Tolv otämjda hästar

OBS! Anonyma kommentarer publiceras inte – se Reglerna!

Så här gör du när du kommenterar:

  • Skriv din kommentar som vanligt i kommentarsfältet.
  • Snegla åt vänster. Tre ikoner syns – WordPress, Facebook och ett brev.
  • Klicka på brevet (om du inte har WordPress-konto förstås eller vill använda Facebook) och fyll i dina uppgifter.
  • Klicka sen på Svara.
  • Ingen mejladress syns utåt, bara inåt så att jag kan verifiera.

Ett inlägg om den tolfte delen i norska krimserien om Hanne Wilhelmsen.



Anne Holts bok Tolv otämjda hästarEn gammal favoritförfattare bland de nordiska deckarförfattarna är norska Anne Holt. Jag har läst varenda bok av henne (även om jag inte har skrivit om dem alla vare sig här eller på gamla bloggen). Förra året, 2023, kom den tolfte boken om Hanne Wilhelmsen ut i Norge. I år kom den svenska översättningen, Tolv otämjda hästar. (Anspelar titeln på böckerna i serien OCKSÅ..?) Jag tyckte boken skulle bli perfekt läsning den sista veckan i oktober 2024.

Hanne Wilhelmsens tillvaro har gått sönder. Hennes fru Nefis har lämnat henne och tagit deras dotter Ida med sig. Därför kastar sig Hanne över fallet där en av hennes få vänner har hittats mördad. Mordutredningen för in henne i en verklighet där oförklarliga graviditeter är en del av nånting skrämmande. Hanne jobbar dygnet runt och kommer fram till en sanning så hemsk att den inte går att leva med.

Asså Hanne har blivit nån som till och med jag som läsare tycker är jävligt otrevlig. Jag känner att författaren försöker hitta ursäkter för sin karaktär, men. Utöver det är detta en kriminalroman där karaktärerna beskrivs väldigt tydligt utifrån sett. Detta för att deras yttre också speglar deras inre, misstänker jag. Det är OK, men lite… omodernt.

Det är en otäck, snudd på overklig historia som berättas. Författaren är en driven skribent. Det märks eftersom det halvvägs i boken egentligen inte har hänt så mycket mer i huvudberättelsen än att en polis mördas och en kvinna är gravid. Det är välskrivet, men inte så jättespännande. Tills jag inser hur kvinnan har blivit gravid. Fokus ligger till stor del på Hanne som har blivit lämnad.

Det som är mindre bra är också är att nyheter snabbt blir gamla. Du vet

”today’s news wraps tomorrow’s fish and chips

Så här efter Coronapandemin vill i alla fall inte jag höra talas om den. Jag vill bara glömma den och fan inte ens läsa om den. Faktiskt. Därför drar detta ältande i boken om pandemin ner min läsupplevelse.

Toffelomdömet blir högt. För Hanne Wilhelmsen är trots allt en gammal favorit.

Rosa toffla miniRosa toffla miniRosa toffla miniRosa toffla mini

∼ ♦ ∼

De här böckerna ingår i Hanne Wilhelmsen-serien:

  1. Blind gudinna
  2. Saliga äro de som törsta
  3. Demonens död
  4. I lejonets gap
  5. Död joker
  6. Utan eko
  7. Bortom sanningen
  8. 1222 över havet
  9. Offline
  10. I stoft och aska
  11. Det elfte manuset
  12. Tolv otämjda hästar (Läs inlägget ovan!)

 


Livet är kort.

Publicerat i Böcker, HBTQ, Personligt | Märkt , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , | Lämna en kommentar

Hammarskjöld (2023)

OBS! Anonyma kommentarer publiceras inte – se Reglerna!

Så här gör du när du kommenterar:

  • Skriv din kommentar som vanligt i kommentarsfältet.
  • Snegla åt vänster. Tre ikoner syns – WordPress, Facebook och ett brev.
  • Klicka på brevet (om du inte har WordPress-konto förstås eller vill använda Facebook) och fyll i dina uppgifter.
  • Klicka sen på Svara.
  • Ingen mejladress syns utåt, bara inåt så att jag kan verifiera.

Ett inlägg om en film om Dag Hammarskjöld.


 

Hammarskjöld

Dag Hammarskjöld var ett år yngre än min morfar. Han (Dag alltså, inte morfar) växte upp på Uppsala slott där hans pappa var landshövding. Jag jobbar på västra sidan om slottet, på Dag Hammarskjölds väg. År 1953 valdes Dag Hammarskjöld till FN:s generalsekreterare. I september 1961 havererade planet Dag Hammarskjöld var ombord på och han med flera dog. År 2023 kom filmen Hammarskjöld med otroligt nog Mikael Persbrandt i titelrollen. Den sista kvällen i oktober 2024 såg jag filmen.

Det är 1961 och Dag Hammarskjöld har ett år kvar på sin post som FN:s generalsekreterare. Efter det hägrar friheten med ett hus på Österlen nära goda vänner. Men det kalla kriget rasar och för tillfället är läget kritiskt i Kongo. Dag Hammarskjöld vill mäkla fred i landet. Omöjligt, enligt många, självmordsuppdrag enligt andra.

Det här är en väldigt gripande film. Som tittare inser jag plötsligt Dag Hammarskjölds storhet. Jag inser också hur kontroversiell han ansågs vara. Och modig! Jag läste hans bok Vägmärken för tio år sen. Hans dikter förekommer i filmen och skildrar en ensamhet av sällan skådat slag. Det nyper tag i mitt hjärta, verkligen! Kanske är det så att den private, personlige Dag Hammarskjöld gör mest intryck på mig än den reserverade, rakryggade generalsekreteraren. Oavsett, filmen är väldigt realistisk och trovärdig. Teorin är att planet sköts ner på uppdrag av Katangas president. Den känns väldigt nära sanningen. Och Mikael Persbrandts skådespelarinsatser är på topp. Frågan om Dag Hammarskjölds eventuella homosexualitet poppar upp och får på sätt och vis ett svar, även om det är lite fritt för tolkning.

Toffelomdömet blir det högsta.

Rosa toffla miniRosa toffla miniRosa toffla miniRosa toffla miniRosa toffla mini

Filmen finns att se i Sverige på SvT Play till söndagen den 24 november 2024.

∼ ♦ ∼

 


Livet är kort.

Publicerat i Böcker, Film, HBTQ, Personligt, TV | Märkt , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , | 4 kommentarer

Mitt bokår 2024: Otrolig oktoberläsning

OBS! Anonyma kommentarer publiceras inte – se Reglerna!

