Kära dagbok…
Gofika på Valborg.
Ensam eftermiddag och en bit kväll på Valborg. Nej, jag klagar inte. Det var skönt. Det var länge sen jag var ensam och nu fick jag vara det i knappa sju timmar medan E var hos sin pappa och min sambo jobbade. Jag fixade pressokaffe på fransk kontinentalkaffe från Bönor & Blad och åt halva biten tårta, en bulle och ett par havrekakor som var kvar från söndagens kaffekalas. Det blev kaffekalas igen, alltså, denna gång ensam, dock. Eller nej. I sällskap av en bok, givetvis.
Men jag säger som mamma:
”Jag kan inte läsa hela tiden.”
Jag tog tag i ett par saker som har irriterat mig här hemma. Eller irriterat och irriterat… Jag klippte ner och slängde fikusen, det vill säga den fikusen som följt mig i livet i typ 40 år. När den kom till Main Street ville den inte vara med längre utan dog. När jag ändå var igång slängde jag vårt alternativa påskris som stod, torrt som fnöske, i solrosvasen i vardagsrummet. Lite andra sopor hittade jag också. Och sen trollade jag upp veckoplanerartavlan på skafferidörren i köket. Jag vet inte om Anna blev så nöjd med det, men jag blev det i alla fall. Kände mig riktigt händig en stund.
Anna slutade jobba klockan 20, så jag förberedde lite inför vår sillmiddag. Potatisen kokade jag strax innan jag hämtade henne. Sen fick den stå i sitt vatten för att hålla sig varm. Ägg kokade jag också, men de fick stå i kallvatten så de inte blev gröna. Jag öppnade sillburkar och en ädelost, skar upp saltgurka och hällde för säkerhets skull ut lite spad från matjessillen på paketet med pulled turkey som vi inte åt på söndagskvällen.
När Anna var hämtad tryckte jag ner henne i en köksstol och dukade fram maten. Lucifer behövde jag inte trycka ner i nån stol, han intog pallen och låtsades fågelskåda. Vi tog några snapsar också till sillen – det måste en ju ha. Och så sjöng vi snapsvisor, bland annat den där om taxen som E tycker är så pinsam. Men E var ju inte här, så vi passade på. Moa-ha-ha-ha-haaaa!..
Efter maten blev Anna (och Lucifer) trött i mössan. Skit var det på TV, som vanligt, så vi satt och läste tills ögonlocken mest ville stanna nere. Då borstades tänder och därefter skuttade vi i säng. Vi hörde några enstaka Valborgsfirare på natten, men det var förvånansvärt lugnt trots att vi bor så centralt.
Lucifer sov i soffan medan vi läste.
∼ ♦ ∼
Rätt start på en ledig dag!
Min fjärde lediga dag på raken ägnade jag inte åt att demonstrera. Men jag tänkte på hur mamma och jag skrattade när Gamla Gamar och inte Unga Örnar marscherade sjungandes förbi utanför hennes köksfönster. Här på Main Street varken demonstrerade eller marscherade nån. Det blev därför sedvanlig start på den lediga dagen, det vill säga läsning och kaffe på sängen.
Igår blev bytte jag förresten bok igen, till min andra födelsedagsbok av de tre jag fick av Anna. Det är Louise Boije af Gennäs första bok i en planerad trilogi i genren psykologisk thriller. Louise Boije af Gennäs är en alldeles förträfflig författare, men hon skriver ofta lite för tjocka böcker för mitt tycke, typ upp mot 600 sidor och fler. Den jag läser nu är på drygt 45o sidor. Boken började läskigt och bra och jag har läst en knapp fjärdedel.
Bokbyte blev det igår kväll från en bokhandelsbok som utspelar sig i London till en psykologisk thriller i Stockholmsmiljö.
Jag har gjort nytta idag också, inte bara slöat och läst. Kattpottorna är tömda, lägenheten dammsugen och sängen renbäddad. Anna börjar jobba klockan 16 så jag ska skjutsa henne till Äldreboendet. E dyker upp nån gång när som helst, gissar jag och jag ska trolla fram nån typ av middag åt oss lite senare.
Dagens drama stod en geting på ballen* för. Vi har dörren ditut öppen och Lucifer låg och snusade på en kudde i en stol där. Katterna är galna i insekter, men vi vill ju inte att de ska bli stuckna i sina små munnar. Jag fick därför mörda odjuret – och skrämde Lucifer på köpet så daaant att han kröp in och la sig under skrivbordet på pappa C-E:s ryamatta…
Rädd Snuffe, a k a Lucifer, la sig under skrivbordet på pappa C-E:s ryamatta.
∼ ♦ ∼
*ballen = balkongen
Livet är kort.
Den allra första av mina födelsedagsböcker att bli läst var en bok som passar en riktig boktok. Jag hade noterat titeln nånstans, blivit nyfiken och satt upp 
Förra helgen hittade jag en ganska ny bok i fint skick och inbunden på 
Gå till Toffelprofilen
