Söndagen den 18 juni 2023: Läsdag – på balkongen

 



Kära dagbok…

Boken Parmiddagen är snart utläst och kaffe på sängen

Söndagsstart och inte mycket kvar i boken om den förskräckliga parmiddagen.

Ryggen har gjort sig påmind igen (som om jag skulle glömma att den finns…). Igår när jag var på Centralbadet sträckte jag mig. Nej, inte i bassängen utan när jag skulle hänga in mina kläder när jag klädde om till baddräkt. Jag tänkte att simning och bastu skulle göra susen. Dessutom gick jag ganska mycket, över 11 700 steg, igår. Men icke. Kanske är ryggontet kvar för att jag idag mest har legat och suttit. Jag är trött och jag har velat läsa. 

Söndagsmorgonen inleddes med läsning och kaffe på sängen efter att jag hade utfordat två hungriga katter strax före klockan sju. Jag läste ut boken om den förskräckliga parmiddagen. Den boken kan mycket väl bli månadens bästa – jag utser ju en sån i varje månadssammanställning av mina lästa böcker. Men sen blev det ju bokbyte. Jag var så himla sugen på boken om den försvunna Lindbergh-bebisen, en fiktiv spänningsroman om ett verkligt brott. Boken har stått länge på inköpslistan. Igår hittade jag den på The English Bookshop! Den boken läser jag nu, alltså. På engelska, förstås. Den är inte alls svår att läsa utan intressant eftersom den skildrar händelserna ur bebisen Lindberghs barnflickas ögon.

Pioner och böckerna Parmiddagen och The Lindbergh Nanny

Bokbyte i morse från en förskräcklig parmiddag till en försvunnen kändisbebis.

 

Söndagsfrukost på balkongen

Söndagsfrukost med läsning på balkongen.

Så småningom åt jag frukost på balkongen, givetvis. Lucifer höll mig sällskap en stund, sen även Citrus som till och med satt i mitt knä typ 15 sekunder. På balkongen har jag sen suttit större delen av dan medan jag har läst. En vän ringde på förmiddagen och jag själv ringde Annas snälla mamma, som inte svarade utan ringde upp senare.

Idag har det varit mulet, men varmt. Det var skönt att sitta på balkongen i tischa och shorts – igår kunde jag ju sitta mer lättklädd och det var tur det, för då var det hett. Behagligt läsväder i alla fall idag.

När Anna kom hem på eftermiddagen hade hon handlat med sig mat (korv och klyftor) till kvällen. Jag fixade eftermiddagskaffe som vi intog – på balkongen. Söndagsmiddagen åt vi i Matrummet eftersom vi inte får plats på balkongen.

Kycklingkorvar klyftor räksallad bostongurka och Staropramen

Kycklingkorvar med tillbehör blev söndagsmiddag för mig.

∼ ♦ ∼

I kväll blir det antingen Happy Valley eller Morden i Helsingör på tv. Jag har tagit fram rena kläder och packat jobbryggan, för det är en ny arbetsvecka i morrn. En fyradagarsvecka, för på fredag är det midsommarafton och då är jag ledig. Jag har blivit bortbjuden, men har inte bestämt mig för hur jag ska göra.

I morrn ska jag till Sjukstugan i Backen på lunchen, men inte som patient utan i jobbet. Så kan det också bli.

∼ ♦ ∼

 


Livet är kort.

Publicerat i Böcker, Dagbok, Jobb, Krämpor, Mat, Personligt, TV, Vänner | Märkt , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , | 3 kommentarer

Parmiddagen

Ett inlägg om en isande kall thriller.



Martin Österdahls bok ParmiddagenFör det mesta är det roligt att göra nya författarbekantskaper, särskilt om de verkar lovande. Jag blev nyfiken på Martin Österdahl, som gett ut flera böcker jag har missat. (Dessutom verkar han göra en massa annat intressant!) Parmiddagen lockade mig med sitt supersnygga omslag och sin spännande baksidestext. I slutet av maj köpte jag den i pocket. En torsdagskväll började jag läsa boken.

Boken handlar om tre par i två olika familjer som ska ha en parmiddag tillsammans. Men när boken inleds är det nyårsdagsmorgon och två nakna, förvridna kroppar ligger på botten av en tom pool. Kvällen innan har ett förälskat tonårspar tänkt låta sina föräldrar träffas för första gången. Ebba är enda dotter till Lisa Kjellvander. Lisa ställer upp på det hela trots en massa strul på jobbet och ett äktenskap som inte känns helt bra. Så träffas paren och det står klart att några redan känner varandra och att det inte lär bli nån trevlig middag. Ett drama i sju akter startar. Ett drama med förödande konsekvenser för samtliga inblandade.

Det här är en riktigt bra thriller. Boken har det mesta en kan önska sig av en spänningsroman och ändå är den lagom lång. Läsaren förstår ganska tidigt att det lär bli problem vid middagen – det visar sig ju att de vuxna är mer än bara bekanta.

