OBS! Anonyma kommentarer publiceras inte – se Reglerna!
Så här gör du när du kommenterar:
- Skriv din kommentar som vanligt i kommentarsfältet.
- Snegla åt vänster eller nedanför kommentarsfältet. Tre ikoner syns – WordPress, Facebook och ett brev.
- Klicka på brevet (om du inte har WordPress-konto förstås eller vill använda Facebook) och fyll i dina uppgifter.
- Klicka sen på Svara.
- Ingen mejladress syns utåt, bara inåt så att jag kan verifiera.
Kära dagbok…
Joråsaaatte… Jag kom upp. Natten var ganska jobbig, jag hade faktiskt ont i knäet och sömnen blev sönderhackad. När larmet gick igång 5.45 gick det ändå bra att komma upp. På morgonen var det i stället magen som bråkade. Men det kändes skönt att vara tillbaka i vardagen igen och jag hoppas att mitt knä håller. Jag blir tokig av att vara hemma på heltid. Det var mysigt att sitta vid köksbordet och äta fil och läsa i mörkret, med levande ljus. Fast för att kunna läsa Hustrun på övervåningen var jag förstås tvungen att tända kökslampan.

Mysig måndagsfrukost med Hopptisarna, Hustrun på övervåningen och levande ljus i mörkret.
Knäet kändes trots allt OK när jag skulle gå. Jag gick inte särskilt fort, hellre komma fram än inte alls, tänkte jag. Men det var som vanligt nära att jag inte kom fram på grund av cyklister som bara vägrar leda sina cyklar där det är som mest trångt vid vägarbeten och på trottoarer. Två gånger höll jag på att bli påcyklad, en gång på en trottoar, en gång på en gångbana. Ljuskonstverket på Salagatan står, som jag tidigare har nämnt, mitt i en korsning, en autostrada där cyklister och elscooterfolk far fram som jehun. Nu måste de runda verket och åtminstone sakta ner. Lite bra ändå, tycker jag, som går på gångbanan som korsar cykelbanan. Hurra!

Sänk farten… Ja ja, den skylten skulle behövas här och var fast jag är osäker på om vissa trafikanter är läskunniga.
∼ ♦ ∼
En hög med mejl och en hög med godis
På jobbet var jag först, men det visste jag nästan. Stora A är ledig ett par dar, men runt åtta började somliga drälla in. Det var massor av mejl att gå igenom och besvara. Den söta godismannen L hade lämnat en hög med fredagsgodis på mitt skrivbord och det var jag tacksam för. Ett par gånger hade jag varit inne under förra veckan när jag var sjukskriven och sorterat inkomna mejl. Idag blev det att tag i dem. Då var det väldigt bra med godis. Vidare bokade jag in en avstämningslunch den här veckan och ytterligare en i nästa vecka.

En hel hög med fredagsgodis från söta godismannan L.
Mitt på dan var det dags för lunch. Idag när jag var nere och köpte macka och ägg och fick en pratstund med M. Det har nämligen visat sig att vi har en gemensam bekant som vi båda är lite bekymrade för. Men man kan inget annat göra än att höra av sig och finnas där när det behövs. Lunchen åt jag vid skrivbordet och fick då även en stund med Hustrun. Godiset ovan blev givetvis dessert.

Skrivbordslunch med Hustrun.
Jag fortsatte och förberedde bland annat några frågor inför en kommande intervju samt försökte boka en intervju. Det gick sisådär.
På eftermiddagen fick jag skjuts hem i U-bilen, vilket gjorde att jag startade jobbdatorn hemma och distansjobbade, men bara en kort stund och då mest med en uppdatering.
(Skälet till att jag inte skriver mer än så här om jobbet är att jag inte vill blanda yrkesliv och privatliv för mycket eller berätta om sånt som kan behöva hållas lite tyst om. Jag bara vill förtydliga att så här är det alltid.)
∼ ♦ ∼
Soppatorsk utan torsk och vardagskväll
Jag hade sån tur att få skjuts hem, för regnet öste ner. Det ska visst regna i morgon också, men sen kommer det snö. Hoppas bara att den inte lägger sig. Det blev väldigt mycket godis på jobbet idag, så därför tyckte jag att soppa passade bäst till middag. Ett halvt paket het Thaisoppa med nötbröd till var perfekt denna ruggiga måndagskväll. Då tar jag resten i morgon.

Mackor och Thaisoppa med Hopptisarna och Hustrun.
Annars händer inte mycket denna måndagskväll. Jag vilar knäet som har hållit trots att jag gått mycket mer än vanligt. Det var extra skönt att få åka bil hem. På så vis sparar jag knäet lite.
Några steg till blir det här hemma. Gårdagens tvätt ska vikas och tas om hand, men jag tänker att mycket mer nytta gör jag inte därefter utan sjunker ner i fåtöljen och kollar på nyheter (har vi kommit närmare en regeringsbildning?) och läser.
∼ ♦ ∼
Avslutningsvis…
Dagens 1177 innebar en hälsodeklaration att fylla i inför besöket hos knäspecialisten. Det gjorde jag efter bästa förmåga. Men när där var nämnt narkos blev jag lite svettig. Nån operation vet jag inte om jag vill genomgå…
∼ ♦ ∼
Livet är kort.