Så här gör du när du kommenterar:

  • Skriv din kommentar som vanligt i kommentarsfältet.
  • Snegla åt vänster. Tre ikoner syns – WordPress, Facebook och ett brev.
  • Klicka på brevet (om du inte har WordPress-konto förstås eller vill använda Facebook) och fyll i dina uppgifter.
  • Klicka sen på Svara.
  • Ingen mejladress syns utåt, bara inåt så att jag kan verifiera.

Ett inlägg om och med länkar till böckerna jag läste och skrev om i oktober 2024.


Klickar du på en bild nedan öppnas inlägget jag skrev om just den boken i ett nytt fönster i din webbläsare! 

Oktober månads böcker 2024:

Anne Bishops bok Blodets dotterUlrika Ewermans bok Jag En roman om Karin Larsson

Mian Lodalens bok Dansaren och demonernaSalla Simukkas bok Röd som blod

Aase Bergs bok HagganLouise Pennys bok En bättre man

Sebastian Avindells bok Frälsarens nya gymnastikskorMarcus Jarls bok Trädgårdsmästarens dotter

 

Påbörjad i oktober:

Anne Holts bok Tolv otämjda hästar

 

Antal lästa böcker i oktober:
8 stycken

Omfång:
1 – 99: 0
100 – 199: 0
200 – 299: 3
300 – 399: 1
400 – 499: 4
500 – 599: 0
600 – ???: 0

Omdömen:
Fem tofflor: 4
Fyra tofflor: 4
Tre tofflor: 0
Två tofflor: 0
En toffla: 0

Ingår i serier:
5

Genrer:
Fantasy: 1
Skönlitteratur: 5
Spänningsroman/kriminalroman/deckare/thriller: 2
Självbiografi/biografi: 0

Författare:
Amerikansk: 1
Kanadensisk: 1
Svensk: 5
Finländsk: 1

Nya författarbekantskaper:
3

Språk (som jag läste på):
Svenska: 8

Format/utgåvor:
Pocketböcker: 0
Storpocket/flexiband: 1
Inbundna: 7

Hur hamnade de hos mig?
Fått: 1
Köpt ny: 3
Köpt second hand: 1
Lånat: 0
Recensionsexemplar: 3

Den bok jag läste i månaden och som jag anser vara den bästa av månadens böcker är…

Trädgårdsmästarens dotter av Marcus Jarl

 


Livet är kort.

Publicerat i Antikt-retro-secondhand-loppis, Böcker, HBTQ, Personligt | Märkt , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , | Lämna en kommentar

Torsdagen den 31 oktober 2024: Halloween… Men värst av allt är jul

OBS! Anonyma kommentarer publiceras inte – se Reglerna!

Så här gör du när du kommenterar:

  • Skriv din kommentar som vanligt i kommentarsfältet.
  • Snegla åt vänster. Tre ikoner syns – WordPress, Facebook och ett brev.
  • Klicka på brevet (om du inte har WordPress-konto förstås eller vill använda Facebook) och fyll i dina uppgifter.
  • Klicka sen på Svara.
  • Ingen mejladress syns utåt, bara inåt så att jag kan verifiera.

 



Kära dagbok…

Idag är det visst Halloween. Det är sånt som en inte har så mycket koll på när en är ensam. Men jag blev påmind av Anna när vi var och handlade i tisdags. Vadå köpa godis till torsdag? Jo, Halloween. Ingen av oss köpte så mycket godis i tisdags, så nu måste jag ju göra det idag. Och nej. Jag tänker inte ge bort nåt, bara äta allt själv. Kanske inte äta allt i kväll, dårå och det handlar inte om att det är fredag och vägning i morrn, utan för att magen inte mår så bra av det.

Frukostbord med Hopptimisten Tolv otämjda hästar o tända ljus

En vanlig frukost i morse.

Alla såna här… helger ger mig ångest sen länge. Först var det på ett sätt när jag var barn. Sen när jag blev vuxen blev det på många sätt och inget var bra. Det slets i mig från flera håll och givetvis valde jag för det mesta fel sällskap att fira nån högtid på. Den värsta av alla såna här helger är julen. Då kulminerar liksom allt efter en lång och mörk höst. Och jag ska fira julen ensam i år. Eller fira och fira… Julen är en ju en familjehögtid och nån familj har jag inte. De senaste åren har julen varit så infekterad att jag mest har gått undan och gråtit när jag har kunnat. Nu kan jag gråta helt öppet. Känslan av utanförskap slipper jag på så vis i år. Jag är med mig själv bara.

Jag inledde min torsdag med vanlig frukost i alla fall. Det kan vara en bra grund inför en arbetsdag.

Universitetshuset o parken fotat från korsningen St Eriks torg

Geijer stod ensam i universitetsparken i morse – som alla dar.

Det var ganska tomt på folk och trafik när jag gick genom stan i morse. Geijerstatyn stod bra ensam i universitetsparken. Lite som jag, dårå. Det är bra för mig att gå till jobbet och vara där, för då träffar jag levande människor. Vissa helger passerar utan att jag pratar med nån. Det är lite märkligt då att vara så trött på folk som jag är. Men jag tränar på ensamheten under veckosluten så att stora helger ska bli mindre tunga. Under vinterns storhelger är jag ledig minst ett par veckor. Då får jag vila från folk. Jag kanske går till universitetsparken och ställer mig med Geijer. Han är också ensam.

I morrn blir det dock jobb hemifrån. Jag haltar inte upp till jobbet för fyra timmars arbetsdag. Jag har fått mer ont i ljumsken och ibland är det till och med svårt att gå. Hoppas att ljumske och hälsporre håller för ljuständningspromenad på lördag – i sällskap med Anna. Vi har gjort så vissa år att vi har åkt till nån kyrkogård i eller strax utanför stan. Jag har tagit Fonus till hjälp med ljuständningen på mina egna gravar eftersom de är 20 respektive 28 mil bort och det har funkat så bra de år jag har fått den fina servicen.

Men än så länge är det bara torsdag. Det var väldigt lugnt på jobbet idag (lunchen blev lång och fylld av litteratur, mest) och jag tänkte ta det väldigt lugnt hemma i kväll. Jag behöver tvätta, tvättkorgen är ganska full, så det blir flera maskiner, kanske en eller två i morrn. I morrn ska jag bädda rent också och tvätta lite mer. Men jag vill också läsa. Jag läste rätt mycket på lunchen idag. Nu är jag mer än halvvägs.

Jobblunch med litteratur

Jobblunch med litteratur.

 

Hammarskjöld

Filmen kan nog vara både engagerande och otäck.

