Nio liv

Ett inlägg om en bok jag fick dubbelt upp av i julklapp.



Emelie Schepps bok Nio livDen bok jag önskade mig allra mest 
fick jag två ex av i julklapp. Emelie Schepps bok Nio liv är den sjätte delen i serien om Jana Berzelius. Sen jag av en slump hittade Emelie Schepps egenutgivna debutdeckare på nån second hand-affär här i stan har jag varit fast. Den här Motalatjejen kan verkligen skriva bra böcker. Jag är därför väldigt glad att författaren nu är en av Sveriges mest populära i deckargenren och har sålt över två miljoner böcker. Hur många språk hennes böcker är översatta till vet jag inte, men många är de… Så… en hett önskad bok var det och höga förväntningar hade jag. Tack till båda givarna, Jerry och Anna.


Den här boken har gängkriminalitet som tema.
I början sprids en film på YouTube där en ung man med en sprängladdning visas upp. Norrköpingspolisen kommer på var mannen befinner sig, men hinner inte fram i tid. Den fjärde medlemmen i ett av stans kriminella nätverk mördas på kort tid. Men hänger fallen ihop? Pappalediga polisen Henrik har sina misstankar och de omfattar åklagaren Jana Berzelius… Poliserna Mia Bolander och Patrik Wiking har emellertid ingen framgång i utredningen – ingen vill prata med dem, typ.

Som alltid lyfter författaren ett aktuellt ämne och blandar det med sin huvudkaraktärs historia. För Jana Berzelius är ingen okomplicerad person, tvärtom har hon ett förflutet som mördarmaskin, faktiskt. Frågan är om hon blir avslöjad  i slutet…

Även den sjätte boken om Jana Berzelius är spännande och välskriven. Emelie Schepp är en riktig bestsellerförfattare i positiv bemärkelse. En viktig fråga som återstår när jag slår ihop pärmarna till boken är: När kommer sjuan???

Toffelomdömet blir det högsta.

Rosa toffla miniRosa toffla miniRosa toffla miniRosa toffla miniRosa toffla mini

 


Livet är kort.

Publicerat i Antikt-retro-secondhand-loppis, Böcker, Personligt, Sociala medier | Märkt , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , | Lämna en kommentar

Lördag kväll den 2 januari och söndagen den 3 januari 2021: Nyttigt och suveränt gott

 



Kära dagbok…

Annas grönkålspaj öl tulpaner ocvh tända ljus

Här avnjöt jag första portionen av Annas grönkålpaj. Det blev en portion till…

Grönkålspajen Fästmön lagade igår var verkligen suveränt god! Tänk att nåt som är nyttigt också kan vara så gott! Grönkål är rikt på järn, C-vitamin, A-vitamin och lutein. Lutein är ett näringsämne som kan skydda mot gråstarr och åldersrelaterad makuladegeneration (åldersförändringar i gula fläcken). Både Anna och jag behöver alla dessa vitaminer. Jag har ju börjat se så dåligt och att köra bil i mörker har jag riktigt svårt för. Det hade även min pappa och det berodde på grå starr. 

I pajen fanns även lök, ädelost och riven ost. Själva pajdegen gjorde Anna på mandelmjöl. Jag tror att hon blandade två recept. Hur som helst, suveränt gott blev slutresultatet. Till maten delade vi en mörk julöl. Det var alldeles lagom. (Fast jag orkade med en godisskål och lite senare blev det var sitt glas Copertino, några kex, ostar och druvor.)

Mormor och jag

Mormor och jag.

Vi kollade säsongspremiären av Stjärnorna på Slottet och säsongsavslutningen av Vår tid är nu. Förr om åren har jag skrivit blogginlägg om alla stjärnors respektive dag. Det orkar jag inte längre. Den här bloggen har gått från att ha varit en diskussionsblogg till en dagboksblogg med viss inriktning på litteratur och viner. Nån årskrönika känner jag därför inte är nåt nödvändigt. Skälen till att bloggen delvis har ändrat inriktning har till viss del att göra med ork. Men det handlar mycket om andras integritet, min egen till viss del, men även att jag inte pallar med alla tjafslisor/-nissar där ute. Tänk att den värsta av dem till och med hade synpunkter på min mormor som varit död sen 1971! Då förstår du säkert mig, åtminstone delvis, kära dagbok, eller..? Förresten hade mormor namnsdag igår. Även min mamma hette Svea, fast det ville hon inte kännas vid så mycket. Mamma föredrog, precis som jag, att bli kallad för sitt andranamn. Mammas andranamn var Marita.