Parmiddagen är en psykologisk thriller med en hel del blod, ska jag tillägga. Här ligger fokus på mänskligt psyke och på hur människor reagerar när de ställs inför olika, ganska många och rätt ogripbara fakta.

Författaren får till slutet på ett logiskt sätt, så som det skulle kunna ha slutat i verkligheten. Lite anar jag i förväg, men långt ifrån allt.

Toffelomdömet blir det högsta.

Rosa toffla miniRosa toffla miniRosa toffla miniRosa toffla miniRosa toffla mini

∼ ♦ ∼

 


Livet är kort.

Publicerat i Böcker, Familj, Personligt | Märkt , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , | 1 kommentar

Fredag kväll den 16 juni och lördagen den 17 juni 2023: På balkongen igen

 



Kära dagbok…

Fredagen bjöd på ett hett slut på arbetsveckan. Jag tyckte synd om Anna som behövde masa sig iväg till sin trädgård för att vattna efter jobbet, så erbjöd mig att hämta henne och skjutsa dit henne. Annars gjorde jag ingenting i Slottsträdgården mer än sniffade på och fotade pioner samt vattnade några krukor med vattenkanna. Sist jag vattnade, med slangen, fick jag ont i ryggen. Slottsträdgården och Slottet är ju Annas, inte mitt, så hon får sköta det själv, även om hon sa igår att jag får åka dit som i helgen och vara där utan att jobba. 

Nä, jag håller mig på balkongen nu när vi äntligen får vara där igen. Och balkongen är ju min, i alla fall till viss del. Lucifer och jag softade där ute, han på bordet och jag i stolen med min bok på gång och ett glas cava. Anna och jag handlade middagsmat efter vattningen och medan hon lagade maten och hängde med den som skulle äta den inomhus njöt jag och Lucifer av kvällssolen på ballen*.

Lucifer sover på balkongbordet ett glas cava o boken Parmiddagen

Lucen och jag softade på ballen medan vi väntade på att få duka fram räkorna.


Sen plockade jag iordning en bricka
med det Anna och jag skulle äta på balkongen – räkor med tillbehör och vitt vin. Vi åt säsongens första middag där ute och det var härligt, fast rätt skitigt. Jag hade bara dammsugit och torkat golvet. Väggen och fönstret var mycket smutsiga, noterade jag… Bordet till balkongen köpte Anna förra året, tror jag. Det är lite för högt för min mammas femstegsstolar i plast, men stolarna funkar. Tur att vi har gått ner i vikt båda två, för den här typen av stol har max belastning på 110 kilo. Nu har jag aldrig vägt så mycket och troligen inte min sambo heller, men jag var uppe på tresiffrigt. Idag har jag ungefär åtta kilo kvar att gå ner till min första målvikt. Sen vill jag helst gå ner tio kilo till.

Räkor och vitt vin på balkongen

Räkor och vitt vin – den första måltiden på balkongen den här säsongen.

∼ ♦ ∼

Boken Parmiddagen och kaffe på sängen

Lördagsstart.

I morse hade Anna ställt larmet på åtta eftersom de skulle åka iväg på roligheter i Stockholm. Jag blev aldrig tillfrågad om jag ville följa med och det beror nog på att Anna vet att det de ska göra inte är roligheter för mig. Eller så ville de inte ha mig med. Oavsett, jag tycker att det är betydligt roligare att få vara ensam ett dygn och göra lite som jag vill här på Main Street. Sitta på balkongen i bara shorts och BH, till exempel, nåt som i vanliga fall numera är helt otänkbart. Jag började dock denna lördag på sedvanligt sätt, med läsning och kaffe på sängen. Det är alltid bästa början en ledig dag. 

När de hade gått (jag fick en puss av Anna, hör och häpna!) tog jag mina simgrejor och gick till Centralbadet. Jag simmade 40 längder idag, totalt 1 000 meter, men fick bryta två gånger för kramp. Jag blir galen och irriterad. Samtidigt vågar jag inte chansa och vara kvar i en bassäng där jag inte bottnar, utan jag tar mig upp, stretchar och går i igen. Efteråt blev det både ångbastu och vanlig bastu samt dusch, förstås.

Rostat bröd ägg kaffe o sudoku på balkongen

En andra frukost.

Jag var utsvulten när jag kom tillbaka till Main Street, så det blev en andra frukost med rostat bröd och kokt ägg den här gången – på balkongen, givetvis. Jag löste ett svårt sudoku.

Sen flög fan i mig – jag skulle INTE städa den här helgen –  men jag torkade av väggen och putsade Salsfönstret ut mot balkongen – på utsidan, bara. Det blev mycket rent och fint och doftade gott.

