Kära dagbok…

På måndagskvällen var jag och katterna ensamma på Main Street igen. Jag hade massor av småsaker att göra och körde dessutom två maskiner tvätt. Skenade i trappor och fick ihop många steg (över 11 400). Kvällsmaten blev sen. Jag åt mackor och tog en päronkwarj i sällskap med Tobias Karlsson. Anna hade avpåskmöblat och inte lagt på nån duk på sitt matsalsbord. Jag tyckte det var fint. Skivan har en vacker färg och även om det är ett modernt bord tycker jag att det kompletterar mina antika stolar och ekbyffén riktigt fint.

Kvällsmat i sällskap med Tobias Karlsson.

∼ ♦ ∼

I morse var det kallt men soligt igen. Meteorologer och väderappar har lovat vårvärme den här veckan. Jag tog solbrillorna på näsan när jag gick. Fick ont i huvudet för att solen var så stark häromdan. På vägen till jobbet hittade jag några spännande fotovinklar. Kunde inte låta bli…

Uppför Domtrappan.

Slottets norra torn tittar fram mellan husgavlarna.

Det var lite nya vägar på jobbet idag. Jag har fått ett projekt som det inte är världsabrådis med, men som behöver göras. Därför startade jag min campusturné. Beväpnad med frågor och jobbdator traskade jag iväg till en favoritkommunikatörkollega. Det blev en skön förmiddagspromenad – och många bra steg, bland annat förbi en blå liten å. Jag har ingen egen trädgård, men jag har nära till Botaniska trädgården från mitt jobb (och Linnéträdgården från Main Street). När jag passerade den förra smet jag faktiskt in en liten stund och bara njöt av det blåa som stack upp ur jorden.

En blå liten å…

…och blått på väg upp ur jorden.

Intervjun jag gjorde gick bra, mycket beroende på att personen jag intervjuade är bra. Tyvärr pågick andra störningsmoment samtidigt. Jag ledsnade ur på tjafs om bildval och tog helt sonika bort en bild som illustrerade en liten notis. Nåja, uppenbarligen drog de bilder jag valt till sig uppmärksamhet. Nu får folk endast texten.

På vägen tillbaka till jobbet såg jag en grupp utemöbler som väl kan sägas vara återvunna..?

Utemöblemang på temat återvinning.

Eftersom jag som sagt inte själv har nån trädgård – eller ens tillgång till nån balkong just nu – fick jag nöja mig med att luncha vid ett grönt bord. Och ja. Jag fuskade och åt en kexchoklad. Det var en jävla förmiddag, helt enkelt. Många steg, delvis annorlunda, några lätta, några tunga.

Lunch på det gröna bordet.

∼ ♦ ∼

Jag blåste hem efter jobbet aningen frustrerad idag. På vägen mötte jag N och det blev lite av ett sorgligt möte. N och familjen ska lämna både Uppsala och Sverige för London. Vi ska försöka ses innan maj månads utgång. Och självklart hotade jag med att vi kommer och hälsar på – vi är ju i London då och då (två gånger sen 2017).

Anna hade varit till Slottet på sin lediga dag tillsammans med sin snälla mamma. Det lät härligt. Men jag är så tacksam att jag har ett jobb som jag för det mesta trivs väldigt bra med.

Medan jag tog reda på gårdagens rena och torra tvätt (jag fick nästan bort blåbärsfläcken på mammas påskduk) lagade Anna mat. Det serverades laxbullar och potatismos. Lagom och gott. Jag hade nog aldrig ätit den kombon tidigare. Även där ett steg på delvis nya vägar.

Laxbullar och potatismos till kvällsmat.

∼ ♦ ∼

Snart är det dags att packa resväskan igen. På fredag bär det av ut på tur till Nora för deckarfestival. Det ska bli fint väder fredag och lördag, men regna söndag. Vad 17 ska en packa..?

∼ ♦ ∼

Livet är kort.