Och bloggen… den är i skrivande stund den tredje mest besökta privata bloggen i Uppsala. När det gäller privata bloggar som handlar om litteratur och skrivande ligger min blogg just nu på sjätte plats i Sverige vad gäller antal besök. (Placeringarna enligt Bloggportalen.) Detta innebär att det visst fortfarande är många som läser trots att jag mest bara skriver dagbok.

∼ ♦ ∼

Kapitel tolv och kaffe på sängen

Jag började på kapitel tolv i morse.

Det är söndag idag och jag sov länge igen, till typ halv tio. Det är Annas sista dag på långledigheten och tanken var att vi skulle lägga oss i tid igår för att därmed vakna lite tidigare idag. Så blev det inte. Jag läser som vanligt en bra bok och det blev läsning både sent igår kväll och i morse.

När vi hade vaknat hörde vi nån som ”pratade” utanför sovrumsdörren. Vi trodde båda att det var Citrus som ville komma in till oss, men när Anna gläntade på dörren skuttade Mini in. Hon fick låna sin son Lucifers filt och låg på den i sängen med oss. Men hon har lite svårare än sonen att komma till ro och vill gärna bitas i fingrar och tår. Hon spann i alla fall en liten stund.

 

Söndagsfika med Anna

Nej, Anna äter inte hyacinter även om det ser så ut på bilden.

Idag bestämde vi att inte gå utanför dörren. Anna kollade och allt vi behövde för en laxmiddag till kvällen fanns hemma. Det har varit skönt att bara softa, läsa, lösa sudoku, skriva etc. En stadig eftermiddagsfika fick vi ihop till också, även om det på bilden här intill ser ut som om Anna har blivit akut vegetarian och äter hyacinter.

Den enda nyttan jag har gjort under dagen är att tömma kattpottorna, bädda och att hjälpa till att tömma diskmaskinen på ren disk. Igår fyllde jag på sand i pottorna ur den sista kartongen, så på kvällen efter middagen och före stjärnorna igår gjorde vi en beställning på hemleverans av varor. Först på fredag kommer grejorna, så jag hoppas att kattsanden räcker till dess.

Jag är ledig en vecka till. Dagarna går fort och snart är det dags att jobba igen. I morrn tänkte jag försöka rensa och städa ur skafferiet och så behöver jag gå och köpa mjölk och potatis. Jag ska fixa middagen till i morgon, men det blir Annas köttbullar och även hennes kycklingköttbullar som jag bara ska värma på och koka potatis och gräddsås till. Det ska jag väl klara av..?

Övrigt i veckan blir det en tur till Förorten på onsdag med kläder och skolgrejor till Gymnasisten. Han blir kvar ett tag till där ute – oklart hur länge i skrivande stund – hos sin pappa.

Eventuellt ska jag ta en tur till Slottet med Slottsfrun i veckan också, men vi har inte bestämt vilken dag. Det beror lite på vädret och annat. Idag är det nån minusgrad och det kom några flingor snö mitt på dan.

I kväll ser vi femte delen av Rosens namn. Den slutar ganska sent med tanke på att vissa av oss börjar arbeta klockan sju i morgon bitti. Andra har tränat duktigt på att sova ljudligt en stor del av den här söndagen…

Lucifer sover

Lucifer har tränat på att sova ljudligt idag.

∼ ♦ ∼

 


Livet är kort.

Publicerat i Böcker, Dagbok, Epikuréiskt, Familj, Mat, Personligt, Sociala medier, Trams, TV, Vin | Märkt , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , | 2 kommentarer

Nyårsdagens kväll och lördagen de 2 januari 2021: Ledigt, lugnt och läst

 



Kära dagbok…

Nyårsdagens kväll var också lugn. Det finns liksom inte så mycket att busa med. Förresten känner jag inget behov av det. Jag behöver ta det lugnt och det har jag fått göra en större del av min ledighet. Lite drygt en vecka återstår. Vad som sker nästa vecka är inte planerat än, men ett besök på Slottet och till Slottsträdgården önskade Slottsfrun a k a Annas snälla mamma. Idag träffade för övrigt grannarna vid Slottet och jag och M passade på att byta mobilnummer. Kan ju vara bra att hjälpas åt att ha lite koll.

Gårdagskvällen läste vi mest. Var sina skålar ostbågar dukades fram lite senare på kvällen och till dem lite vin. Vi hyfsade nyårsamaronen (ett halvt glas var) och jag serverade sen Copertino.