Men lördag… Det var länge sen jag tog en lördagsfika på stan. Jag masade mig ut igen och gick till Ofvandahls för att kolla in russintopparna – och den nya uteserveringen. Några russintoppar hade de inte. Jag fick nöja mig (!) med en kokostopp och en kanelbulle. Kakan var mycket saftig, bullen var väldigt färsk, men jag hade velat ha mer kanel. Uteserveringen var OK. På andra sidan avspärrningen körde det bilar in och ut på en parkering på gården. Nån gäst från Ofvandahls gick över och rökte. Det kändes inte… bra. Utöver det var det två ganska högljudda sällskap. Nåja, fikat var bra och jag traskade vidare till Lutis för att köpa bär.

Fika med kokostopp och kanelbulle på Ofvandahls

Ofvandahlsfika på uteserveringen.


Innan jag gick hem besökte jag
The English Bookshop. Där svettades jag ymnigt medan jag letade efter en viss bok. Just när jag var nära att ge upp hittade jag boken jag sökte. Den fick följa med hem – och ytterligare en bok, bara för att. För övrigt shoppade jag duschmousse på Rituals idag också. Jag brukar köpa Sport och ta med när jag simmar.


Så gick jag till Main Street,
njöt av mina bokinköp och blandade till en GT. Drinken intog jag med nötter på balkongen medan jag läste.

GT boken Parmiddagen och nötter på balkongen

Eftermiddags-GT på balkongen med nötter och bra bok.


Jag övervägde det där med mat,
men bestämde mig för att faktiskt bjuda mig själv och ingen annan på middag på Byblos. Det blev ändå en riktig parmiddag eftersom jag hade boken med den titeln med mig. Som alltid var mat, shish taouk, och dryck, en Almazaöl och ett glas rött libanesiskt, underbart goda. Ägaren bjöd på pannacotta med jordgubbar och kardemummakaffe.

Och i kväll avslutade jag lördagen på balkongen igen, med några bitar ost, ett par kex och ett glas rött. Naturligtvis boken också. Tre ljuslyktor grävde jag fram. Alles ist Ruh.

Ost kex vin boken Parmiddagen och lyktor på balkongen

Alles ist Ruh.

∼ ♦ ∼

Av mitt ensamma dygn återstår kanske halva. Jag låter nedanstående bild illustrera de här härliga timmarna.

Smile Bitch skrivet på gångbana

Sammanfattning av mina härliga timmar.

∼ ♦ ∼

*ballen = balkongen


Livet är kort.

Publicerat i Böcker, Dagbok, Epikuréiskt, Ironi, Jobb, Krämpor, Mat, Personligt, Vin | Märkt , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , | 1 kommentar

Ett vitt vin: Bourgogne Chardonnay 2020

Ett inlägg om ett inte bara vitt vin – det är franskt OCH har skruvkork.



Bourgogne Chardonnay 2020

Ett chardonnay med rolig etikett med lättklädd dam, mycket passande en varm fredagskväll i juni.

Värmebölja, fredagskväll och slut på arbetsveckan. Vad passar då bättre än räkor och vitt vin? Jag fick i uppdrag att inhandla båda på lunchen. Räkorna var norska, men vinet, Bourgogne Chardonnay 2020, franskt. (Notera att Systembolaget har en senare årgång av vinet på sin webb! Den årgång jag köpte hade en rolig etikett med en lättklädd dam, passande nog denna heta kväll i juni.)

Vinet kommer som namnet anger från Bourgogne i östra Frankrike. Där finns många små vingårdar, ofta med flera producenter som äger olika delar. Druvan chardonnay är vanlig och väldigt omtyckt. Den är lättodlad och passar bra för ekfatslagring och att blanda med andra druvor. Särskilt lämpad är chardonnay för torra viner. Just det här vinet är emellertid enbart gjort på chardonnaydruvan.

Vinet är torrt och medelfylligt med hög fruktsyra. Alkoholhalten ligger på 12,5 procent, medan sockerhalten är lägre än 0,3 gram per 100 milliliter. Systembolaget tar 129 kronor för en flaska. Bolaget rekommenderar vinet till vegetariskt, fågel eller smakrika rätter av fisk. Vi drack det alltså till räkor.

Så här skriver Systembolaget på sin webbplats om vinets doft och smak:

”Ungdomlig, fruktig doft med inslag av fat, gröna äpplen, päron, mineral och citrusskal. […] Ungdomlig, fruktig smak med inslag av fat, gröna äpplen, örter, smör, mineral och citrusskal.

Jaha ja. Funkade vinet till räkorna? Ja, jo, men det hade nog funkat bättre till en smakrik fiskrätt eller fågel, faktiskt. Det såg lovande ut utseendemässigt – snygg flaska, gul färg etc. Chardonnayviner är lättdruckna och ju torrare desto bättre. Men… just det här vinet var ganska intetsägande. Det varken doftade eller smakade särskilt mycket, möjligen aningen citrus och gröna äpplen i doft och smak. Päron kan jag inte påstå att jag kände på nåt vis. Sammantaget ändå ett rätt OK vin, om än lite dyrt.