Det här med film är lite intressant. Jag såg att Hammarskjöldfilmen finns på SvT Play och den tänkte jag se. Kanske blir det under morgondagen, kanske i kväll. Jag föredrar ju läskiga filmer och det har jag alltid gjort. Skälet till det är att jag har velat se nåt som är otäckare än verkligheten. Men nu när verkligheten har blivit så otäck vill jag inte se skräckfilmer längre. Just Hammarskjöldfilmen är säkert både engagerande och otäck, men det är historia och det har hänt, det har redan hänt. Vad som kan hända mig när jag går ut med sopor… det vet ingen. Det kan vara läskigt på riktigt. (Ja, jag behöver gå ut med sopor.)

Hur det nu var så stannade jag och köpte lite godis på vägen hem från jobbet. Nej då, jag tänker inte ge bort nåt till några barn eller så, jag följer intentionen att äta det själv. Men först var jag ändå duktig och körde och hängde en maskin tvätt innan jag åt soppkvällsmat. I kväll blev det köpesoppa, Thaisoppa, med mackor till.

Thaisoppa mackor Hopptimisten Tolv otämjda hästar

Köpesoppa i kväll.


Efter en stund på sofflocket med boken
kanske det blir Hammarskjöld trots allt. Den är nästan två timmar lång, men jag jobbar bara fyra timmar i morrn, så för den skull borde jag orka. Det är ju trots allt Halloween. Och värst av allt är jul.

∼ ♦ ∼

Morgondagen ja… Jag har gjort en plan:

  1. Jobba fyra timmar
  2. Tvätta en till två maskiner
  3. Bädda rent
  4. Äta lunch
  5. Gå med sopor
  6. Gå och handla
  7. Slappa och läsa
  8. Laga mat (kalkon och klyftor)
  9. Se Förrädarna

∼ ♦ ∼

 


Livet är kort.

Publicerat i Böcker, Dagbok, Film, Jobb, Krämpor, Mat, Personligt, TV | Märkt , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , | Lämna en kommentar

Tisdag kväll den 29 oktober och onsdagen den 30 oktober 2024: Ljusare i köket, men hjärtan i trädet

OBS! Anonyma kommentarer publiceras inte – se Reglerna!

Så här gör du när du kommenterar:

  • Skriv din kommentar som vanligt i kommentarsfältet.
  • Snegla åt vänster. Tre ikoner syns – WordPress, Facebook och ett brev.
  • Klicka på brevet (om du inte har WordPress-konto förstås eller vill använda Facebook) och fyll i dina uppgifter.
  • Klicka sen på Svara.
  • Ingen mejladress syns utåt, bara inåt så att jag kan verifiera.

 



Kära dagbok…

Fy fan på ren smutsig svenska så trött jag var igår kväll! Det är helt sjukt. Jag orkar knappt jobba och ha en kvällsaktivitet på det – jag tog bilen för att åka och handla. Det var sån tur att Anna gav mig en soppa att bara värma i micron. Det var säkert mer näring i den än de vanliga sopporna jag äter dessutom. Och jordärtskockssoppan var supergod. Det blev repris i kväll. Jag googlade lite på jordärtskockor. Det visade sig att de är ganska nyttiga. De innehåller bra med C-vitamin, järn och kalium. Sen kan en bli lite pruttig av dem och få diarré. Det senare klarar jag mig utan, men näringen tackar jag verkligen för.

Jordärtskockor

Fula skockor, men ger god soppa. Foto: Buntysmum, Pixabay.


Jag mådde inte så bra i ljumsken och benet senare.
Hade svårt att hitta en bekväm ställning. I natt hade jag dessutom kramp i det onda benet. Först satt jag vid köksbordet, sen vid skrivbordet och så i fåtöljen framför TV:n. För sista avsnittet av Kodnamn: Annika ville jag verkligen inte missa. Hela serien finns dock på TV4 Play och den rekommenderar jag varmt. Spännande, tung, lite rolig och med en cliffhanger. Jag tror på en säsong två!

Kodnamn Annika

En säsong två måste det bli!

∼ ♦ ∼

Även den här morgonen var ljus, men tack och lov inte lika kall som gårdagen. Den blev dessutom extra ljus när jag bytte glödlampa i kökslampan. Jag höll på att få ett utbrott på blinkandet. Jag skulle förstås ha köpt en ny reflektorlampa igår, men se det stod ju inte på lappen. Det blev till att hoppa in till Clas Ohlson idag. Jag glömde ju köpa tandborsthuvuden också.

Onsdagsfrukost med Hopptimisten och Tolv otämjda hästar

Ljus frukost i morse.

 

Röda bollar och hjärtan i träd på Östra Ågatan

Röda bollar OCH röda hjärtan i trädet.

På väg till jobbet noterade jag att de sedvanliga röda bollarna i ett träd nära ån på Västra Ågatan kommit upp. De har dessutom fått sällskap av hjärtan. BAH! Denna jävla kärlek överallt, den går mig på nerverna. Håll den borta från mig – så att jag vinner pengar på lotteri i stället. Det verkar vara lättare. Dessutom skulle jag kunna dra mig tillbaka då. Det känns som om jag vill det nu. I alla fall lite grann. Jag är så trött jämt och jag har ont ta mig fan överallt snart.

På jobbet var det ännu färre människor idag. Jag tror att många tar chansen att jobba hemifrån på höstlovet. Jag haltade till jobbet idag och jag räknar med att halta dit i morrn också för att sen på fredag jobba de fyra arbetstimmarna hemifrån.

Igår fick jag redan tillbaka min senaste artikel översatt. Jag har lagt in den som utkast, men jag publicerar inte förrän på måndag. Utöver det har jag åtagit mig ytterligare två jobb, en längre artikel och en notis. Jag har ännu bara försökt få tag i såväl folk som underlag utan framgång.

Även idag blev de lunch och den avvek inte från gårdagen. Jag satt och läste medan jag åt och är nu halvvägs i Tolv otämjda hästar. Hade jag varit ledig skulle den ha varit utläst vid det här laget. Men nu måste jag ju jobba (till dess att jag får den där storvinsten på Triss).

Onsdagslunch på jobbet med Tolv otämjda hästar

Onsdagslunch med hästboken.


På eftermiddagen uppstod ett antal spontana möten
och givande samtal, bland annat med vår samordnare som varit ledig ett tag. Jag vill gärna tro att vi tillsammans försöker göra bra jobb.