Ostbågar vin och böckerna Irrbloss och Nio liv

Fredagsmys med bågar, vin och en bra läsning.


För min del blev det bokbyte sen mitt i natten.
Jag kunde inte lägga ifrån mig Ruth-boken, för jag lyckades inte lista ut seriemördarens identitet i förväg. Sen läste jag de första sidorna i julklappsbok nummer tre, en bok om gängkriminalitet. I morse tog jag upp läsningen och i eftermiddags har jag läst ännu mer, totalt en tredjedel in i boken är jag nu. Jag har för övrigt satt upp som mål på Goodreads att läsa 110 böcker i år. Förra årets mål var 100 och det klarade jag med två böcker plus.

Efter frukost och dusch hade vi ett par ärenden som behövde utföras. Jag plockade på mig ett par påsar på apoteket för medicin som ska kasseras. Sen ska jag erkänna att jag gick in i tre (3) affärer. Först gick vi till Uppsala Bokhandel där det är rymligt och ingen trängsel. Jag fyndade andra delen i serien Svenska brott för bara 79 kronor. Efter bokhandeln och apoteket blev det kompletteringshandling på ICA City. Jag köpte också ett Maxi Kinderegg och en trisslott till Fästmön, för jag hade ju fått det i julklapp och jag uppfattade att hon också hade velat ha det. Avslutningsvis pep jag in till Rituals, ryckte åt mig en lotionrefill och betalade innan vi gick hem.

Solen tittade fram en kort stund idag, men vi var nöjda med vår promenad och att vi ändå fick hyfsat med ljus och luft. Vi gick hem och fixade fika.

Eftermiddagsfika med julklappar

Eftermiddagsfika med julklappar.

Till kaffet öppnade vi våra Maxiägg. Det låg var sin Minion i dem att bygga ihop av smådelar. Min bestod av en gubbe som sopar till en skylt så den ramlar omkull. Hmm… Var sin trisslott skrapades, men vi kunde konstatera att det var trisTlotter utan vinster för nån.

∼ ♦ ∼

I kväll gör Anna grönkålspaj med ädelost till middag. Jag har telefonerat med hennes snälla mamma som har gjort ett riktigt dagsverke idag. Jag har åtagit mig att kolla om önskat prästerskap är tillgängligt eftersom vi är lite bekanta.

Lite senare i afton blir det kanske säsongsstarten av Stjärnorna på Slottet och i alla fall definitivt säsongens sista del av Vår tid är nu. Vi fortsätter hålla oss lugna, precis som herr Katt.

Lucifer på fällen

Lugna som Lucifer Katt håller vi oss.

 

∼ ♦ ∼

 


Livet är kort.

Publicerat i Böcker, Dagbok, Epikuréiskt, Mat, Personligt, Sociala medier, TV, Vin | Märkt , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , | 4 kommentarer

Irrbloss

Ett inlägg om julklappsbok nummer två.



Elly Griffiths bok IrrblossTomten var lite knasig förra året 
och kom med två likadana böcker. Som tur var hade det ena exemplaret inhandlats i fysisk bokhandel och kvittot fanns kvar. I söndags bytte jag till mig den tolfte delen i Elly Griffiths Ruth Galloway-serie, Irrbloss. Det blev den andra julklappsboken från 2020 som jag läste och den andra som jag fick av Fästmön. Tack!

Rättsarkeologen Ruth Galloway har flyttat till Cambridge och blivit sambo med Frank. Hon har jobb på universitetet och lever annars ett stilla familjeliv med sin sambo och dottern Kate. Men så vill en dömd seriemördare plötsligt berätta var han har gömt ytterligare offer. Han kräver att Ruth ska leda utgrävningarna. Ruth finner sig vara tillbaka i Norfolk för att jobba med fallet tillsammans med Harry Nelson, pappan till Kate. Inte helt okomplicerat.

Ruggigt och spännande som alltid. Författaren blandar nutid med dåtid. Ruth försöker finna sig tillrätta i sitt nya liv i vilket också ingår att skriva böcker. Jag tycker tyvärr att Ruth har tappat lite av sitt kantiga jag. De ironiska/sarkastiska tankarna och kommentarerna lyser nästan helt med sin frånvaro. Det är synd, för Ruths personlighet utgör en stor del av det jag gillar med den här deckarserien. Icke desto mindre är det en bra och välskriven bok.