Toffelomdömet blir medel.

Rosa toffla miniRosa toffla miniRosa toffla mini

∼ ♦ ∼

 


Livet är kort.

Publicerat i Personligt, Vin | Märkt , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , | 1 kommentar

Torsdag kväll den 15 juni och fredagen den 16 juni 2023: Irritationsmoment i vardagen – och glädjeämnen

 



Kära dagbok…

Underbart, men skitigt och rätt skevt på sina ställen. Så sammanfattar jag den renoverade balkongens nuvarande skick. Det är härligt att sitta där ute, vilket även katterna tycker. Igår satt vi tre där – jag i en stol med dyna, Lucifer i en stol utan dyna och Citrus på den gröna trasmattan från köket i New Village som jag tillfälligt lagt på golvet.


Jag satt där ute länge och läste.
Det blev faktiskt bokbyte från en bok om eldiga systrar i Motala till en kylig parmiddag där det mesta verkar gå… inte så bra. Så skönt att sitta på balkongen och läsa. Det ser jag fram emot i morrn när jag blir ensam med Tisslingarna ett dygn, ungefär.

Böckerna Eldsystrar och Parmiddagen

Bokbyte från eldiga systrar till en kylig parmiddag.

∼ ♦ ∼

I morse skulle vi alla iväg, men jag skulle bara göra en kort utflykt för att besiktiga bilen. Före och efter jobbade jag på distans på Main Street och det gick bra. Jag fick en bra överlämning och genomgång igår av en hatuppgift som jag ska utföra i ett nytt system som jag inte kan. Instruktioner skrev jag ner till mig själv. Det blev närmare 30 punkter. Men de funkade!

Bitmoji Tofflan med grinningskylt

Irritationsmoment i vardagen, exempvis hissdörrar.

Nåt som inte funkade var hissdörren på mitt våningsplan på Main Street. Jag har bett styrelsen ta bort anpassningen på dörren (den person som behövde en sån flyttade förra året) eftersom den inte går att ställa upp när man kommer fullastad med grejor. Jag fick en löjlig liten dörrstopp. I morse när jag skulle iväg var jag fullastad med soppåsar. Då ville dörren inte åka igen helt. På insidan finns inget att dra i, så det var bara att ta trapporna. Nu brukar jag gå i trapporna, men inte när jag bär på en massa saker. Idag hade jag inget val. Jag felanmälde till BRF-ordföranden som lovade kontrollera. Sen fick jag meddelande att reparatör skulle komma. Det gjorde h*n och gångjärnet smordes.

Små irritationsmoment i vardagen kan en bli sur över. Men jag blev GLAD att bilen godkändes på besiktningen. Som vanligt var jag asnervös, trots att bilen var nyservad och nytvättad. Jag var så orolig att benet hoppade medan jag väntade. Det hela gick mycket snabbt och jag var borta en knapp halvtimme bara.

 

Förmiddagsfika på balkongen med sovande Lucifer på bordet

Snabb förmiddagsfika på balkongen med Lucifer.

Jag jobbade på, tog en liten kafferast på balkongen i sällskap av Lucifer. Han la sig nog på bordet med förhoppningen att jag skulle äta nåt gott, men det gjorde jag inte. Mysigt sällskap är han i alla fall och jag ser fram emot lördagens balkonghäng med katterna. Jag tänkte också simma (förmiddagen), fika på Ofvandahls uteservering (eftermiddagen) och äta och dricka nåt riktigt gott (kvällen).

Men än så länge är det fredag. Det är fortfarande jättevarmt. Under förmiddagen mulnade det på och väderappen säger regn – på söndag. Jag har jobbat på bra och passade på att köra en maskin tvätt under tiden. En full (igen!) diskmaskin körde jag igår kväll och plockade även ur då.

På lunchen idag gick jag iväg för att köpa norska räkor och vitt vin till mig och Anna som kvällsmat. Flaskan jag köpte ser roligare ut än den bild som ligger på Systembolagets webb! Det beror på att jag köpte en äldre årgång. För övrigt blir det som vanligt ett separat inlägg om vinet när jag har druckit det.)


Lite lunch slängde jag i mig också, även det på ballen*,
dock med betoning på lite eftersom jag åt en glass på vägen hem från affären… Nåja, det blev en rödbetsbiff och en dolme med röror till. Morötterna och bulgurn åkte i sophinken, tyvärr.

Lunch på balkongen rödbetsbiffar vatten boken Parmiddagen

Balkonglunch med rödbetsbiff, dolme, vatten och boken Parmiddagen.

I kväll blir det alltså räkor och vitt vin för mig och Anna. Lätt och enkelt att bara ställa fram. Jag har även en liten vitlöksbaguette och en Brieost och några andra tillbehör. Gissar att det blir en lugn kväll i afton för somliga som ska ut på galej i morrn. Katterna och jag får parta här på Main Street.