Jag lämnade jobbet strax efter klockan 16. Slank in till Clas som planerat och köpte tandborsthuvuden. En reflektorlampa av den sorten jag ville ha fanns inte, så köpte en annan lampa tills vidare. Ett par kvarter från mitt hem träffade jag på en bekant från Main Street. Det blev en liten pratstund innan jag fortsatte neråt gatan hem till mig. Hemkommen packade jag upp ryggan, la mig på soffan och både vilade och telefonerade med en kompis. Jag är dålig på att hålla kontakten med kompisar, men i kväll blev det ett långt samtal med min tidigare arbetskamrat tillika kompis som lämnade Uppsala för södra Sverige för några år sedan.

Under gårdagen hade jag kontakt med Biografmaskinisten. Vi är också så dåliga på att hålla kontakten, men jag tänkte hoppa in på bion nån dag efter jobbet och se om han är på plats.

Därefter var det äntligen kvällsmat, en repris från igår, som sagt. Så gott med jordärtskockssoppa!

Onsdagskvällsmat jordärtskockssoppa by Anna Hopptimisten Tolv otämjda hästar

Onsdagskvällsmat = jordärtskockssoppa by Anna.

∼ ♦ ∼

Avslutningsvis… så tråkigt att få nyheten idag att Elisabeth Ohlson somnade in i morse. Jag uppskattade mycket hennes foto och besökte flera av hennes utställningar. Ett par affischer från dessa hänger i mitt hem. För några år sen hade jag också förmånen att få recensera en av hennes fotoböcker, Ack Sverige, du sköna. Boken ligger framme på TV-bänken sen jag flyttade hit. Mina varmaste tankar går till Elisabeth Ohlsons nära och kära. 

∼ ♦ ∼

 


Livet är kort.

Publicerat i Böcker, Dagbok, Jobb, Krämpor, Mat, Personligt, TV, Vänner | Märkt , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , | Lämna en kommentar

Måndag kväll den 28 oktober och tisdagen den 29 oktober 2024: Ljus oktobermorgon, mörk oktoberkväll

OBS! Anonyma kommentarer publiceras inte – se Reglerna!

Så här gör du när du kommenterar:

  • Skriv din kommentar som vanligt i kommentarsfältet.
  • Snegla åt vänster. Tre ikoner syns – WordPress, Facebook och ett brev.
  • Klicka på brevet (om du inte har WordPress-konto förstås eller vill använda Facebook) och fyll i dina uppgifter.
  • Klicka sen på Svara.
  • Ingen mejladress syns utåt, bara inåt så att jag kan verifiera.

 



Kära dagbok…

Plötsligt händer det! Den femte Trisslotten av sex gav utdelning igår kväll. Jag skrev ju igår att jag borde ha tur i spel eftersom jag har otur i kärlek. Det blev en sanning. Jag vann hela 30 kronor – gånger två! Ja det räcker alltså inte för att jag ska dra mig tillbaka, men jag tänker ta två nya lotter. Med den sjätte oskrapade från Annas snälla mamma blir det alltså totalt tre i skåpet. Och med tanke på oturen i kärlek borde jag ha tre starka vinstchanser. To be continued…

Trisslott 2 x 30kr

Plötsligt händer det!

∼ ♦ ∼

Morgonhimmel från köksfönstret

Oktobermorgon med månskära (som knappt syns på bilden).

Tisdagsmorgonen var kall. När jag klev upp stod termometrarna på noll, men det hade säkert varit minusgrader under natten. Genom köksfönstret försökte jag fota månskäran på himlen innan jag satte mig för att äta frukost ihop med Hopptimisten och Hästarna. Det gick väl sisådär. Den som anstränger sina ögon väldans kan möjligen se ”giffeln” på den ljusnande oktobermorgonhimlen. Tänk, på fredag är det november redan! Anna hörde av sig igår och vi hade en sms-dialog om att eventuellt besöka nån kyrkogård och kolla på ljuständningen. Det blir eventuellt lördag eftersom jag jobbar förmiddag på fredag och hon jobbar kväll. Själv har jag ju ordnat detta via Fonus. En sån förnämlig service att de kan tända upp till fem ljus på ens gravar. Nu har jag en grav med fyra nära och kära i Motala och en i Norrköping med lika många, så i år bad jag om fyra ljus. När ljusen är tända kommer det sms med bilder. Det är så fint! Jag är så tacksam för jag orkar inte köra alla milen som krävs för att själv kunna tända.

Tisdagsfrukost med tända ljus Hopptimisten o Tolv otämjda hästar

Tisdagsfrukost med Hopptimisten och Hästarna.

Men än så länge är det oktober, vardag och arbetsdagar. Jag gratulerade två namnsdagsbarn innan slevade i mig frukostfilen inklusive alla mediciner. Läste i skenet av de tända ljusen och kökslampan. Den senare blinkade lite, så den är väl säkert på väg att paja.

Eller jag vet inte. Jag tycker att det blinkar lite här och var bland lamporna på Saint Ollie. Det händer andra saker i hemmet också, men det tänker jag inte skriva om här och nu. Det passar bättre till… Halloween. Jag ska göra en lista över märkligheter och lägga ut här nån gång när jag har mycket tid (och lust).

 

Gustavianum i morgonsol oktober 2024

Gustavianum och soluret i morgonljus.

Solen steg upp medan jag traskade till jobbet. Det var omöjligt att låta bli att fota Gustavianum och dess solur på vägen. Så vackert! Men snart kan jag inte gå den vägen. Det handlar inte bara om att kullerstenarna blir snorhala, utan det handlar om att järnvägskorsningarna stängs av. Det blir inte direkt nån omväg för mig att gå ut till Vaksalagatan, som sen blir Drottninggatan och som leder upp till Carolina Rediviva och Dag Hammarskjölds väg till vänster, Övre Slottsgatan till höger. Jag ska ju vänster till jobbet.

På jobbet har det varit ganska få igår och idag. Den här veckan är det höstlov och det är visst nåt som många tar trots att de inte längre har småbarn. Jag har aldrig tagit höstlov. Det fanns inte när jag var barn själv. Eller så minns jag inte att det fanns… För mig är detta en lite lugn vecka. Det är bra, för då kan jag ta några jobb som inte kräver att jag stressar på. Planen är att jobba på plats till och med torsdag och sen fredag hemifrån eftersom vi har fyra timmars arbetstidsförkortning då.

Idag stod det två möten och två timmars skrivtid på agendan. Ett av mötena kunde vi ta IRL, ett var på Zoom som alltid. Vidare hade jag korrekturläsning. Jag läser korr på våra nyhetsbrev, både det interna och det externa. Den här veckan var det dags för det interna. Nyhetsbreven kommer ut varannan vecka.