Seriemord är alltid obehagligt att läsa om och det gäller att vara säker på vem mördaren är, annars går h*n ju lös… Mot slutet blir det en riktigt spännande mördarjakt och jag lyckas inte lista ut mördarens identitet i förväg – pluspoäng för det.

Toffelomdömet blir högt.

Rosa toffla miniRosa toffla miniRosa toffla miniRosa toffla mini

 


Livet är kort.

Publicerat i Böcker, Personligt | Märkt , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , | Lämna en kommentar

Onsdag kväll den 30 december, nyårsafton 2020 och nyårsdagen 2021: Sorg, promenader och massor av god mat

 



Kära dagbok…

På onsdagskvällen försökte vi äta lite lätt så där mellan två stora mathelger. Det blev kallskuren kalkon och kyckling med mimosasallad, kokt potatis och färska grönsaker. Lucifer var förstås mest intresserad av fågeldelen av måltiden. Kolla tassen på Fästmöns axel…


Vi tittade på Rosens namn och jag läste en stund
innan ögonlocken blev tunga på mig. Jag sov gott natten till nyårsafton.

∼ ♦ ∼

På nyårsaftons morgon blev det en liten lässtund. Det var skönt med sovmorgon, men vi var ju ändå fundersamma kring vår sjukling. Vi ringde Annas snälla mamma och fick lite information. Jag hade svårt att njuta av läsningen, trots att boken jag läser är bra.

Kapitel 16 och kaffe på sängen

Jag började på kapitel 16 igår.

 

En minut efter avslutat samtal ringde Annas snälla mammaDen bästa Generalen, Kapten F, hennes L hade somnat in på morgonen på årets sista dag. Ja, år 2020 var sannerligen ett riktigt skitår, på ren svenska. Jag skjutsade upp min svärmor till sjukhuset och sen följde hon med hem till oss för kaffe och frukost. Så mycket mer kunde vi inte erbjuda. Hur kan man trösta nån som förlorat sin livskamrat sen cirka 50 år?

Himmel

∼ ♦ ∼

Jag skjutsade hem Annas snälla mamma viss om att hon skulle ha sällskap under dagen och kvällen av en av sina systrar. Anna och jag tog en promenad på eftermiddagen, men det mörknade snabbt. Vi köpte med oss var sin doughnut från Vaksala torg och åt en sen lunch när vi kom hem. Min bestod av After eight, ett kokt ägg och doughnuten…


Under resten av eftermiddagen förberedde vi nyårsmiddagen. 
Vi kände inte precis för att festa, men vi hade mat som skulle tillagas och äta måste vi ju. Anna stod för förrätt (Toast Skagen), sallad med grönkål, granatäpple och rödlök samt dessert (Pannacotta med slottshallon); jag fixade huvudrätten (stekt kalkonfilé och potatisgratäng). Till förrätten drack vi öl, till huvudrätten ett Amarone från 2015 (länken går till en tidigare årgång). Vi dukade fint med ren duk och tulpaner på bordet i Djungelrummet. Katterna var med runt bordet, men framför allt Mini var rädd för nyårsraketer och smällare, så hon höll sig undan när det var som värst. Desserten gillade de i alla fall alla tre, för de fick var sitt smakprov.


Det var ett gemensamt beslut att låta GW:s bubbel 
vara oöppnad och sparad till ett senare tillfälle. Vid tolvslaget skålade vi med var sin skvätt Amarone och tittade på raketer, ljuslyktor och fullmånen från balkongen.


Innan vi gick till sängs 
kontaktade vi våra nära och kära och vänner. Alla kändes så långt borta. Längst bort var förstås Generalen som påbörjat sin vandring till de sälla jaktmarkerna. Men nånstans ovan regnbågen finns han med oss, det vet jag.

Ljus

∼ ♦ ∼

Irrbloss och kaffe på sängen

Förmiddag i sängen.

Vi var inte uppe jättelänge på nyårsafton, men vi sov däremot jättelänge idag. Troligtvis behövde vi det. Klockan var nog tio när vi började vakna till. Idag skulle jag inte iväg nånstans, så det blev läsning och kaffe på sängen nån dryg timme före frukost. Jag duschade och tvättade håret och tog mig tid till behövlig fotvård.

Nånstans mitt på dan traskade vi ut på årets första promenad. Vi var inte ensamma. Det verkar som om vi svenskar har blivit ett promenerande folk. Ändå var det inte alls trängsel där vi gick längs med ån och på dess broar. En timme var vi ute. Det kändes som om såväl kropp som själ fått sig en rejäl dos friskvård till livs. Belöningen blev var sin mindre Anna-Pannacotta från igår med slottshallon till eftermiddagskaffet.


