Vem fan är Tofflan?
En rätt tjock tant (?) som är evigt ung och som vid första anblicken kan verka bitsk, elak och hård. I själva verket är tanten from som ett lamm - mot dem som förtjänar det. Hjärtat är det sämre med.
Böcker, viner, blommor, träd, himlar och regn är några av livets goda ting, enligt mig.
Vill du kontakta mig? Mejla mig genom att skriva till
mejlaulrika(snabel-a)gmail.com
Som på gamla bloggen tofflan.wordpress.com gäller att du gärna får citera mig, men ange då källa. Och vill du låna/köpa en bild, mejla mig först. Knyck inte!Om du ser annonser här i högerspalten och mellan inläggen är det inget som jag har hittat på eller godkänt utan WordPress.com som lägger ut utan mitt medgivande. Sorry! Skaffar du ett WordPress-konto slipper du se dem.
Tofflan läser just nu
Tofflan på LinkedIn
Senaste kommentarer
Läsvärt hos andra!
RSS inlägg
RSS kommentarer
Twinglylänkare- Ett fel har uppstått, webbflödet är förmodligen nere. Försök igen senare.
-
-
-
Tofflan på LinkedIn
Senaste kommentarer
Tag Archives: mörk
Fredagen den 17 mars 2017: Kanske pain riche..?
Kära dagbok… Idag vill jag börja med ett TACK till alla ni två som svarade på min fråga om ”gilla” i förra inlägget. Resten som har läst min text tycker antagligen att jag är knäpp och tjatig eller bryr … Fortsätt läsa
Publicerat i Böcker, Dagbok, Familj, Jobb, Media, Personligt, Trams
Märkt alkohol, Anna Lihammer, arbetsdag, avlångt paket, Än skyddar natten, ändring, återkoppling, öl, bryr sig inte, Carl Hell, citat, dåligt väder, dåtid, deckare, en rullad affisch, fiktiv berättelse, formulering, fråga, gilla, go helg, go-fika, helg, hemma, Historiska media, historiska romaner, hosta, ingen ledig säng, inte nödvändig, inte nöjd, Jan, jättebanan, knäpp, kollegor på hörnet, kommentar, ledig, levande svan, litteratur, lunch, Maria Gustavsson, mörk, Medan mörkret faller, mejl, mobillarm, nyhetsbrev, ostbågar, pain riche, recension, särskrivning, söndag, skrämmande, skriva, somna om, sorg, sova, stryka, tack, Tarzans lian, tjatig, träffa, tråkigt, trevlig, tumme upp, UppsalaNyheter, utflykt, vakna, vardag, wienerbröd
18 kommentarer
Torsdagen den 22 december 2016: Jag får inte glömma nätet, jag får inte glömma…
Kära dagbok… I kväll låtsas jag att det är dan före dopparedan hemma hos mig. Jag ska nämligen griljera kalkon för första gången i mitt liv. Kalkon ersätter alltså julskinkan för min del. Eftersom alla jag ska fira … Fortsätt läsa
Publicerat i Dagbok, Epikuréiskt, Familj, Jobb, Mat, Personligt, Vänner
Märkt alla inblandade, amaryllis, arbetskamrat, arbetsplats, äta, önska, banan, bättra på siffrorna, be, besegra, bil, blå hyacinter, bokomslag, dan före dopparedan, det jag behöver för att stå på benen, detaljer, efter nyår, en lång gång, ett tecken, explodera, färger, fågel, fika, fira jul, friskvårdstimme, glad, glädje, glömma, god jul, grånande, gråta, griljera kalkon, gris, gympadojor, hemväg, hoppas, inte tillåta mig, intranät, juljobba, känner ingenting, kläder, klocka, kort, kycklingfärs, kyl, lägga in sill, livet, mamma, mars, mörk, mildras, mobiltelefoni, nät, nöjd, NK, novisen vid spisen, orange, oro, pensling, pippi, plast, plågor, promenad, psykolog, publicera, pyssla, recept, saknad, sammetsröd, sjuk, sjukdom, skinka, skjuta i höjden, skratta, skriva, skyddande, sluta, solig, sorg, sorgligt, steka, steka kycklingköttbullar, straff, straffa mig själv, ta bort nätet, tårar, tid, tisdag, torsdag, träffas, trilla, tro, ugn, underlag, våning
Lämna en kommentar
Gå till Toffelprofilen
Tofflan - the neverending story 