Kära dagbok…

Nu är det verkligen sommar! Fästmön har ett arbetspass kvar i morrn före semestern. Jag jobbade idag och ska jobba i morrn. Sen är jag ledig över midsommar för att återvända en vecka i tjänst innan ytterligare fem veckors ledighet väntar. Den där veckan efter resan blir som ett litet gästspel i verkligheten eller hur jag nu ska uttrycka det.

Det är sommar och snart midsommar. Jag ska in och gästspela på jobbet efter midsommar.

Resan ja… Vi matas med rapporter om kaos på Arlanda, nu när media har släppt konkurshot och pilotstrejk vid flygbolaget. Men en arbetskamrat till mig kom iväg till New York och barnens pappa kom iväg till England med två av ”barnen” (de är vuxna, därav citattecknen). Då borde väl tredje gången gillt gälla för oss också?

Jag hade ett ganska långt telefonsamtal med en av lägenhets- och kattvakterna igår. Det känns väldigt tryggt att ha bra folk omkring oss som kan hänga med katterna och se till vårt hem. Men bäbisarna a k a Tisslingarna a k a katterna ska jag sakna mycket, de är ju som mina barn.

Mina bäbisar.

∼ ♦ ∼

Jag tappar tråden och vill inte ha krämpor som tillhör åldrandet.

Ett par dagars jobb är alltså inräknade för min del före resan. Det blev en mycket skön och varm morgonpromenad idag. Jag är lite ofokuserad på jobbet, ska jag dock tillstå. Ibland tappar jag tråden och undrar vad det är jag håller på med. I vart fall har jag idag lagt ut en film på intranätet för första gången. Det var inte ett dugg svårt. Utöver det har dagen inneburit möten som vanligt.

Min naprapat V mejlade i morse att han är sjuk, så det blir ingen behandling före resan. Det känns lite jobbigt, men jag misstänkte starkt att han skulle vara just sjuk eftersom han har varit ute och rest. Ryggen är hyfsad, den hugger till om jag sitter för mycket och för länge. Just nu är det foten som är värst. Den gör ont när jag har gått på den. Lustigt nog har min chef nästan samma problem med rygg och fot som jag. Vi tillbringade en stor del av lunchen med att prata krämpor. Ense var vi om att vi inte vill ha krämpor som tillhör åldrandet.

∼ ♦ ∼

Jag har fått mejl från Tom och nu är det spikat: vi ska träffas på söndag kväll, på The Ivy, och äta middag. Äntligen får jag träffa en av mina engelska släktingar. Jag är sååå uppspelt!

På hemvägen möttes Anna och jag på Churchill Arms för en öl och lite kvällsmat. I samma veva passade jag på att inhandla en liten present till Tom och hans fru Carole.

Glada Anna på Churchill Arms.

Idag på måndagen blev det dessert, Churchill’s mess.

Det här är till Tom och Carole.

Nu är vi hemma och det råder lite smått kaos i sovrummet när en virrpAnna ska packa och har spritt ut sig över hela rummet och en annan stolla försöker komma ihåg vad hon inte skulle glömma bort…

En virrpAnna.

En stolla.

∼ ♦ ∼

Livet är kort.