Anna
ringde sin mamma och jag satt och skrev på eftermiddagen. 
Det blev några avbrott bland annat för att hämta och äta pizza. Pizza på nyårsdagen är nåt som de flesta i Uppsala äter, så vi ringde i god tid. Det visade sig att pizzorna blev klara för avhämtning på en kvart… Jag gick till Akropolis och kom hem med två grekiska, lite annorlunda pizzor. Anna hade under tiden gjort mer grönkålssallad. Mums!


I kväll ska jag läsa lite och naturligtvis
se tredje delen på fjärde säsongen av Vår tid är nu. Underbart att det gjordes en prequel!

∼ ♦ ∼

 


Livet är kort.

Publicerat i Böcker, Dagbok, Epikuréiskt, Mat, Personligt, TV, Vänner, Vin | Märkt , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , | 2 kommentarer

Mitt bokår 2020: December – årets sista månad, men inte bokslut för det

Ett inlägg om de böcker jag läste under årets sista månad.


 

Såväl bokår som år går mot sitt slut. År 2020 blev nog inte som nån av oss hade tänkt, ännu mindre hoppats på. Men för min del var böcker och litteratur, som så ofta, en räddare i nöden. För genom dem fick jag göra många nya bekantskaper, de flesta fiktiva, visserligen, men ändå. Dessutom fick jag resa. Den längsta resan gjorde jag i år till Australien. Nu är det ett nytt år och det kan väl bara bli bättre? För min del gör jag varken bokslut eller slut med böcker. Läsningen fortsätter att vara en stor och viktig del i mitt liv. Den som inte läser böcker är mycket, mycket fattig, enligt min mening.

Klickar du på en bild nedan öppnas inlägget jag skrev om just den boken i ett nytt fönster i din webbläsare! 

December månads böcker 2020:

Nele Neuhaus bok Annars skjuter jägaren migAnnette Haalands bok Pastor Viveka och Glada änkan

Katarina Wennstams bok SkymningsflickanJojo Moyes bok Bergens stjärnor

Annika Estassys bok En sång för HeddaKatarina Wennstams bok Gänget

Jonas Moströms bok Kameleonten

Påbörjad i december:

Elly Griffiths bok Irrbloss

 

Även årets sista månad inleddes med en spänningsroman/kriminalroman (Annars skjuter jägaren mig). Sen blev det förstås några fler (Pastor Viveka och Glada änkan, Skymningsflickan, Gänget, Kameleonten), det vill säga ytterligare fyra stycken. En av böckerna är snarare en feelgooddeckare (Pastor Viveka och Glada änkan). Men jag läste också böcker ur andra genrer. Två böcker är skönlitterära romaner (Bergens stjärnor, En sång för Hedda).

Av de böcker jag läste i december var fem (Pastor Viveka och Glada änkan, Skymningsflickan, En sång för Hedda, Gänget. Kameleonten) skrivna av svenska författare (Annette Haaland, Katarina Wennstam, Annika Estassy, Jonas Moström). En bok (Annars skjuter jägaren mig) skrevs av en tysk författare (Nele Neuhaus). En bok (Bergens stjärnor) är skriven av en brittisk författare (Jojo Moyes). Sex böcker jag läste ingår i serier (Annars skjuter jägaren mig, Pastor Viveka och Glada änkan, Skymningsflickan, En sång för Hedda, Gänget, Kameleonten).

Jag läste under månaden en inbunden bok(Annars skjuter jägaren mig) och två i pocket (Pastor Viveka och Glada änkan, Bergens stjärnor) köpta i fysisk bokhandel. Jag lånade två böcker (Skymningsflickan, Gänget). Jag läste en bok som jag hade vunnit (En sång för Hedda). Jag läste en bok som jag fick i julklapp (Kameleonten).

Totalt läste jag sju böcker i december. Av dessa fick fem stycken högsta omdöme (Pastor Viveka och Glada änkan, Skymningsflickan, Bergens stjärnor, En sång för Hedda, Kameleonten). Två stycken fick högt omdöme (Annars skjuter jägaren mig, Gänget).

 

Månaden decembers bästa, av mig lästa, bok är enligt min mening

Kameleonten av Jonas Moström

∼ ♦ ∼

Mitt mål på Goodreads var att under året läsa totalt 100 böcker. Jag läste totalt 102 stycken. Den som finns på Goodreads kan kolla vilka böcker jag läste under 2020.