Mitt på dan var det lunch, inget ovanligt. Det var skönt att gå ifrån en stund och bara sitta och läsa. Jag har haft ont i höger ljumske hela dan och har svårt att gå i trappor, mest nerför. Hälsporren plågar mig också och jag har svårt att hitta en bekväm arbetsställning i såväl sittande som stående läge. Så det var skönt att få slå ner rumpan i en soffa en stund i alla fall. Rasterna har en tendens att bli lite högljudda och det klarar inte jag alltid. Framför allt är det vissa människors röster jag har svårt för. Och det är som om de inte fattar/märker att de pratar väldigt högt. Jag kan också prata högt när jag blir engagerad eller arg. Det är inte så ofta nu för tiden, det blir mer och mer sällan.

Tisdagslunch med läsning av Tolv otämjda hästar

Skönt att gå ifrån en stund och bara läsa.

∼ ♦ ∼

Tisdag innebär handling av tunga varor per bil till City Gross, så jag försökte komma iväg från jobbet klockan 16. På så vis hann jag vila en stund innan det var dags att åka till parkeringen hos Anna och hämta upp henne. Vi handlade ganska bra med grejor båda två, men skönt för nu klarar en sig ett tag med tunga saker. Det var alldeles kolsvart när vi kom ut från affären… Anna gav mig en bunke med jordärtskockssoppa och halloumikrutonger som hon hade gjort idag. Den var perfekt att bara värma när jag kom hem samt fixa ett par mackor till. Så gott! Det blev lite sent med medicinen och magen var dessutom i uppror. Soppan lugnade.

Jag bytte också in min vinstlott mot två nya, förhoppningsvis vinstlotter. Men dem sparar jag. Nu blir det en mugg micrat kaffe och klockan 21 sista delen av Kodnamn: Annika.

∼ ♦ ∼

Avslutningsvis… Snart är oktober månad slut. Ännu återstår några dar att slutföra Akademibokhandelns Boktober-utmaning för vuxna. Så här ligger jag till just nu (♥  = avklarat; ⇒ = inte klarat än; överstruket = skiter jag i att göra):

Akademibokhandelns Boktober-utmaning för vuxna

♥ Läs så att andra ser det minst tre gånger i veckan (t ex på bussen, tåget, i en park, på kafé)
♥  Tipsa minst fem personer om en bok som du gillar
⇒ Byt en bok med vän eller bekant
Läs högt för ett barn under 15 år
♥  Diskutera en bok eller läsupplevelse med andra vid minst fem tillfällen
⇒ Läs poesi eller en dikt och berätta för någon vad du tyckte
♥  Fråga minst fem personer vilken bok de läste senast och vad de tyckte om den
Börja lyssna på en bok
⇒ Be någon som du inte känner så väl om ett lästips

∼ ♦ ∼

 


Livet är kort.

Publicerat i Böcker, Dagbok, Jobb, Krämpor, Personligt, TV | Märkt , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , | Lämna en kommentar

Söndag kväll den 27 oktober och måndagen den 28 oktober 2024: Tomt när en har varit två och blir en igen

OBS! Anonyma kommentarer publiceras inte – se Reglerna!

Så här gör du när du kommenterar:

  • Skriv din kommentar som vanligt i kommentarsfältet.
  • Snegla åt vänster. Tre ikoner syns – WordPress, Facebook och ett brev.
  • Klicka på brevet (om du inte har WordPress-konto förstås eller vill använda Facebook) och fyll i dina uppgifter.
  • Klicka sen på Svara.
  • Ingen mejladress syns utåt, bara inåt så att jag kan verifiera.

 



Kära dagbok…

Böckerna Trädgårdsmästarens dotter och Tolv otämjda hästar

Bokbyte i eftermiddags från en dotter till tolv hästar.

Det blir ju alltid lite tomt när en har varit två och sen blir… en igen. Men jag har haft några månader på mig att vänja mig. Julen blir en prövning, förstås. Jag vet redan nu att den blir skitjobbig, men jag måste igenom den. Jag är vuxen, jag klarar att vara ensam. 

Söndagseftermiddagen tillbringade jag i soffan med en bra bok. Det flyttade fokus från det ensamma. Jävlar i min lilla låda så Trädgårdsmästarens dotter nöp mig i själen! Nu har jag bytt till en mer klassisk norsk polisroman. Jag behöver spänning av en annan sort än den jag fick av den utlästa boken.

På kvällen skulle jag till Äldreboendet. Det var länge sen sist, men eftersom jag skulle få godsaker av Anna kunde jag lika gärna hemma henne utanför jobbet när hon hade slutat och skjutsa hemma henne. Det var mörkt, blött och ruggigt.

Det var inte bara godsaker jag fick utan det blev kattgos också. Citrus var lite avvaktande, men jag fick äran att pytsa upp mat och den åt hon. Lucifer var mer som vanligt, slickade min hand och lät mig gosa. Det var först när jag skulle gå som Citrus kom fram. Och då skär det så där i mitt ensamma hjärta att jag bara vill springa.


Anna
var trött efter en jobbhelg och behövde äta.
Jag stannade en stund, men jag behövde också äta fast jag inte var hungrig. Några av äpplena la jag fram i en skål, asken med äpplemos stoppade jag i frysen och äpple- och ingefärsmarmeladen ställde jag i kylen.

Till söndagsmiddag blev det Dafgårds frysta kycklinglasagne som jag micrade. Det var gott, men jag var som sagt inte så hungrig och blev mest tung i magen av maten.

Kycklinglasagne tomater o boken Tolv otämjda hästar

Dafgårds kycklinglasagne till söndagsmiddag.


Söndagskvällen avslutade jag med att se Tunna blå linjen.
Det är en toppenbra serie!

∼ ♦ ∼

Måndagsfrukost med Hopptimisten o Tolv otämjda hästar

Måndagsfrukost med Hopptimisten och hästarna (boken). Jag tände ljus mest för värmens skull.

Måndagsmorgonen var  kall och ljus. Alltid något, det där ljusa, liksom. Men sen fattade jag ju att det skulle vara mörkt när jag gick hem från jobbet, så jag packade ner reflexerna. Mina sandaler, som jag glömde i somras, hade vännen FEM med sig upp och dem tog jag också med till jobbet för att prova om de funkar med tanke på hälsporren. De kändes betydligt plattare än jag mindes… Samtidigt tycker jag att det är fräscht att byta till inneskor och inte gå i samma skor en hel dag och dessutom ha dem både inne och ute. Ryggsäcken var med andra ord ganska fullpackad. Jag vägde den aldrig. Det har jag gjort ibland. Den kan väga en fem kilo vissa dar. Så att grunda med en bra frukost är en förutsättning. Det blev fil med magmedicin och en massa nyttigheter i och en och en halv Muminmugg kaffe. Sen var jag redo att möta dagen och arbetsveckan.