∼ ♦ ∼

Som du vet, kära dagbok, är fredag vägningsdag för mig. Förra veckan bytte jag batteri i vågen. Då gick jag upp i vikt. I morse visade vågen att jag har gått ner nästan ett kilo. Detta trots att jag har druckit öl och ätit både glass och tårta i veckan. Fettprocenten i kroppen hade minskat med sex tiondelar och muskelmassan ökat lika mycket. Bentätheten hade ökat en tiondel. BMI hade minskat tre tiondelar. Mängden vatten i kroppen var fyra tiondelar högre än förra fredagen. Jag är givetvis nöjd med siffrorna och tänker unna mig ett och annat i helgen.

∼ ♦ ∼

*ballen = balkongen


Livet är kort.

Publicerat i Böcker, Dagbok, Epikuréiskt, Jobb, Mat, Personligt, Vin | Märkt , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , | 3 kommentarer

Eldsystrar

Ett inlägg om första delen i serien om Vera Lilja från Motala.



Susanne Bolls bok EldsystrarNär min högerhand var nyopererad tillbringade jag några dar hos vännerna FEM och Finske Pinnen i Motala. På ett av mina strövtåg hittade jag boken Vattenlandet. Boken, fjärde delen i en deckarserie med vissa HBTQ-teman, är skriven av Susanne Boll, ursprungligen från Motala, numera boende i Stockholm, och den utspelar sig i Motala. Härom helgen var Anna och jag på sedvanlig årlig utflykt till Emmaus i Gryttby. Där hittade jag Eldsystrar, första delen i serien om psykologen Vera Lilja. Endast 40 spänn betalade jag. Vilket fynd!

Den här boken börjar faktiskt också i Motala där Vera besöker sin syster. I systrarnas ungdom dog föräldrarna i en eldsvåda och Veras syster skadades allvarligt. Detta har Vera känt stor skuld för. Nu åker hon en gång i månaden till Motala för att träffa sin syster. Men Vera har ett annat liv, det som ganska framgångsrik psykolog i Stockholm. Flera obehagliga saker inträffar: dels har Vera börjat få väldigt obehagliga anonyma hot, dels uteblir hennes klient Ayana från en avtalad tid. Och vad är det som inte känns helt… OK med Alexio, Veras älskare? Samtidigt får läsaren följa en annan mansperson som är väldigt… galen…

Att boken börjar i Motala ger pluspoäng. Huvudhandlingen är annars förlagd till Stockholm. Det hela är spännande, även om berättelsen har lite för många ingångar. Ibland tycker jag att Vera Lilja är ganska ouppmärksam som psykolog… Hon försvinner ofta bort i terapisamtalen med klienter till egna upplevelser. Det känns orealistiskt. Men själva kriminaldelen är rafflande. Jag läser boken snabbt, för kapitlen är ganska korta och författaren en duktig skribent.

Toffelomdömet blir högt. Jag ska jaga del två och tre!

Rosa toffla miniRosa toffla miniRosa toffla miniRosa toffla mini

∼ ♦ ∼

De här böckerna ingår i Vera Lilja-serien:

  1. Eldsystrar (läs texten ovan!)
  2. Luftburen
  3. Jordanden
  4. Vattenlandet

 


Livet är kort.

Publicerat i Antikt-retro-secondhand-loppis, Böcker, HBTQ, Krämpor, Personligt, Vänner | Märkt , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , | 1 kommentar

Torsdagen den 15 juni 2023: Hett och hektiskt

 



Kära dagbok…

Hett igår, hett idag. I morse var det inget larm som väckte mig utan med all säkerhet värmen. Och krämporna. Jag har fortfarande ont i ryggen, dock inte så pass att jag är orörlig och det värker inte hela tiden. I natt vaknade jag bara en gång med kramp i en fot. En får vara glad för det lilla.

Några som trivs i värmen är krukväxterna i Bokrummet. Pelargonen, som jag tror att jag fick av Lucille en gång i ett annat liv, planterade Anna om en bebis från. Den blommar för fullt även om den är lite späd. Palettblad snöade min sambo in på förra året. Även fönsterbrädan i Bokrummet fick en växt. Där trivs den.

På vägen till jobbet kände jag många härliga dofter – jasmin, månntro på ett ställe? Det är grönt och vackert än så länge. Fortsätter hettan lär det bli brunt. Jag såg ett väldigt grönt träd resa sig mot en blå himmel. Men jag såg också en rosa installation på en lyktstolpe resa sig mot samma himmel. Jag undrar. All konst (?) är inte begriplig för mig.