Jag reste litterärt också under året. Mest höll jag mig i Sverige, men det blev en del litterära resor i Europa, USA, Australien och Kina.

 

 


Livet är kort.

Publicerat i Böcker, Personligt, Sociala medier | Märkt , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , | Lämna en kommentar

Tisdag kväll den 29 december och onsdagen den 30 december 2020: Vi tar det lugnt

 



Kära dagbok…

Vi tar det lugnt. Vi har sjukdom i familjen (Fästmöns familj) – nej, inte covid 19 – och det innebär förstås att tankar och känslor snurrar runt. Jag försöker hjälpa på det sätt jag kan. Det är inte mycket, det känns futtigt, men att ha fått skjutsa Annas snälla mamma både igår och idag är vad jag kan göra just nu. 

∼ ♦ ∼

Igår kväll åt vi kycklingpytt med stekta ägg och rödbetor. Till det delade vi på en julöl. Anna lagade maten och jag åt. Enkelt och gott.

Kycklingpytt med stekta ägg

Tisdagsmiddag.

Efter maten läste jag som en galning. Det blev bokbyte igen, från en bok om en fiktiv svensk seriemördare till en fiktiv brittisk dito. Den svenska boken var skitspännande, den brittiska är mer lågmäld, men kryper i ställe mer in på skinnet. Vi får se. Jag läser när det blir en stund över.

Böckerna Kameleonten och Irrbloss

Bobkyte från fiktiv svensk seriemördare till fiktiv brittisk dito.


Vi såg också Rosens namn igår.
Jag tycker att även nyinspelningen är riktigt bra. I kväll ser vi del fyra (av åtta).

∼ ♦ ∼

Eftermiddagsfika med hallonbakelse och boken Irrbloss

Eftermiddagsfika med hallonbakelse och en spännande bok.

I natt sov jag bättre, men det är som sagt en del tankar som snurrar. Jag slog en signal till Annas snälla mamma på morgonen och nån timme senare åkte jag och hämtade henne och skjutsade henne i stället för att hon skulle ta en taxi. Innan jag åkte hann jag både duscha och äta frukost.

Hemkommen tömde jag diskmaskinen och bäddade medan Anna tömde kattpottorna. Sen traskade vi iväg för att handla det sista till nyårsmiddagen. Anna skulle också hämta ut en sent anländ julklapp på utlämningsstället i Kvarnen. Vi köpte även hem nåt gott till eftermiddagskaffet. Hallonbakelsen var riktigt syrlig och god.

Jag körde och hängde en maskin tvätt medan Anna busade med katterna. De har en leksak med kattmynta som de är helt tokiga i. Lucifer har bitit sönder den. Nu stoppade Anna den i en strumpa och gav till katten. Till sist fick vi slita loss den rätt blöta tingesten från honom. Tjejkatterna hade inte en chans att få låna leksaken, till Citrus stora besvikelse.

Vi människor ägnade sen resten av eftermiddagen åt att läsa. Jag skrev lite också, men det blir ingen årskrönika till nyårsafton, jag orkar inte, känner jag.

Kapitel sju

Kapitel sju började jag läsa i eftermiddags.


Posten kom med det överraskande beskedet
(<== ironi!) att min gamla bil har bytt ägare den 27 december. Det var väl på tiden med tanke på att jag lämnade den på Framtida bil i Köping i augusti…

I kväll äter vi lite enkelt kallskuret (kyckling och kalkon) samt mimosasallad till. Men i morrn blir det trerätters till nyårsmiddagen. Bestämt är att Anna gör förrätt och dessert, jag fixar huvudrätten. Ett gott vin ska vi förstås dricka till maten (det blir nog ett finare Amarone från vinskåpet), medan det blir GW:s bubbel till tolvslaget.

GWs bubbel

GW:s bubbel till tolvslaget.

∼ ♦ ∼

 


Livet är kort.

Publicerat i Böcker, Dagbok, Epikuréiskt, Mat, Personligt, TV, Vin | Märkt , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , | Lämna en kommentar

Kameleonten

Ett inlägg om en julklappsbok.



Jonas Moströms bok KameleontenDen första julklappsboken från julen 2020 är läst. 
Jag gick ut hårt och valde en av de böcker jag hetast hade önskat mig, Jonas Moströms bok Kameleonten. Detta är den sjunde boken i serien om psykiatrikern Nathalie Svensson och kriminalkommisarie Johan Axberg. Som vanligt i serien utspelar sig vissa delar här i Uppsala. Tack Anna för boken!

