OBS! Anonyma kommentarer publiceras inte – se Reglerna!
Så här gör du när du kommenterar:
- Skriv din kommentar som vanligt i kommentarsfältet.
- Snegla åt vänster eller nedanför kommentarsfältet. Tre ikoner syns – WordPress, Facebook och ett brev.
- Klicka på brevet (om du inte har WordPress-konto förstås eller vill använda Facebook) och fyll i dina uppgifter.
- Klicka sen på Svara.
- Ingen mejladress syns utåt, bara inåt så att jag kan verifiera.
Kära dagbok…
Givetvis var jag mycket trött även igår kväll. Samtidigt var jag mycket nöjd och glad även över måndagen. Dels därför att jag hittade två par jeans, dels därför att jag orkade med den utflykten. Den känns i kroppen, nästan som träningsvärk, men hjärtat… Det känns som om det slår som det ska. Själen fick också stimulans igår i och med att jag var hemifrån hela eftermiddagen och jag pratade med en människa (flera, faktiskt). Att känna att jag klarar av att genomföra en aktivitet stärker både kropp och själ. Därför kunde jag med gott samvete sjunka ner i fåtöljen och chatta med några kompisar samt se sista delen av Dead & Buried. Den senare genomled jag dock. Nej, den serien gillade jag inte alls.
Och när solen gick ner över Saint Ollie såg det ut som om himlen lovade svalare väder…
Utsikten från balkongen igår kväll. Solnedgången lovade svalare väder.
∼ ♦ ∼
Sent uppvaknande idag. Men jag kom på att magen är ett bra avlastningsställe för kaffemuggen.
I morse vaknade jag… klockan sex. Fast inte av barn eller vägarbetare utan av… regnet! Det var ett underbart ljud, så jag hade inget emot att skutta upp och stänga balkongdörren och sovrumsfönstret så att det inte skulle regna in. Dessvärre gjorde regnet, som faktiskt var ganska kraftigt, ingen större skillnad. När jag sen vaknade för den här dagen visade termometern på solsidan över 30 grader. Min himlen var mörk och mer regn, kanske åska, var i antågande.
När jag fixade morgonkaffet var klockan över nio. Så länge brukar jag inte sova. Men det gjorde jag. Och även idag drömde jag. Det är härligt, för i år har jag börjat drömma om nätterna igen. I morse vaknade jag dessutom av att jag skrattade åt nåt i drömmen. Givetvis har jag redan glömt vad. Men det spelar ingen roll. Drömma är bra. Jag grabbade tag i Försvunnen. Död? och drömde mig ner till Brighton fram till nånstans mellan klockan tio och halv elva. Sen klev jag upp och åt två mackor, en med räkost, en med cheddarost, till frukost.
Tisdagsfrukost med mackor, Hopptisarna och spänning i Brighton.
En stund vid datorn avlöstes av ett långt telefonsamtal med mammakusinen B. Hon ringde nämligen igår när jag höll på att prova kläder och jag skrev ett sms att jag var på utflykt, men skulle återkomma idag. Och det gjorde jag. Jag är så glad att vi har kontakt. Hon är en levande länk till min mamma, men också väldigt rolig att prata med. Nu var hon lite bekymrad eftersom jag inte mådde så bra sist vi pratades vid. Idag kunde jag säga att jag mådde bättre än på länge.
Mest drycker, eller i vart fall flytande, i dagens handling.
Jag gick ut med sopor innan jag gick till Korgtassen och Systembolaget för att handla. Dryck behövs i denna hetta! Det blåste när jag gick, men det var ändå väldigt klibbigt ute och närmare 30 grader. Jag köpte en flaska vitt vin, tre öl, Pro Viva, olivolja från Lännabruk (ska inte drickas!) samt jordgubbar och kolgrillad kyckling. Kycklingen tänkte jag äta i morrn med sallad, för i kväll blir det ost, kex och rött vin. Jag har ostar som behöver ätas upp och en öppnad flaska Sammicheli som behöver drickas upp.
Det är inte långt till affären, men jag var helt slut när jag kom hem. Hettan är hemsk och blåsten hjälper inte ett dugg. Jag svalkade mig med en skål fil med flingor och bär. Sen la jag mig på soffan och chattade med ett par kompisar, försökte läsa och… nickade till… Jaa, jag har varit mycket trött idag efter två intensiva dar med fönsterputs och utflykt. Men jag är bara trött. Jag mår bra. Och det är jag tacksam för.
Svalkade mig efter handlingen med fil med bär.
I kväll börjar en ny serie på SvT 1, Karen Pirie: Kalla fall. Tydligen är det säsong två. Jag kan inte minnas att jag har sett den första. Den ligger ute på SvT Play, tre stycken långfilmslånga avsnitt. Jag ska kolla ifall jag har sett första säsongen. Har jag inte det finns den att kika på. Säsong två är helt ny, så den har jag definitivt inte sett.
Och det blev faktiskt så att jag dukade fram ostbrickan i köket, men åt i fåtöljen framför TV:n. Jag bestämde mig för att börja titta på Karen Pirie-serien. Jag hade inte sett den och första avsnittet i första säsongen var mycket lovande!
Ostbricka med tillbehör uppdukad i köket.
Medan jag åt min tisdagsost började det regna igen…
∼ ♦ ∼
Några planer för onsdagen har jag inte. Om det är OK att ge sig ut skulle jag kunna tänka mig ett besök på Upplandsmuseet som nyöppnade för ett tag sen efter en renovering. Det är numera en entréavgift på 150 spänn så en går inte dit om en inte riktigt vill och har ork, säger den snåle.
∼ ♦ ∼
Livet är kort.
Inför sommarsemestern 2025 inhandlade jag ett gäng böcker på nätet. En av böckerna var – hör och häpna! – inte en deckare utan en roman. När jag såg att 
Nu var det länge sen jag började läsa serien och idag hade jag nog läst den på originalspråket engelska. Men… 
Gå till Toffelprofilen
Tofflan - the neverending story 