OBS! Anonyma kommentarer publiceras inte – se Reglerna!

Så här gör du när du kommenterar:

• Skriv din kommentar som vanligt i kommentarsfältet.
• Snegla åt vänster eller nedanför kommentarsfältet. Tre ikoner syns – WordPress, Facebook och ett brev.
• Klicka på brevet (om du inte har WordPress-konto förstås eller vill använda Facebook) och fyll i dina uppgifter.
• Klicka sen på Svara.
• Ingen mejladress syns utåt, bara inåt så att jag kan verifiera.

Kära dagbok, märkligt hur jag är full av energi i början av en dag…

…och sen blir så trött att jag knappt kan hålla mig vaken redan på eftermiddagen. Men så var det igår och, som sagt, jag var väldigt tacksam för skjuts hem. Jag tror att det handlar om att jag äter för lite till lunch. Då räcker inte energin. Jag får helt enkelt komplettera skumgummimacka och ägg med nåt mer alt. äta varm lunch, i alla fall då och då och när jag jobbar på plats. Hemma förbränner jag inte lika mycket energi.

Igår kväll fick jag helt enkelt komplettera kvällskaffet med inte bara den spännande boken Allmänfarlig ödeläggelse utan också en kexchoklad. Det är inte konstigt att jag går upp i vikt. Allt kan inte skyllas på mediciner, men de har en stor påverkan.

Kvällsfika och Allmänfarlig ödeläggelse kompletterad med kexchoklad.

∼ ♦ ∼

De är på gång, syrenerna!

Natten var OK, eller ungefär som vanligt. Jag sover så gott som aldrig en hel natt utan måste upp på toa ett par, tre gånger. Medicinerna? Jag vaknade i alla fall när jag skulle och jag klev upp när jag skulle, hade duschat och satt vid frukostbordet klockan 6.15. Det ger mig cirka en halvtimme att äta, läsa, bädda, ta lite påtår och borsta tänderna. En bra start utan stress. För att fylla på morgonenergin toppade jag filen med lite flingor också, inte bara banan och bär.

Tisdagsfrukost med Hopptisarna och spännande läsning, kompletterad med flingor.

De är på gång!

Tisdagen var mulen och regnet hängde i luften i morse. Ändå tog jag mina vita skor, de är bäst för mina fötter just nu. Stackars de gråa, dumpade, nästan. Fast de står kvar i hallen och ska användas när det regnar. Men det regnade inte när jag gick till jobbet och det regnade inte heller när jag gick hem. Grannen över valde buss, grannen under såg jag inte till. Däremot såg jag syrener. Härliga, lila syrener. Det är dags nu för dem att blomma. Den här tiden går så snabbt, tyvärr.

Arbetsdan inleddes med en del skriverier, mejlväxling och ett möte. Sen rullade dan bara på. Vi fick kallelse till information om organisationsöversynen via Zoom på måndag. Det känns lite… jaa, jag vet inte vad.

Till lunch lurade jag iväg Stora A till Feiroz. Jag kände att det nog var smart att äta varm mat så att jag skulle ha energi för hela arbetsdan. Jag åt en vegetarisk pasta som var helt underbart god. Dessutom blev det ett av de där goda samtalen som jag uppskattar mycket.

God pasta och gott samtal på lunchen.

Under eftermiddagen la nätverket av, vilket gjorde att det blev en längre stunds fika. En del gick faktiskt hem för att jobba. Just när jag tänkte packa ihop var nätverket igång igen så jag stannade. Sen stapplade jag hem, mycket trött idag, trots ordentlig lunch.

∼ ♦ ∼

Hemma och grönt bröd

Det var så skönt att komma hem. Jag slängde mig en liten stund i soffan innan jag satte mig vid datorn. Kvällsplanerna var som vanligt inga, mer än att jag hade tänkt äta mackor och dricka kaffe till kvällsmat. Hungrig var jag inte. Jag fick tyvärr skära bort en del grönt på brödet, men jag är inte så kinkig.

Nötbrödsmackor med kalkonsalami, ost och saltgurka till kvällsmat.

Kvällen ägnar jag åt att läsa och bara ladda för morrondagen som innebär möten hela jävla förmiddagen. Och… ja just det… Jag har nätshoppat en låda appassimento från Vinoteket. Lådan ska levereras på torsdag kväll.

En sån här låda kommer på torsdag kväll.

∼ ♦ ∼

Avslutningsvis…

Jag väntar på post som jag hoppades skulle ha kommit redan igår. En kan inte lita på postgången. Postleveranser tar längre tid numera trots att brevbärarna ibland åker en liten bil. Jag fattar inget.

∼ ♦ ∼

Livet är kort.