Kameleonten är benämningen på en seriemördare som har gäckat Nationella gärningsmannaprofilgruppen tidigare. När en advokat hittas strypt på Sturebadet i Stockholm kallas gruppen in. Då har seriemördaren haft en paus på sju år. Kameleonten är en mästare i att förklä sig, men det finns en sak gemensamt vid samtliga mord: mördaren lämnar en tärning efter sig. Utöver detta har Nathalie och Johan haft en relation som har avslutats eftersom Johan har valt att stanna hos sin familj. Givetsvis komplicerar detta deras arbetsrelation. Nu har emellertid Johan nåt på hjärtat som ska visa sig vända upp och ner på allt.

En kriminalroman som är spännande redan från start bådar gott. Jag kommer snabbt in i boken och handlingen. Boken andas fart och fläkt även om författaren nu har lagt sina många och snabba miljöskildringar av Uppsala lite mer på is jämfört med tidigare böcker. (Jag vill ändå påpeka att ett besök till Uppsala för research kanske hade varit av värde – restaurang Lingon, som besöks i boken, las ner 2017.) Det blir gärna för mycket av det goda i de första sex delarna. Nu är det mer fokus på personer och karaktärsteckning, vilket är mer intressant i den här typen av litteratur, kriminalromaner, tycker jag. En välskriven sån är också en fröjd att läsa, trots att jag hittar ytterligare ett par frågetecken, som jag markerar med blyertspenna.

Jag tycker att det här är en fruktansvärt obehaglig och rafflande historia, inte bara i början utan ända till slutet. Därför blir Toffelomdömet, frågetecken och Lingon till trots, det högsta.

Rosa toffla miniRosa toffla miniRosa toffla miniRosa toffla miniRosa toffla mini

 


Livet är kort.

Publicerat i Böcker, Personligt | Märkt , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , | Lämna en kommentar

Måndag kväll den 28 december och tisdagen den 29 december 2020: Människor är viktigare än saker

 



Kära dagbok…

Vi åt grekiskt igår. Maten kom från Akropolis, vinet från Länna Bruk. Restaurangen har börjat göra grekiska pizzor, men det kanske vi hämtar på nyårsdagen. Som vanligt gott och alldeles för mycket mat. Det gick inte att motstå friterad camembert med glass, persilja och hjortronsylt till dessert.

 

Mini

Mini låg hos mig och tittade på Rosens namn.

Vi tittade på andra delen av åtta av nyinspelningen av Rosens namn på Svt 1. Riktigt bra, faktiskt, det tyckte även Mini som låg hos mig och tittade.

Men först fick vi tråkiga nyheter per telefon från Annas snälla mamma på kvällen. Det blev bestämt att jag skulle skjutsa henne i morse. Det gör jag så gärna, det är inget besvär. Så jag ställde mobillarmet för säkerhets skull. Även om jag vaknade före larmet i morse, sov jag som bäst framåt morgonen. Ingen bra sömn resten av natten. Så blir det ibland. Nu snurrar det en hel del tankar.

∼ ♦ ∼

Citrus på trappstegen i köket

Vår lilla hjälpreda Citrus.

I morse klev jag upp vid åtta. Jag tömde kattpottorna när jag hade gett katterna mat. Sen blev det dusch och yoghurtfrukost. En liten stund hann jag läsa innan jag skulle skjutsa Annas snälla mamma.

Hemkommen igen åt jag ett par mackor. Sen tog vi itu med att rensa tre köksskåp. Vi har haft saker lite felplacerade där. Nu tycker vi förhoppningsvis att det är lättare att både hitta och nå prylar som vi använder relativt ofta. Vi hade en liten hjälpreda som i och för sig var mest i vägen, men väldigt söt.

Annas snälla mamma tog en promenad hit och vi fick bjuda på kaffe och nåt sött till innan det blev ett hastigt uppbrott. Jag skjutsade kvinnan som är så rädd att vara till besvär en gång till. Nu är det bestämt att hon tar taxi från där hon är i skrivande stund hem i kväll. I morrn kör jag igen om det behövs. Det är så lite jag kan hjälpa till med, så lite jag kan göra. Att skjutsa är inga problem.

 

Jonas Moströms bok Kameleonten och min fot i rosa strumpa

Så himla spännande!

