äpple (som visade sig vara ruttet inuti) från Slottsträdgården (vi fick av Annas snälla mamma igår) och tre små tomater i lådan. Det fick räcka. I morrn har jag en lunchdejt med K, så ingen insats krävs. I kväll skulle jag äta kalkonkorvar med bröd. Fästmön var gullig nog att ta fram dem ur frysen. Matlåda och korvar var inte det enda jag hade glömt i morse. Jag hade även glömt att ta min Pro Viva-hutt. Ja ja, det blir så där ibland. En strulig start på en dag, som sen blev bättre till viss del.

Bitmoji Tofflan hand i ansiktet

Nej, det blev ingen ny mobil idag.

Efter lunch skulle jag få min nya jobbmobil och i samma veva passade jag på att ställa några frågor om min nya jobbdator. Bara det att installationen av den nya telefonen visade sig inte kunna börja påbörjas förrän långt senare på grund av en akut insats. Och det funkade inte eftersom jag hade möten resten av eftermiddagen. Vi blev nämligen tvungna att fortsätta ett möte från förmiddagen klockan 14. Nu har jag bokat upp en ny tid för mobilinstallation och det blir först den 26 oktober. En får lära sig att ta det lugnt på jobbet och inte hetsa upp sig över sånt en inte rår på. Dagens sista möte började klockan 15 och pågick till över 16. Sen var det dags att packa ihop, ungefär.

På torsdag åker jag till Gimo herrgård med min nuvarande enhet för verksamhetsplanering. Min ordinarie chef berättade att han betalar för min vistelse där. Det fick mig att fundera lite om jag verkligen ska åka med. Har jag där att göra? Kan jag tillföra nåt? Jag är ju bara en tillfällig gäst där också, förutom i verkligheten rent generellt…

∼ ♦ ∼

I kväll jobbar Anna igen och jag har använt ugnen för mina kalkonkorvar.  Gymnasisten har fått pannbiff med tillbehör av sin mamma (bara att värma i micron; maten alltså, inte mamman).

Kalkonkorv med bröd räksallad o bostongurka

Jag har använt ugnen.


Nu ska jag läsa min bok på gång – se ovan! –
(har cirka 100 sidor kvar). Jag har redan valt vilken bok jag ska läsa efter den. Även där är temat vänskap. Vidare ska jag prova päronqwarj. Anna meddelade per sms att den senare (ingen äter väl böcker?!) smakade konstgjort

∼ ♦ ∼

I morrn är det min pappas födelsedag. Han skulle ha fyllt 94 år, men han blev inte ens 79. En vacker dag mitt i sommaren 2006 drunknade han. Den tillfällig gäst i verkligheten även han. Den här veckan blir det därför åter ett besök i Domkyrkan för att tända ljus.

Ett ljus för mamma 13 okt 2021

I morrn blir det ett ljus tänt för pappa i Domkyrkan.

∼ ♦ ∼

 


Livet är kort.

Publicerat i Böcker, Dagbok, Familj, Jobb, Mat, Personligt, TV, Vänner | Märkt , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , | 4 kommentarer