Idag var det en hektisk dag igen på jobbet.
Jag hade flera möten, varav ett var en avstämning av ett projekt jag har jobbat med. Den avstämningen gick bra. De som mottog det hela var nöjda. Utöver det behövde jag ha en avstämning och en kortkurs  kring en uppgift med en tillfällig lösning jag ska dras med från i morrn och fram till semestern. Saker och ting funkar inte som de ska och det är bara att försöka förhålla sig till. Jag fick bra hjälp av en god pedagog. Det räcker långt, hoppas ända fram. Jag var vrålhungrig när jag äntligen kunde sätta tänderna i en bit kyckling, ratatouille, ris och grönsaker till lunch. Det var skönt också att rensa skallen med spännande läsning i form av min bok på gång.

Lunch med kyckling ratatouille ris och grönsaker samt boken Eldsystrar

Kyckling med ratatouille och ris i sällskap med Eldsystrar.


På eftermiddagen jobbade jag med diverse.
Arbetsdagen avslutades med en avtackning av en arbetskamrat och tillika en av mina närmaste Wordfeudkombattanter. Jag försöker att inte spela för mycket, men h*n drar med mig. Min chef hade köpt fyra härliga chokladmoussetårtor från Triller, två gick åt, två blev över. Men å så gott! Och arbetskamraten blev glad och rörd för tal och presenter.

∼ ♦ ∼

Balkongpremiär 2023

Balkongpremiär 2023! Notera att det dock är tillfälligt möblerat.

I kväll ska jag läsa – på balkongen som vi nu kan använda! Anna har flyttat ut bordet och jag har tagit ner stolar och en matta från vinden, dammsugit och torkat av golvet. Det är inte färdigmöblerat eftersom inspektionen inte blir av förrän i juli nån gång, tror jag.

Tvätten väntar jag med till lördag när jag är ensam på Main Street fram till söndag nån gång.

I morrn blir det bilbesiktning och före och efter jobb på distans, det vill säga i Bokrummet Main Street. Bland mina älskade böcker, en och annan vacker krukväxt och även en eller ett par godistiggande katter.

 

∼ ♦ ∼

 


Livet är kort.

Publicerat i Böcker, Dagbok, Epikuréiskt, Jobb, Krämpor, Mat, Personligt, Vänner | Märkt , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , | 5 kommentarer

Tisdag kväll den 13 juni och onsdagen den 14 juni 2023: Effektiva dagar, diverse ting till trots

 



Kära dagbok…

Trots allt hattande blev tisdagen en effektiv dag. Kanske är det så att jag behöver ha lite stress och press på mig för att prestera bra. Jag hann till och med hämta ut medicin igår, kors i taket.

Glass boken Eldsystrar och benen upp

Glass till kvällskaffet.

Jag åt kolgrillad kyckling med rotsaker till middag på kvällen, men orkade inte äta upp alla rotsaker (det var ganska många morötter, dessutom). Men till kvällskaffet fanns det plats för en glasspinne som Anna hade köpt när hon var och handlade mat till sig och yngste avkomman.

Jag läste lite grann, fipplade med mobilen och gick och la mig strax efter klockan 22. Slumrade till, men sen blev natten ganska sönderhackad. Jag hade svårt att sova, helt enkelt. Det berodde inte på värmen, för det var inte särskilt varmt i sovrummet – jag hade haft mörkläggningsgardinerna fördragna nästan hela tisdagen. Det var mest att jag hade ont och kramp i olika kroppsdelar. Till sist lyckades jag somna nånstans mellan klockan två och tre, för att vakna igen till ljudet av Annas mobillarm som gick på fem i halv sex. Larmet startade även de tidigare morgnarna den här veckan, trots att hon var ledig (igår) och började sent idag. Det finns ett antal frågor som jag behöver hantera, helt klart. Såväl osynliggörande som strider lämnar både sår och ärr. Tystnad är inte lika med acceptans av information.

∼ ♦ ∼

Bokskåp utanför Litteraturens hus Walmstedtska gården

Här kan man både hämta och lämna böcker.

I morse var det faktiskt lite mulet, fast det var betydligt varmare än igår. När jag gick hemifrån var det redan 22 grader. Tröjan fick hänga kvar på morfars gamla galge i hallen. Vid Litteraturens hus stannade jag till vid bokskåpet där man både kan ta och lämna böcker. Tyvärr fanns där inget jag ville läsa, men jag tycker att tanken är så god. Utöver det tror jag att bokhandeln Böcker & Bläck huserar i lokalerna under igen, precis som förra sommaren.

Idag var det mötesdag på jobbet, från tidig morgon till sen eftermiddag. Jag hann äta lunch däremellan. Stora A och jag gick ner till stan efter förmiddagens enhetsmöte och lunchade på ett av Linnékaféerna på Svartbäcksgatan. Jag vet aldrig vilket som är vilket och vad skillnaden är dem emellan, men… Det ena stället hade fyra kronor billigare luncher, så det valde jag. Jag åt en grillad macka med en jättefräsch grönsallad till. Loka citron var perfekt till maten och kaffet maten var gott.

Grillad macka och fräsch grönsallad på Café Linné

Lunch utomhus på ett av Linnékaféerna med Stora A.


