OBS! Anonyma kommentarer publiceras inte – se Reglerna!
Så här gör du när du kommenterar:
- Skriv din kommentar som vanligt i kommentarsfältet.
- Snegla åt vänster eller nedanför kommentarsfältet. Tre ikoner syns – WordPress, Facebook och ett brev.
- Klicka på brevet (om du inte har WordPress-konto förstås eller vill använda Facebook) och fyll i dina uppgifter.
- Klicka sen på Svara.
- Ingen mejladress syns utåt, bara inåt så att jag kan verifiera.
Kära dagbok, besök…
Så roligt det var att få besök, att umgås! Då mår jag bättre, mycket bättre. Vid 13.30 på söndagen anlände mammakusinen M och hennes A i bil till ett regnigt Uppsala. Ätbara gåvor utbyttes och så planerade vi resten av dan i mitt vardagsrum. Jag fick knasbollar, det vill säga trasiga och knasiga cocosbollar, och rabarber från Motala. I gengäld överräckte jag en påse med var sin Noisette till gästerna att inta som nattamat eller när det passar.
Besöket i Gamla Uppsala skrinlades. Vädret var för ostadigt. I stället blev det en riktig go-fika på Ofvandahls. Där var vi inte ensamma, men vi trängde ihop oss vid ett minimalt och vingligt bord och smockade i oss. Vi måste ju stå oss till middagen klockan 19. Ljudnivån var hemsk. Och varför… VARFÖR tar man med sig barn som skriker och sparkar på möbler och bara låter illa??? Det är inte roligt för nån. Vi hade i alla fall trevligt vid vårt bord och utbytte tips på fikaställen.

Mammakusinan Maria och hennes Anders fikar på Ofvandahls.
Och efter fikastunden körde taxichauffören hem mig för att sedan åka till hotellet och checka in fru och bagage. Så lyxigt att för en gångs skull åka bil ner på stan och hem igen. (Vissa av oss har svårt att gå, vilket var skälet till bilturen i centrala Uppsala, nåt man sannerligen ska undvika om man kan.)
∼ ♦ ∼
Söndagsmiddag och släktfoton
Till söndagsmiddagsställe hade jag valt ut Alex nya ställe, L’alessandro. Tanken var att jag skulle fota både besökarna och maten. Det blev… kocken och maten. Men mästerkocken Giovanni är så trevlig och lagade jättegod svärdfisk åt oss att det inte gör nåt. Bara det att jag kanske hade velat få nån mer bild på Maria och Anders. Bilden på mig har Maria, mammakusinen M, tagit och jag har fått lov att publicera den, hälsar Vän af Ordning.
Medan jag vilade mellan eftermiddagsfikat och middagen hittade jag några gamla foton på släkt och familj som jag lägger ut i stället. En bild föreställer mammakusinen M:s pappa på moppe med sonen mammakusinen L bakpå. Och så hittade jag en bild på de fikande bröderna Harald (min morfar), Bengt (mammakusin M:s pappa), Harry (mammakusin B:s pappa), Gösta (mammakusinen S:s pappa) och Olle (mammakusinen K:s pappa). Ingen av bröderna är i livet. Sista bilden är från en kusinträff 2002 som bland andra mammakusinen M och min mamma (längst ut till höger med krycka) var med på. Mamma hade miljoner kusiner, jag har inte en enda. Det är tyvärr inte heller många i livet på den bilden…
Efter maten avböjde jag skjuts hem och fick en nypa luft under den korta promenaden. Sen var det förstås tandborstning och läggdags som gällde eftersom jag skulle upp klockan 5.45 i morse. Mammakusinen M och hennes A fortsätter sin turné i Uppland och ska bo på inte mindre än en herrgård och ett slott innan de åker hem. Själv slockande jag som ett ljus i min egen sköna dubbelsäng…
∼ ♦ ∼
Måndag hela dan
Nattsömnen blev väl sisådär. Och innanför pannan fanns en liten hammare när jag vaknade i morse. Jag skyller på limoncellon som avslutade gårdagens måltid. Det ösregnade ute. Typisk deprimerande måndagsmorgon. Men jag klev in i duschen och satte mig ren och påklädd efter det vid köksbordet för att äta min frukostfil med bär. Jorå, jag fick rensa ut en del mögliga hallon. I kväll ska jag koka rabarberkräm på rabarber från Motala. Undras om det är nån smakskillnad jämfört med dem från Uppsala. I vart fall fick jag veta att rabarbern jag fick kommer ursprungligen från ett rabarberstånd på Prinsgatan i Motala. Jag ska äta krämen med andakt.