Domkyrkan lövtom lönn fr St Olofsbron höst

Ljus morgon och inga löv kvar i lönnen. Man kan se Gustavianums solur skymta mellan grenarna.


Eftersom jag slutade lite tidigare i fredags
hade det kommit in en hel del mejl som jag fick gå igenom. Bäst var att min senaste artikel blev fakta- och citatgodkänd. Jag skickade en förfrågan om översättning. Den accepterades ganska snart och den översatta texten får jag nästa vecka. Utöver detta bestod förmiddagen av två möten, varav ett längre. Och efter det blev det plötsligt lunch. Jag tycker att jag inte gör annat än äter. Det är väl lite så att ätandet blir en tröst när jag känner mig ensam, men frukost och lunch och nåt till kvällen behöver jag äta för att orka och för att medicinen ska verka.

Jobblunch med Tolv otämjda hästar

Jobblunch med hästar.


Jag hade precis ätit färdigt när en kollega från annat håll i huset
dök ner framför mig. H*n jobbar sin sista dag snart och är väl lite osäker om valet att lämna är rätt. Jag blir glad och varm inuti när människor delger mig sina tankar och funderingar. Det är inte alltid jag kan hjälpa, men jag har två öron att lyssna med.

På eftermiddagen hade jag kontakt med en kompis vars yngsta barn har flyttat hemifrån. Det kan vara nog så knepigt, har jag förstått. Det gäller att planera för Det Tomma Rummet och hur det ska användas. Och det har min kompis gjort. Det är inte helt enkelt när en har varit två och blir en igen. Men det går. Jag är fortfarande i mitt sorgeår och väldigt snart halvvägs. Den största prövningen blir nog julen när alla är med sin familj och min familj… är jag. Fast jag fixar nog det också.

Precis lika bra fixade jag en del saker hemma samt kvällsmat efter att ha vilat en stund. Ren och torr tvätt tog jag hand om. Krukväxterna behövde jag inte vattna, de fick igår. Jag har nätshoppat en julklapp till en kompis i kväll, dock inte kompisen med Det Tomma Rummet. Tro det eller ej, men jag har fler kompisar… Soppan värmde jag i micron och mackorna bredde jag utan att glömma grönsaker.

Soppkvällsmat med Hopptimisten och hästarna i boken

Lyckades fixa mackor med grönsaker och micra soppa. Hopptimisten övervakar mig som vanligt.

∼ ♦ ∼

Nu blir det sofflocket med hästboken (den norska polisromanen) och kanske ett sudoku och en Trisslott till kvällskaffet. Jag borde fan vinna snart, för nån tur i kärlek har jag då aldrig haft. En brukar ju säga 

”otur i spel, tur i kärlek

och tvärtom.

∼ ♦ ∼

 


Livet är kort.

Publicerat i Böcker, Dagbok, Jobb, Krämpor, Mat, Personligt, TV, Vänner | Märkt , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , | Lämna en kommentar

Trädgårdsmästarens dotter

OBS! Anonyma kommentarer publiceras inte – se Reglerna!

Så här gör du när du kommenterar:

  • Skriv din kommentar som vanligt i kommentarsfältet.
  • Snegla åt vänster. Tre ikoner syns – WordPress, Facebook och ett brev.
  • Klicka på brevet (om du inte har WordPress-konto förstås eller vill använda Facebook) och fyll i dina uppgifter.
  • Klicka sen på Svara.
  • Ingen mejladress syns utåt, bara inåt så att jag kan verifiera.

Ett inlägg om en relationsroman och en berättelse om familjehemligheter.



Marcus Jarls bok Trädgårdsmästarens dotterUnder oktober månad har jag läst alldeles för få spänningsromaner. Efter att ha läst ut en udda, rolig och tankeväckande bok om en prästarkitekt var mitt uppsåt att välja nåt riktigt läskigt att läsa. Men valet föll på en relationsroman. Marcus Jarls bok Trädgårdsmästarens dotter hade legat i min att läsa-hög en hel månad. Det var dags.

Den här boken handlar om Flora Nyman, en riktig pappas flicka. Pappa Göran är trädgårdsmästare och Flora jobbar på Naturhistoriska museet, hennes bror Svante går SLU-utbildning i Alnarp. Flora har överlevt en cancer, men blivit av med sin pojkvän. Så dör pappa Göran knall och fall i hallen. Sorg och mörker slår klorna i Flora och hennes familj. Men så tycker Flora att flera av hennes närmaste beter sig konstigt, som att de döljer nåt. Och det gör de. Flora får reda på en lögn/familjehemlighet och hennes tillvaro rasar samman.

Jorå, nåt okomplicerat och läskigt spännande är ju inte detta precis. Inte för att jag hade hoppats på det, men det var en sån bok jag tänkte välja först. Jag har nu läst samtliga av Marcus Jarls böcker, alla relationsromaner. De är annorlunda, för de handlar inte enbart om kärlek. De handlar rätt mycket om sjukdom, död och… tough love. Så även denna. Jag började läsa boken en lördagsmorgon klockan fem när jag inte kunde sova. Plötsligt hade jag läst över en tredjedel av boken. Den ÄR spännande, fast inte som en deckare.

Här ligger fokus på relationer och personer, helt klart. Även om trädgård och blommor ramar in berättelsen är den inte på nåt sätt gullig. Och det är det som tilltalar mig när det gäller Marcus Jarls böcker. Han skildrar, som det känns, äkta människor – med fel och brister. Han väjer inte heller för sorg, illamående och död. Det är bra. Såna här böcker behövs.

När jag precis hade slagit ihop pärmarna till boken hade jag lust att bara skrika och skriva här

”Vilken jävla bok!

Inte för att boken var dålig utan för att den var så jävla bra och gripande och ett bevis (?) på att sanningen alltid segrar i slutet.

Toffelomdömet blir det högsta.

Rosa toffla miniRosa toffla miniRosa toffla miniRosa toffla miniRosa toffla mini

∼ ♦ ∼

Böcker av Marcus Jarl som jag har läst:

 


Livet är kort.

Publicerat i Böcker, HBTQ, Personligt | Märkt , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , | Lämna en kommentar

Fredag kväll den 25 oktober – söndagen den 27 oktober 2024: FEM på besök

OBS! Anonyma kommentarer publiceras inte – se Reglerna!

Så här gör du när du kommenterar:

  • Skriv din kommentar som vanligt i kommentarsfältet.
  • Snegla åt vänster. Tre ikoner syns – WordPress, Facebook och ett brev.
  • Klicka på brevet (om du inte har WordPress-konto förstås eller vill använda Facebook) och fyll i dina uppgifter.
  • Klicka sen på Svara.
  • Ingen mejladress syns utåt, bara inåt så att jag kan verifiera.