Efter lunchen sprang (nåja…) jag till
Main Street och lämnade jobbryggan och tog med mig glasögon till dagens sista möte. Det var förlagt till orangeriet i Linnéträdgården på Svartbäcksgatan. Trevligt, men det var alldeles för varmt både inomhus och utomhus trots moln. Vi fick en dragning om alumnverksamheten innan fikat. Därefter blev det en del arbetsmiljöprat och sammanfattningar av enhetcheferna, om än betydligt mindre på grund av värmen.


Mötet avslutades med att vår direktör
gav oss var och en en personligt utvald bok. Hon fick en stor eloge av mig för sitt val, för det är en författare jag har läst en bra bok av tidigare och som jag haft intentionen att läsa mer av. Det är ju inte särskilt lätt att köpa böcker till mig, jag läser ju en hel del…

Boken Björnjägarens döttrar i sommarpresent från chefen

Sommarpresent från avdelningsdirektören. Alla fick var sin bok, personligt utvald.


Main Street var vi två jättevarma människor.
En av oss tvättade fötterna (!), en av oss satte sig för att jobba en stund. Den senare var jag. Jag knyckte med mig senaste numret av tidningen QX på vägen och den ska jag ägna mig åt i kväll samt skriva ett svar till Tom. Jag har vattnat – ordentligt och samtliga krukväxter utom de växter som finns bakom en stängd dörr – jag har slängt sopor, fyllt på torky och utfodrat katterna. Det har åter varit en bra och ganska effektiv dag på jobbet (på Main Street har jag inte hunnit så mycket), diverse ting till trots.

∼ ♦ ∼

BRF-ordföranden skickade sms när jag satt på eftermiddagsmötet med en fråga som krävde snabbt svar. Jag fick vidareställa frågan till Anna som faktiskt svarade ganska genast. I morrn förmiddag får vi handtaget till balkongdörren påmonterat igen. Gissningsvis betyder det att vi kan använda balkongen trots att arbetet inte har inspekterats ännu.

∼ ♦ ∼

 


Livet är kort.

Publicerat i Böcker, Dagbok, HBTQ, Jobb, Krämpor, Mat, Personligt | Märkt , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , | 1 kommentar

Måndag kväll den 12 juni och tisdagen den 13 juni 2023: Läst, jobbat och ordning (?) på bil och kropp

 



Kära dagbok…

Ostmackor med rädisor boken En familj som andra och kaffe

Måndagsmiddag.

Om måndagskvällen finns inte så mycket att säga mer än det som redan sagts. Det var varmt. Jag åt ostmackor med rädisor och kaffe till middag, så det blev mackor hela dan att äta. Inte optimalt för mig, men jag blev tillfrågad av Anna om hon skulle köpa med indiskt även till mig. Indiskt en het dag är otänkbart för mig. Det luktar ve och fasa om så väl mat som andedräkter och kroppar efteråt. Illamåendet kom och gick i vågor.

Jag fipplade med mobilen mest, men försökte också fokusera på läsning. Det blev bokbyte, från en sann historia om en kvinna med 35 syskon till en deckare om två eldsystrar från Motala. Eller ja. Den senare börjar lite i Motala, men utspelar sig mest i Stockholm. Det är första delen i serien om Vera Lilja. Författaren, Susanne Boll, är från Motala, och vi har delvis lite lika historier. Jag är tio år äldre än hon. Hon ”flydde” stan som ung vuxen direkt efter gymnasiet 1990 och det gjorde även jag, fast 1980. Som äldre vuxna återvänder vi till hemstaden – på olika sätt. Men Susanne Boll har familj kvar i Motala och det har inte jag. Vi har båda pluggat i Uppsala, där jag sen stannade medan Susanne Boll flyttade till Stockholm och bildade familj.

Böckerna En familj som andra och Eldsystrar

Bokbyte från en bok om en kvinna med 35 syskon till en deckare om två eldsystrar.

∼ ♦ ∼

Idag var det massor på gång både jobbmässigt och privat. I morse uppenbarade sig plötsligt gubbar på balkongen. De satte upp täckskivor på metallen på balkongräckena samt monterade upp skenor för inglasningarna och själva glasen.


Jag lämnade bilen för utvändig tvätt tidigt i morse.
Bilen hämtade jag på lunchen. En del ätbart och lite annat handlade jag på Korgtassen på hemvägen. Det gick på en kvart att handla på morgonen, för det var lite folk. Dessvärre hade inte alla varor kommit, men jag fick med mig fil, lunch och en låda kolgrillad kyckling till middag i alla fall. Middagen åt jag i sällskap av mina sambor som plötsligt har blivit två. Det blev en kall Staropramen till kycklingen. Så gott med den och att inte äta mackor igen.