Fästmön och jag tog en promenad till Korgtassen på eftermiddagen. Vi behövde fylla på några livsmedelsförråd, men även köpa mat till i kväll och till nyår. Kvar att handla till nyår är tillbehör till förrätt och dessert samt grönsaker. Vi vet att vi inte ska skena till affären i ur och skur, men vi tvättar och spritar händerna och framför allt, håller avstånd.

Jag har suttit med en del viktiga papper som jag har fyllt i online, jag har betalat en räkning och uppdaterat budgeten för 2021.

I kväll äter vi kycklingpytt och stekt ägg. Sen ska jag läsa lite mer än vad jag har hunnit göra idag innan det är dags för tredje delen av Rosens namn. Både boken jag läser och TV-serien är så himla spännande, även om jag vet hur Rosens namn slutar.

∼ ♦ ∼

Hur morgondagen och resten av veckan blir vet vi inte. Det kan vara så att vi inte hinner med att ta tag i rensningen av smatten och linneskåpet eftersom människor faktiskt är viktigare än saker. Men dammsuga bör vi göra snart innan vi får astma – det räcker med att det krasmar under Tofflans toffla.

 


Livet är kort.

Publicerat i Böcker, Dagbok, Mat, Personligt, TV, Vin | Märkt , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , | Lämna en kommentar

Söndagen de 27 december och måndagen den 28 december 2020: Inte mera julmat!

 



Kära dagbok…

Vi var verkligen inte sugna på (jul)mat igår kväll. I stället dukade vi fram en massa goda ostar, såväl fådda som köpta. Jag luftade ett enkelt, men prisvärt ripasso. Fikonmarmelad fylldes på i var sin skål och jag tog röda druvor. Mums! Denna vuxliga söndagsmiddag slår nog söndagsmiddagarna med Gymnasisten (korv och pommes frites).

 

Saffranskaka och godisskål

En kungligt förnäm dessertskål.

Jag läste en del i min bok på gång. Den är verkligen, verkligen spännande. Sen känns det bra att TBR*-hyllan är påfylld med spännande julklappslitteratur. En julklappsbok beställde jag ju igår, så den är på ingång och en julklappsbok bytte jag till en annan, med all säkerhet lika bra kriminalroman. Utöver detta har jag anmält intresse att recensera Caroline Säfstrands nya bok Klubben för lyckliga slut, en bok som kommer ut några dagar efter nyår. Om jag blir recensent för den eller inte bestämmer förlaget. Av samma författare, men på ett annat förlag, recenserade jag sommaren 2018 Alltid din dotter.

Men det blev inte bara läsning igår kväll utan vi hyfsade den nyaste säsongen av The Crown genom att se de tre sista avsnitten. Mycket bra serie! Har du av nån anledning missat den, kära dagbok, så fixa ett konto på Netflix och glo. Till dessert och till The Crown åt jag en kungligt förnäm godisskål… Ja, midjemåttet ska vi tala tyst om… Alltså jag har ingen midja längre – allt buktar ut.

∼ ♦ ∼

Lucifer på bersök i sovrummet

Lucifer på sin egen filt i sovrummet.

I morse vaknade jag tidigt av mig själv. Det gör inte så mycket. Jag klev upp och gav katterna mat. Sen la jag mig en stund i slumrade lite innan det Fästmön vaknade och det blev kaffedags. En liten kille grät så ynkligt utanför sovrumsdörren att Mammisens hjärta veknade och han släpptes in. Så snällt låg han i sängen, på sin egen blåa filt, och tvättade sig, spann och sov medan jag läste ganska många sidor i Kameleonten.


Vi klev väl upp vid tio, halv elva.
Kattpottorna tömdes och frukost intogs. Annas snälla mamma ringde, dessvärre med dåliga nyheter. Nu får vi hoppas att läget snabbt förbättras.

Vi hade tidigare diskuterat ett par mer eller mindre roliga måsten som skulle göras under vinterledigheten. Ett av dem gjorde vi vid lunchtid. Inte det enklaste. Vi hoppas låta en tredje och oberoende part se på resultatet innan det fastslås.

∼ ♦ ∼

I kväll äter vi grekiskt. Vi vill gärna gynna lokala restauranger och vi vill inte äta mer julmat.

Anna har fått ett erbjudande om covid 19-vaccin. Jag tror att hon tar första sprutan på tisdag nästa vecka. Det skulle kännas bra.

∼ ♦ ∼

*TBR = To Be Read, det vill säga olästa böcker


Livet är kort.

Publicerat i Böcker, Dagbok, Epikuréiskt, Mat, Personligt, TV, Vin | Märkt , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , | Lämna en kommentar