 



Kära dagbok…

FEM äter rostbiff och jag smörgåstårta

FEM har varit här och bland annat ätit rostbiff.

Äntligen kunde vännen FEM komma hit! Det blev ganska snabbt bestämt att hon skulle dyka upp den här helgen. Men först behövde vi jobba båda två. Klockan var nog över 18 när hon rullade in på parkeringen. Oktobermörkret hade sänkt sig.

Vi gick tillsammans till Korgtassen för att handla. Ingen av oss lagar mat (vi avskyr det båda två) och vi förväntar oss inte heller att den andra ska göra det när vi hälsar på. I stället handlade vi över disk. FEM köpte rostbiff och jag köpte smörgåstårta, surprise, surprise. Godis och lite annat, bland annat billigt kaffe, slank ner i ryggsäck och påse. Jag handlade visst för nästan 800 spänn…

Boken Händelser vid Kirkston Abbey

Den verkar läskig!

Efter maten softade vi i vardagsrummet med prat, kaffe, Ballerinakex och var sin bok. Det var länge sen vi sågs och vi har inte hörts av så ofta i höst – det är alltid så mycket på gång. Jag hade tänkt att vi skulle se säsongsstarten av Förrädarna på TV 4, men vi ville hellre prata och läsa.

Jag fick förresten en bok av FEM som hon plockat upp second hand på vägen till sitt jobb. Jag tror att jag har sett boken som TV-serie eller film och att den var läskig, men jag har inte läst själva boken.

Plötsligt var klockan jättemycket och jag var inte ett dugg trött. Men det var FEM som både hade jobbat och kört långt. Jag släckte nog vid 23.30 och somnade.

∼ ♦ ∼

Tyvärr vaknade jag redan klockan fem på lördagsmorgonen. Det var totalt omöjligt att somna om. Och tro mig, jag försökte. Men till sist gav jag upp, fixade kaffe och började läsa Trädgårdsmästarens dotter. Plötsligt hade jag läst över en tredjedel av boken…

Kaffe på sängen och Trädgårdsmästarens dotter

Lördagsstarten blev tidig.


Jag hörde att FEM var uppe och fixade te åt sig. Vi har lite olika morgonrutiner. Efter ett tag gick hon och la sig för att läsa och jag gick upp för att äta fil och magmedicin. Det är skönt att vi kan umgås så avslappnat. Vi är ju i princip de systrar vi inte har.

Fil med tänt ljus Hopptimisten och Trädgårdsmästarens dotter

Frukostfil med Hopptimisten och dottern till trädgårdsmästaren.


Solen tittade fram ett tag
och det kändes väldigt dumt att sätta upp ljusslingan på balkongen. Men nu är det gjort och jag fick god hjälp av vännen FEM eftersom mina händer inte funkar som de ska. Till kvällen tände jag ljusslingan och det blev jättefint. Tycker jag, som inte ska fira nån jul i år… Fast en ljusslinga runt balkongräcket är inte jul. Den lyser bara upp i kvällsmörkret.

Ljusslingan uppe på balkongen 2024

Fint med ljus i höstmörkret.


Efter detta drog vi ner på stan.
Där var vi inte ensamma, så vi stannade inte så länge. Men tillräckligt länge för att köpa böcker, kaffe, te och prylar på Rituals. På Uppsala bokhandel köpte jag Patrik Ekwalls bok En dag dog Hannah, alla andra dagar levde hon. Det blev en lagom promenad och utevistelse. Vi pallade inte allt folk som var i Uppsala på grund av två sportevenemang. Det var både fotbollsmatch och maraton. Dessutom har vi ont i var sin fot och jag var flåsig.

På hemvägen hoppade vi på Butiken på hörnet och köpte med oss fikabröd hem. Jag skickade en bokningsförfrågan på bord till middag och medan vi väntade på svar (som aldrig kom) fikade vi och läste. Så gott, skönt och avkopplande!

Gofika från Triller kanelbulle o toscabrownie t FEM noisette till mig

Gofika från Butiken på hörnet. Gissa vilken godbit som var min!

Det kom aldrig nåt svar på min bokningsförfrågan om bord, men vi chansade och gick iväg ganska tidigt till Byblos. Där var det egentligen fullbokat. Fina ägaren och duktiga personalen ordnade ändå bord till oss. Vi tog meze båda två. Jag tog två kalla röror och två varma ostmeze samt en Almazaöl och ett glas rött. Som alltid var maten mycket god och vällagad. Vi åt och njöt och magarna stod i fyra hörn. Nån dessert tog vi inte utan jag nöjde mig med kardemummakaffe. För på vägen hem skulle vi köpa lördagsgodis…


Vi bytte om till hemmauniform och parkerade oss i vardagsrummet
med lördagsgodiset. Det blev prat och läsning och Förrädarna på TV 4 Play.

Lördagsgodis i skål på pyjamasbyxor

Lördagsgodis till Förrädarna.


Vännen FEM
blev tidigt trött och avvek till gästrummet
efter att ha intagit ett glas likör. Själv tog jag ett glas rött och började titta på en skräckfilm. Men jag hade inte sett filmen från början och dessutom var den så läskig att jag gick och la mig runt klockan 23.

∼ ♦ ∼

Mer än halvvägs i Trädgårdsmästarens dotter och kaffe på sängen

Jag var mer än halvvägs i morse i Trädgårdsmästarens dotter.

I natt sov jag bra, men timmen jag fick tillbaka eftersom det blev normaltid under natten märkte jag inte alls av. Jag vaknade 5.30, slumrade en timme till och gick upp för att ta medicin och svepa ett glas Pro Viva. Därefter låg jag och lurade ett tag innan jag fixade morgonkaffe och tog med mig in till sängen. Jag läste fram till klockan nio, ungefär. När jag började läsa var jag mer än halvvägs. När jag slutade läsa i morse insåg jag att jag bara har ungefär 100 sidor kvar… Tur att jag har fyllt på bokförrådet!