På vägen gick jag förbi Sivia torg.
Eller det som var Sivia torg. Nu är allt rivet och det ser ut som om torget har bombats. Riktigt trist, för det var lite av ett kultställe med bland annat Uppsalas första pizzeria, en bra skoaffär, min förra frisersalong med mera.

Där Sivia torg var förut

Här var Sivia torg förut.

 

Mina ben och fötter i väntan på vård

Jag fick hjälp med kroppen på eftermiddagen, vid detta tillfälle ben och fötter.

Det blev en rörig förmiddag, jag var stressad för jag har fått en arbetsuppgift som ingen på avdelningen gillar, men nån måste göra. Jag har ansvar för den från fredag och fram till min semester, det vill säga en hel månad. Usch! Sen skulle jag ta en liten rast på förmiddagen och hade hällt upp en mugg kaffe. Då spydde Citrus. Anna var på väg till Slottet, så jag fick torka upp kräkset. Passade även på att torka köksgolvet lite renare från svettfötter. Jag tycker att det är äckligare än kattspyor, men kattspyor luktar och måste åtgärdas snabbt. Utöver det skrev jag en artikel som visserligen inte ska publiceras förrän i september, men som behöver göras klar, faktagranskas och översättas före semestern. Vidare korrläste jag. På eftermiddagen fick jag hjälp med kroppen.

Efter jobbet fixade jag till bilen även inuti, det vill säga dammade och dammsög, men eftersom biltvättskillarna gjorde rent även mattorna inut och listerna (de hade bara missat en list) var det inte mycket som behövde göras. På fredag morgon ska bilen besiktigas. Det var den här tisdagen…

Hela morgondagen går bort med möten – morgonmöte och enhetsmöte på förmiddagen, avdelningsmöte i Linnéträdgården hela eftermiddagen.

∼ ♦ ∼

Jag har fått mejl från Tom i England. Han påminde om att det är exakt ett år sen vi träffades IRL vid Tower Bridge första gången. Så fort ett år har passerat… Jag ska svara honom, men inte förrän i morgon kväll.

∼ ♦ ∼

Bilen??? Ja den är inte alls smutsgrå till färgen utan blågrå. Se så fin den blev hos Centralrekonden.

Ren bil 13 juni 2023

Ren bil, blågrå till färgen.

∼ ♦ ∼

 


Livet är kort.

Publicerat i Böcker, Dagbok, Jobb, Krämpor, Mat, Personligt | Märkt , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , | 3 kommentarer

En familj som andra: hur jag upptäckte att jag hade 35 syskon

Ett inlägg om en annorlunda självbiografi om en annorlunda familj.



Chrysta Biltons bok En familj som andra Hur jag upptäckte att jag hade 35 syskonDet händer ganska ofta att jag ser böcker jag blir jättesugen på
att läsa nästan genast. Då köper jag dem fast jag inte borde – och så skyller jag på nåt. När jag köpte Chrysta Biltons självbiografiska bok En familj som andra: hur jag upptäckte att jag hade 35 syskon skyllde jag på att jag hade namnsdag. Boken blev jag nyfiken på när den fladdrade förbi i sociala medier eftersom den har att HBTQ-tema.

Boken handlar om hur författarens mamma, den lesbiska Debra, längtar efter barn. I 1980-talets USA var det inte det lättaste att skaffa avkomma och hon gör några försök som misslyckas. Men så en dag mötte hon en man hos frisören. Jeffrey Harrison var den perfekta spermadonatorn för han var snygg, sportig, konstnärlig och kom från en bra familj. Debra lyckas bli gravid och får Chrysta. Efter några år utökas familjen med en lillasyster. Men såväl mamman som pappan har hemligheter som får konsekvenser inte enbart för Chrystas familj utan flera andra familjer i hela USA.

Den här boken skriver författaren som vuxen och när hon har en egen familj med man och två barn. Hon berättar om sin barndom som inte var särskilt harmonisk. Mamma Debra missbrukar alkohol och har ekonomiska problem. Dessutom byter hon ofta partner. Pappa Jeffrey, som Chrysta träffar då och då, har också missbruksproblem och psykisk sjukdom. I mina ögon är det ett under att Chrysta och Kaitlyn, systern hon växte upp med och hennes enda helsyskon, blev så normala som de blev. Och att de inte blev galna när det dyker upp över 30 halvsyskon övergår mitt förstånd.

Det är en gripande historia med många bottnar. Jag undrar i mitt stilla sinne om det är rätt att skaffa barn när alla långt ifrån är lämpliga som föräldrar. Gissar att jag har en viss självinsikt eftersom jag avstod från barn.

Tung berättelse, men mycket intressant och läsvärd. Boken är välskriven dessutom.

Toffelomdömet blir högt.

Rosa toffla miniRosa toffla miniRosa toffla miniRosa toffla mini

∼ ♦ ∼

 


Livet är kort.

Publicerat i Böcker, Familj, HBTQ, Personligt, Sociala medier | Märkt , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , | Lämna en kommentar