Kära dagbok…

Söndagseftermiddag på Main Street… Ingen roligare dag än nån annan. Jag bar upp golvfläktarna till vinden och dammade i lägenheten. Framför allt i sovrummet var det fruktansvärt dammigt och jag tror inte att det är bra att dra i sig när en sover.

Upp på vinden med dessa.

Nog hade jag tänkt mig en roligare utflykt än den jag gjorde på eftermiddagen, men men… Jag fick komma ut från Main Street, bilen fick köras och jag fyndade kattmat, tandkräm och deo till bra priser. Kattmaten ställde jag i källaren och därifrån bar jag upp en låda som stått där ett tag eftersom kattmaten i skafferiet var nästan slut.

Ner i källaren med dessa (inte tandkrämen och deon dock, bara kattmaten).

Slut var däremot inte lördagsgodiset, så det blev en lite sen, men god, eftermiddagsfika på balkongen.

Söndagsfika.

Runt 17.30 begav jag mig ner till stan för att äta middag. Jag tog förstås med mig min bok på gång, men på stan var jag inte ensam. Det hade varit ett sportevenemang och matställen och pubar var fulla av fulla (!) människor. Till sist blev det China Garden som fick mig och Mimmi som matgäster. Där var det lite stökigt först, bara, men förhållandevis lugnt och samtalsvänligt. Två ordningsvakter kom in för att låna toaletten. Just då skulle två överförfriskade herrar lämna lokalen och den ena höll på att ta med sig ölglaset ut. Skickligt av ordningsvakterna att lyckas undvika detta, måste jag säga! Maten var annars god och vårt samtal orsakade både tårar och skratt – så där som det ska göra tillsammans med riktigt goda vänner. Nu är det bara förnuftet och klokheten som måste segra. Och nyfiken är jag på överraskningen som väntar Mimmi.

Hmm…

∼ ♦ ∼

Jag hade haft ont i huvudet hela dan igår förutom att jag hade ont i högerbenet. Benet känns bättre idag, men huvudet hade jag så ont i i morse att jag mådde illa. Jag tog en tablett och det lindrade lite. Det blev tidig sänggång igår. Jag sov inte bra och huvudvärken var som sagt kvar när jag vaknade.

Det var en riktigt kall septembermorgon jag vaknade till. Frukost på balkongen var uteslutet. Jag kröp in i min röda galonsoffa i köket efter morgonduschen och åt min fil och drack dagens två första muggar kaffe där.

Kall septembermorgon.

Jag sopade två gånger i hallen, men tömde inte kattpottorna i morse. Det kan nån som inte ska till jobb eller skola gott göra. Katterna fick tonfisk till frukost och de slickade nästan skålarna rena. Sen gick de och la sig på sina nya favoritställen i Bokrummet: Lucifer i Zebrafåtöljen formerly known as Farfarsfåtöljen och Citrus i stora kattkorgen. Jag hade svårt att gå ifrån dem i morse, det liksom nöp i hjärtat av nån anledning.

De här två… ❤ ❤

På jobbet var det som vanligt spretigt med arbetsuppgifter och möten. Men ibland uppskattar jag just den spretigheten. Torsdag och fredag den här veckan hade jag avsatt för korrekturläsning av universitetets årliga magasin. Detta är nu framflyttat till måndag och tisdag nästa vecka. Det blev bättre dagar för mig, för jag lyckades boka ett rum där jag kan sitta och korra ostörd. Jag läste korr även förra året, men då från Main Street. Det funkar inte i år.

Till lunch hade jag mänskligt sällskap idag. Lunchen var annars ganska beige, men kycklingen var väldigt god.

Beige, men god kycklinglunch.

Idag fick jag skratta tillsammans med andra.

På eftermiddagen skrev jag färdigt en artikel, skickade den på fakta- och citatgranskning och därefter på översättning. Hepp! Och sen har jag fått skratta ut i eftermiddag. Det behövde jag. Skratta tillsammans med andra. Idag skrattade vi åt att jag tog en advokat till hjälp för att få skriva en längre text än brukligt via klarspråksknorr på en ålderdomlig notis och avvundsjuka fram till en svägerska på flakmoppe och en som fick en spricka i sitt revben.

∼ ♦ ∼

När jag inte jobbar den här veckan ser jag på Det sitter i väggarna, i kväll från Faringe. På onsdag kväll har jag styrelsemöte. På lördag är det Kulturnatten i Uppsala. Jag får se om jag tar mig ut. Och på söndag är det val. Jag ska inte förtidsrösta utan göra som jag alltid har gjort – gå till vallokal. Ut alltså, vilket tycks vara helt ute numera.

∼ ♦ ∼

Livet är kort.