Tanken var att vi skulle avsluta helgen på antikmässa, men vännen FEM hade värk i sin fot och jag har ju ont av min hälsporre. Dessutom lockade vädret inte till nån promenad. Det blåste som sjutton och så kom en regnskur. Senare regnade det mer ihållande. FEM svepte ett par Alvedon och lite kaffe innan jag följde med henne ner med kassar och rullväska till bilen. Vi hann prova att porttelefonen funkade som jag fått beskrivet innan hon rullade hemåt strax före 11.30. Tyvärr glömde hon att skriva i gästboken, så jag gjorde bara en notering där så får hon skriva nånting nästa gång. Vad som var värre var att hon glömde sin kudde som hon tagit med hemifrån…

Nu är jag ensam. Jag kör en maskin tvätt och ska ta mig ett par mackor och en mugg kaffe. I eftermiddag blir det troligen läsning, för jag ska inte möta Anna förrän klockan 18 när hon har slutet jobbet. Jag lovade att hämta henne i bil och skjutsa hem henne, för jag ska få både äpplen och marmelad. Vidare har Anna bokat konsertbiljetter åt oss båda till Sarah Klang som kommer till Katalin den 1 mars 2025. Inte vet jag om jag lever då, men jag har betalat min biljett och hon kan ju alltid ge den till nån annan om jag inte är vid liv. Sarah Klang gör sig bäst på klubb och det blir nåt att se fram emot… för den som lever…

Sarah Klang i blått 2

Sarah Klang i augusti 2022 i Parksnäckan.

∼ ♦ ∼

 


Livet är kort.

Publicerat i Antikt-retro-secondhand-loppis, Böcker, Dagbok, Epikuréiskt, Jobb, Krämpor, Mat, Musik, Personligt, TV, Vänner, Vin | Märkt , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , | Lämna en kommentar

Fredagen den 25 oktober 2024: Nu är det helg

OBS! Anonyma kommentarer publiceras inte – se Reglerna!

Så här gör du när du kommenterar:

  • Skriv din kommentar som vanligt i kommentarsfältet.
  • Snegla åt vänster. Tre ikoner syns – WordPress, Facebook och ett brev.
  • Klicka på brevet (om du inte har WordPress-konto förstås eller vill använda Facebook) och fyll i dina uppgifter.
  • Klicka sen på Svara.
  • Ingen mejladress syns utåt, bara inåt så att jag kan verifiera.

 



Kära dagbok…

Lucifer och Citrus utanför badrummet

Jag saknar mina bäbisar.

Fredag och sen är det helg. Och den här helgen är jag inte ensam! Det ska bli så mysigt med besök. Jag har försökt städa i omgångar så att här ska vara hyfsat rent – för det vill jag ha när det kommer en gäst. Det är ändå stor skillnad att städa på Saint Ollie jämfört med på Main Street. Här är inte alls lika dammigt (alla böcker och saker till trots…) och här flyger det inte omkring några katthår eller förekommer några sandstormar i hallen. Nä, håren och sanden saknar jag inte, men katterna Citrus och Lucifer saknar jag fortfarande jättemycket. De var mina bäbisar, mitt sällskap under pandemins distansarbete såväl som kvällar och helger. Jag blir rätt avis när mina kompisar pratar om sina nya eller gamla katter. Samtidigt känner jag att jag har för litet socialt nätverk för att kunna ha en katt om nåt skulle hända mig. Jag får nöja mig med att träffa Citrus och Lucifer nån enstaka gång, förhoppningsvis nästa gång på söndag kväll när jag ska hämta äpplen hos Anna. Men saknar dem gör jag – så det värker i mitt trasiga hjärta.

Fredagsfrukost med tända ljus Hopptimisten o Frälsarens nya gymnastikskor

Mörkt och mysigt i morse.

Ensam är jag inte i helgen, men i morse var jag det. Fast håll med om att det ser lite mysigt ut med tända ljus och rykande färskt kaffe i sällskap med min trägubbe Hopptimisten och en… annorlunda bok? Sen blev jag förstås tvungen att tända kökslampan för att kunna läsa, men först ville jag bara ha det… mörkt och mysigt.

Dagen ljusnade emellertid snabbt. Jag satt som vanligt vid jobbdatorn klockan sju. Dagens första jobb, efter att ha gått igenom inkomna mejl, var att redigera en artikel jag hade skickat på fakta- och citatkoll för ett bra tag sen. Återkopplingen hade anlänt först igår kväll. Det blev en del pyssel med detta, för de intervjuade hade visst fått uppfattningen att de skulle ”rätta” min text. Nåja, jag kan bara hoppas att alla blir nöjda i slutänden. Jag tänker i fortsättningen vägra intervjua mer än en person i taget. Det blir bara strul. I övrigt bjöd morgonen på två Zoommöten.

Selfie 25 okt 2024 oklippt

Kalufsen skulle bort efter jobbet.

Jag tog mikropauser genom att vika tvätt, bädda och diska. Sen tog jag en selfie för att fota min kalufs. Ja, jag har en kalufs fortfarande trots att jag tappar så mycket hår. Men håret har blivit bra tunt. Gissningsvis är detta en biverkning av nån medicin. Jag hade ändå tid för klippning på seneftermiddagen.

Och på tal om biverkningar har magen bråkat lite grann. Inte för mycket, men lite. Tack och lov verkar illamåendet ha dragit sin kos. Lustigt nog gjorde det inget för vikten. Jag tänker att en kanske äter mindre när en mår illa. I morse vägde jag lika mycket som förra fredagen. Ryggen har varit trött idag, men inte så ond. Hälsporren känns dessvärre av trots att jag vilade foten större delen av gårdagen. Tyvärr är problem med hälsporre oftast långvariga, jag har ju haft tidigare, i båda fötterna, så jag vet.


Lunch blev det mitt på dan och dan hade hunnit bli riktigt solig.
Lite ljus skulle jag ju få eftersom jag behövde gå hemifrån senast klockan 15.30 till Igor.

Hemmalunch o Frälsarens nya gymnastikskor

Hemmalunch i solen vid köksbordet.


Det här inlägget hade jag påbörjat delar av igår,
men det är tidsinställt. Det kanske inte blir så många inlägg i helgen eftersom jag har besök. Men jag läste ut Frälsarboken och skrev till de sista meningarna på min recension och publicerade här på lunchen. Nu har jag gripit mig an en dotter till en mästare i trädgården.

Böckerna Frälsarens nya gymnastikskor och Trädgårdsmästarens dotter

Bokbyte från en udda frälsare till en bok om en dotter till en mästare i trädgården.

Under eftermiddagen kom litterär påfyllning i form av två deckare som jag nätshoppade hos Bokus. Och nej. Det var inget Leave at door den här gången heller utan leverans i postboxen. Jag fick lite motion i trapporna när jag bar upp Drottningen och hela Tolv otämjda hästar…

∼ ♦ ∼

Selfie nyklippt 25 okt 2024

Nyklippt.

Nu är det helg.

∼ ♦ ∼


Livet är kort.

Publicerat i Böcker, Dagbok, Jobb, Krämpor, Personligt, Vänner | Märkt , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , | Lämna en kommentar