OBS! Anonyma kommentarer publiceras inte – se Reglerna!
Så här gör du när du kommenterar:
- Skriv din kommentar som vanligt i kommentarsfältet.
- Snegla åt vänster. Tre ikoner syns – WordPress, Facebook och ett brev.
- Klicka på brevet (om du inte har WordPress-konto förstås eller vill använda Facebook) och fyll i dina uppgifter.
- Klicka sen på Svara.
- Ingen mejladress syns utåt, bara inåt så att jag kan verifiera.
Kära dagbok…
Ja jag hittade det ju till slut, det bruna kuvertet. Inkilat bakom lådorna i vänstra hurtsen i skrivbordet hade det placerat sig, troligen under flytten. Och nu kan jag avslöja att kuvertet i sig inte bara var ett mysterium utan innehöll ett. (Absolut ingen räkning som nån trodde.) För länge sen, medan jag var sambo, köpte jag ett stadsmysterium, det andra från Uppsala, med titeln Mysteriet med den listiga studenten. Tanken var att Anna och jag skulle göra denna stadsvandring och svara på frågorna. Men vi hade annat för oss, vi separerade. När jag sen flyttade tänkte jag att mysteriet skulle passa när vännerna FEM och Finske Pinnen kom på besök. Det var då jag upptäckte att kuvertet var försvunnet. Jag letade och letade. Vännerna kom och hälsade på och for hem igen. Först alldeles nyligen hittade jag kuvertet. Då föll det sig naturligt att fråga Anna om hon ville gå promenaden med mig och försöka klura ut de ganska knepiga frågorna. Igår eftermiddag gjorde vi det.
Vi kom överens om att ses utanför domkyrkan för det var där stadsvandringen började. Där var vi inte ensamma, Uppsala är fullt av turister just nu.
Det hela går alltså ut på att traska runt i stan och svara på frågor som har med byggnader och statyer med mera att göra. Gårdagens mysterier hade fokus på universitets- och studentlivet, vilket ju passar mig som universitetsanställd perfekt.
Vid universitetshuset fanns två frågor att besvara.
Frågorna var ganska svåra. En fråga klarade vi inte alls, vi chansade inte ens, och en fråga svarade vi fel på. Vi beslöt att äta middag på Saint Ollie först – och dricka lite appassimento – innan vi klurade ut lösningen. Vissa bokstäver skulle nämligen bilda två ord som var svaren på två avslutande frågor. Jag lagade maten och bjöd på en riktig kalkonmiddag.
Efter maten slog vi oss ner i vardagsrummet med kaffe, glass och godis för att försöka hitta de två sista svaren. Ett kom jag på, men det andra gick vi bet på. Det var väääldigt svårt och långsökt tyckte vi. Hur som helst, det blev en skön promenad (tyckte alla utom min onda fot med hälsporren) i eftermiddagssolen och blåsten och vi var väl förtjänta av god mat och dryck.
Anna åkte hem vid 21.30-tiden med en scooter. Jag tryckte i mig hela lilla godispåsen jag hade köpt och såg de två första avsnitten av första säsongens The Bay på SvT Play. Och fattade inte varför jag hade dissat den här serien, den är ju skitbra.
∼ ♦ ∼
Söndagsmorgon när den är som bäst.
I morse vaknade jag först till en solig morgon. Sen blev det mulet, blåsigt och regnigt. En riktig höstdag, med andra ord. Det passade mig alldeles utmärkt då att få vara hemma och läsa och skriva och se fler avsnitt av nån bra serie, idag The Bay. En stund var jag osäker på middagsmat, om jag hade nåt hemma, men så kom jag på att det fanns lax i frysen. Perfekt! Jag slapp gå ut.
Men först blev det förstås läsning och kaffe på sängen i söndagsmuggen, den som jag fick av min adoptivdotter V. Hon och jag som hade ett bus ihop som avslöjades igår. Roligt nog blev buset till stor belåtenhet för dem som blev busade med – vännen FEM och Finske Pinnen.
Innan jag fick veta mer om detta behövde jag dock äta frukost. Idag blev det lite mer sådan än igår. Jag åt det sista och vackraste ägget från Aska, ett ägg som totalt matchade min servis.
Söndagsfrukost med sista och vackraste ägget från Aska.
Bokbyte på eftermiddagen från mord på Gotland till mord på Irland, fiktiva förstås.
Sen telefonerade FEM och jag en halvtimme. Det var en hel del smått och gott som luftades, bland annat deras resa som de kom hem ifrån igår morse. Vidare diskuterade vi ytterligare en resa för FEM och den ska gå hit, troligen redan nästa månad och inte oktober som vi först hade tänkt. Då följer även mina sandaler med hem.
Resten av eftermiddagen ägnade jag bland annat åt att läsa. Jag låg på sofflocket och lurade till en stund, men det blev ändå bokbyte. Nu har jag lämnat morden på Gotland för mord på Irland. Morden är givetvis fiktiva.
Vidare såg jag tre avsnitt av The Bay på eftermiddagen och gjorde en paus för matlagning och middag innan jag såg den sjätte och sista delen av första säsongen.
Laxen stekte jag i min räfflade gjutjärnspanna. Till firren serverade jag kokt potatis och fyra (4) kalla såser. Jag hade skvättar kvar av tre och gjorde en egen på en skvätt crème fraiche och rödlök. Bara rester alltså. Och det blev en matlåda till i morrn kväll med fisk och potatis – sås finns också kvar. Eftersom det var söndag fixade jag en enkel dessert bestående av hasselnötsglass med Annas rödavinbärssylt och digestive.
∼ ♦ ∼
Nu blir det sista delen av första säsongens The Bay. Senare ska jag se del två av femte säsongen – på SvT. Men nu ska jag masa mig ut till soprummet med några påsar.
I morrn börjar en ny arbetsvecka. Jobbryggan är packad och rena kläder framhängda. Efter jobbet i morrn ska jag eventuellt stanna till hos en före detta arbetskamrat från min förra avdelning. Vi har ett antal saker att stämma av kring jobbet. Vidare hörde jag från Emma idag. Det var kul, det blev så hastigt sist vi sågs på jobbet. Hon håller på att samla ihop saker till återvinning och då hänger jag på förstås.
∼ ♦ ∼
Livet är kort.
Att det mördas lika mycket på Gotland som i fiktiva Midsomer är allom känt för oss som gillar kriminalserier. Notera att jag snackar påhittade mord! Nu håller 
Det har blivit ett beroende, det här att köpa böcker till mig själv och läsa. Jag har ju ingen annan att skämma bort mer än mig själv, så det må vara hänt. Samtidigt försöker jag göra nya författarbekantskaper, bredda mig vad gäller genrer och läsa minst en bok på engelska varje månad. 
Gå till Toffelprofilen
Tofflan - the neverending story 