Kära dagbok…

Det var en omtumlande dag igår, med många känslor och upp- och nedgångar. Jag behöver träna på att lita på mitt eget omdöme och mindre på andra människors tolkningar av vad tredje part tycker och tänker. Dessutom fick jag oväntad hjälp från söder. Jag var inte för stolt för att ta emot den och det var det bästa jag kunde ha gjort. Arbetsdagen slutade med ett mycket positivt möte. Jag ser med glädje fram emot måndagen. Då blir jag utlånad till Kommunikationsavdelningen på universitetet fram till årsskiftet. Hittills har jag haft två möten med min blivande chef. Min magkänsla säger att den chefen är av samma höga klass som chefen som anställde mig för ganska exakt fem år sen. Bara en sån sak som att jag vi utbyter det som efterfrågas och ger återkoppling. Jag känner tillförsikt! Blir det här bra vill jag förstås hoppas och jobba för en fortsättning. Där är vi inte ännu. Men idag jobbade jag min sista dag på min nuvarande avdelning på nästan åtta månader. Jag ska vara flexledig resten av veckan, tack och lov.

Ingen bildtext behövs här – bilden säger ALLT!

∼ ♦ ∼

Igår efter jobbet traskade vi iväg för att hämta en möbel som Fästmön betalat handpenning på. Det är inte första gången vi kånkar en möbel genom stan. Den här gången var det mest Anna som bar och jag höll låda. Ryggen är inte så samarbetsvillig.

Efter hemforslingen gick vi ut igen och tog en bit mat och en öl på Churchill. Fräscht, nyrenoverat och rent, goda avstånd och handsprit på bordet, förstås. Vi åt var sin bookmaker sandwich, min vegetarisk, samt äkta pommes och god dip till. Mycket gott, mycket mättande och mycket pratsam mage efter det (även i natt och i morse).

Middag på Churchill igår.

Kaffe på maten tog vi hemma, men först ringde Anna sin snälla mamma. Vi tittade på Annas styvmoster som var på TV för att uppmärksamma att hon dels fyller 90, dels kom ut med en bok igår. Det är väl en bedrift om nåt! Och tänk om jag finge recensera boken… Nåja, jag är också glad att en annan bok för recension står i min TBR*-hylla samt att jag har en debutdeckare på ingång för recension.

Jag läste inte så mycket igår kväll, det var så mycket som snurrade i skallen, men vi tittade på Vem bor här? och jag hängde väl med hyfsat. Som vanligt gissade jag alla fel.

∼ ♦ ∼

Tisslingarna myser bland kuddarna.

I morse vaknade jag av salut. Domkyrkan ackompanjerade med klockspel lite senare och fåglarna kvittrade utanför sovrumsfönstret. Det är sånt en hör nu när det är så pandemityst i stan. 

Några som inte var särskilt tysta under morgonen var Tisslingarna. Lucifer stod utanför sovrumsdörren och pep och ville in till Anna. Citrus for runt som en toka i lägenheten så att varenda matta låg ihoprullad. Men de är onekligen söta när de softar tillsammas bland kuddarna i Annas kökssoffa.

Jag ägnade en stor del av förmiddagen åt att skicka över saker på mejl till min blivande chef. Återkopplingen var direkt och kortfattad, precis så som jag önskar, men också med en positiv ton. På så vis löstes många praktiska ting. Vidare har jag gjort vissa förberedelser och suddat i kalendrarna, såväl den elektroniska som den analoga. En del möten är extra sköna att slippa. Jag har också lagt in och accepterat inbjudningar till en hel del nya möten. Spännande! Under dan kom även flera hälsningar från goa kollegor som önskade lycka till och som uttryckte att de ska sakna mig. Det värmde så gott, så gott. Det känns som om allt plötsligt bara blir… lite bra igen…

Plötsligt!

*TBR-hylla = böcker med olästa böcker, To Be Read

Livet är kort.