OBS! Anonyma kommentarer publiceras inte – se Reglerna!

Så här gör du när du kommenterar:

• Skriv din kommentar som vanligt i kommentarsfältet.
• Snegla åt vänster eller nedanför kommentarsfältet. Tre ikoner syns – WordPress, Facebook och ett brev.
• Klicka på brevet (om du inte har WordPress-konto förstås eller vill använda Facebook) och fyll i dina uppgifter.
• Klicka sen på Svara.
• Ingen mejladress syns utåt, bara inåt så att jag kan verifiera.

Kära dagbok, bara lite ont…

Visst gjorde foten lite ont igår kväll, men överkomligt. Den fick vila högt på en kudde medan jag läste och försökte se på nyheter. Tekniskt strul på SvT försenade nyheterna. Jag ville mest höra om rättegången kring trippelmordet här i Uppsala förra året. Hemskt! Vilka straff gärningsmännen än får ger det inte liven tillbaka till dem som dog.

I morse fortsatte det trista vädret. Det var bara fem grader. Det var nästan så att det behövdes gröt i stället för fil med bär. Nån gröt fanns inte hemma, inte heller tillbehör att koka sån. Fil och bär är ändå gott och nyttigt. Och så boken till det… Nu har jag mindre än 100 sidor kvar i Föraktet.

Fil med bär och Föraktet med Hopptisarna till frukost.

Jag gick!

Jag kom iväg hyfsat idag också och hade bra fart. Grannen stod vid busshållplatsen. Det var lockande att hänga på, men jag gick. Skavsåren kändes lite grann, fast utan skavsårsplåstren hade jag inte klarat mig. Jag är evigt tacksam gentemot min arbetskamrat som stack iväg på lunchen och köpte åt mig! Finns det nån som har så snälla och hjälpsamma arbetskamrater som jag???

Det regnade inte när jag gick. Ändå tog jag regnjackan, för väderappen hävdade att det skulle regna av och till hela dan. Bäst att vara på den säkra sidan. Men sen skulle det visa sig att jag fick lift hem.

Idag var det sista dan på jobbet inför den långhelg som Kristi Himmelsfärd innebär – fyra lediga dar. Jag har bilservice på fredag och får besök av en vän på söndag förmiddag, men annars finns inga planer för ledigheten. Vädret ska fortsätta att vara skit. Vilken tur för mig, för då kan jag vara inne och läsa utan att få dåligt samvete (gentemot vem???)! Jag går väl och handlar lite mat till de kommande dagarna i morrn, tänkte jag.

∼ ♦ ∼

Hopp & lek, långbord mot skrivbord

Arbetsdagen innebar två möten, sen var det hopp & lek, ungefär. Eller nej då, jag kom ikapp med lite administration. Skönt! Vidare fick jag ett skrivuppdrag som jag tog tag i under förmiddagen.

Gårdagens lunch gick av stapeln vid långbord, dagens vid skrivbordet. Till mackan och ägget avnjöt jag en stunds läsning. En kexchoklad kompletterade lunchen. Nu skulle jag stå mig.

Skrivbordslunch med Föraktet.

Men jag fick faktiskt ett komplement till måltiden. På eftermiddagen kom Godis-L förbi och jag fick ta två (2) godisar (alla andra får bara ta en).

Jag fick ta två godisar.

Redan vid förmiddagsfikat blev jag erbjuden lift hem i U-bilen på eftermiddagen och det tackade jag inte nej till med tanke på såväl skavsår som väder. Det var väldigt skönt att få skjuts och dessutom var jag hemma före klockan 16.

∼ ♦ ∼

Stort, blått och härligt hårt paket

Postboxen idag hade ett spännande innehåll. Brevbäraren hade tryckt in ett stort, blått paket. Innehållet var hårt. Såna paket gillar jag! Men frågan var vem avsändaren var. Visserligen innehöll paketet en liten lapp. Den var dock inte handskriven utan en datorutskrift, vilket gjorde mig fundersam. Jag skickade en fråga per sms och svar kom med bekräftelse, jag hade gissat rätt. 

Ett stort blått paket grävde jag fram ur postboxen.

Två bra författares, Camilla Grebe och Maria Adolfsson, två ganska nya böcker, Innan natten tar oss och Eget grepp, låg i paketet. Camilla Grebes bok är första delen i en ny serie som börjar i september 1972. Maria Adolfssons bok är en ”återvändare” till hennes första bok …alla för en som kom ut redan 2008. Den tidiga boken har jag inte läst och inte heller de två böckerna i paketet. Böckerna blev jag väldig glad för, men aningen förvånad tackar jag avsändaren.

Två nya böcker av två bra författare låg i paketet.

∼ ♦ ∼

Pannkaksonsdag

Sen var det dags att fundera på middag när jag hade vilat en stund. Idag fick det bli pannkakor med gammal sprejgrädde och hjortronsylt. Pannkakorna låg i frysen och var bara att ta fram och micra.

Pannkakor med Hopptisarna och Föraktet.

Sen då? Jag tänker att jag bara måste läsa ut Föraktet… Och slappa. I morrn är jag ledig, så nu gäller det att sitta uppe så länge jag kan i kväll för att inte vakna för tidigt i morron bitti.

∼ ♦ ∼

Avslutningsvis…

En av mina tre Saint Paulior i köksfönstret blommar sen tidigare. Men nu har den också fått en liten knopp. Jag är så glad att jag hittade rätt fönster. Därför väntar jag med spänning på att de andra två ska knoppas.

En blomma – och en knopp!

∼ ♦ ∼

Livet är kort.