Ett inlägg om ett rött vin från Sicilien.

En kraftfull sicilanare.

I slutet av november förra året köpte jag ett vin från Sicilien som fanns bland det tillfälliga sortimentet på Systembolaget. En flaska Gulfi Nerojbleo 2019 kostade 185 kronor. På fredagskvällen korkade jag upp flaskan till Fästmöns pastarätt (fetaost, parmesan, vitlök och tomat). Det blev också ett glas till några smakrika hårdostar och en och annan dessertost senare på kvällen. Jag har googlat lite på vinet och funnit att det passar till bland annat ostar, vilt och rött kött.

Vinet är gjort på nero d’avola-druvan. Alkoholhalten ligger på 14 procent, sockerhalten på 3,25 gram per liter.

Beskrivningarna av vinet anger att det är fruktigt, bärigt, mjukt, runt, med en aning vanilj i doft och en elegant smak. Jag håller med om det mest, men anser att vaniljdoften saknades.

Jag tyckte att vinet var mycket fylligt, men att det också hade hög fruktsyra. Detta gjorde vinet till ett perfekt sällskap till Annas ganska salta och kraftiga pastarätt.

Salt och kraftig fetaostpasta var perfekt ihop med vinet.

Smakrika hårdostar och dessertostar.

Till ostarna blev det också ett glas. Då kändes vinet ännu mer kraftfullt och kryddigt, nästan rökigt. Det passade väldigt bra också till ostarna, alltså. Fikonmarmelad och ostfyllda starka småpaprikor blev pikanta inslag i det hela.

Toffelomdömet blir det högsta. Jag är bara så ledsen att Systembolaget inte längre säljer vinet.

∼ ♦ ∼

Livet är kort.