Måndagsfrukost med fil och omögliga hallon samt Hopptisarna och Hyresgästen.

Jag hade tur – det regnade inte när jag gick till jobbet.
När det var dags att gå till jobbet hade jag sån tur att regnet hade upphört. Jag tog ändå regnjackan, för det var regntunga skyar och idag fanns ingen som erbjöd taxi hem, vare sig U eller A. Men det är skillnad när man ska hem om det råkar regna, för då kan man ju byta om. Ska man till jobbet är det lite svårare. Jag har liksom ingen garderob där.
När man har en goding som delar ut fredagsgodis och man får (två godisar till och med!) trots att man jobbar på distans på fredagen, då blir i alla fall en sån som jag glad åt att komma till jobbet. Arbetsdan innebar en del administration samt ett par möten och ett antal uppdateringar på jobbdatorn. As usual… Jag åt en lätt skrivbordslunch, dock med dessert från L, och passade på att läsa Hyresgästen. Boken är snart utläst.
Under eftermiddagen skulle vissa gå Pääboslingan. Jag hade avböjt den aktiviteten, det räcker för mig och min onda fot (foten har en skada som är permanent och även om foten inte gör särskilt ont nu är det dumt att trigga skadan) att gå till och från jobbet. Det blir en dryg halvmil dessa dar. Annars den här veckan väntar ytterligare en avtackning och en hej-då-fika för två arbetskamrater som går i pension respektive ska prova annat jobb. Det är två personer som jag uppskattar mycket, både för deras kompetens och för deras personligheter, så jag vet redan nu att jag lär sakna dem.
∼ ♦ ∼
Mera kräm
På eftermiddagen fick jag en riktig dipp. Jag blev tvungen att ta 2 x dubbel Espresso med två socker i. Sen jobbade jag klart och hasade hem iförd både tröja och regnjacka. Regnade gjorde det dock inte.
Och i stället för att kasta mig i soffan och vila hackade jag Motala-rabarber och kokade kräm på hälften. Resten frös jag in. Krämen ställde jag på svalning vid balkongdörren för den skulle bli min kvällsmat, tänkte jag. Under tiden jag väntade skrev jag nästan färdigt det här inlägget, som jag påbörjade igår.
Givetvis blev krämen, vars råvara kommer från Prinsgatan i Motala, alldeles utsökt. Rostat nötbröd blev perfekt till.

Nykokt rabarberkräm med råvara från Prinsgatan i Motala samt nötbröd till kvällsmat med Hopptisarna och Hyresgästen.
Och nu har det blivit kväll igen. Jag ska inta kvällskaffe och blev påmind om att jag faktiskt har min söndags-Noisette kvar att tugga i mig. Den som spar hon har. Eller snarare… Den som har för mycket gott att äta måste spara en del till en annan dag.

Laddat med tidningen Buffé, Hyresgästen och Noisette i väntan på att kvällskaffet ska bli klart.
∼ ♦ ∼
Avslutningsvis…
I serien Underliga boktitlar har vi nu kommit fram till ytterligare en barnbok. De verkar ha flest underliga titlar. Vad sägs om Knorr & Koko planterar & påtar???

Underlig titel.
∼ ♦ ∼
Livet är kort.









