OBS! Anonyma kommentarer publiceras inte – se Reglerna!

Så här gör du när du kommenterar:

• Skriv din kommentar som vanligt i kommentarsfältet.
• Snegla åt vänster eller nedanför kommentarsfältet. Tre ikoner syns – WordPress, Facebook och ett brev.
• Klicka på brevet (om du inte har WordPress-konto förstås eller vill använda Facebook) och fyll i dina uppgifter.
• Klicka sen på Svara.
• Ingen mejladress syns utåt, bara inåt så att jag kan verifiera.

Ett recenserande inlägg.

En nutida svensk författare som jag uppskattar mycket är Ulrika Ewerman. Och nej. Det handlar vare sig om att hon är från Uppsala eller har världens snyggaste förnamn. Det handlar om att hon skriver intressanta romaner, baserade på verkliga personers liv. Den här gången har Ulrika Ewerman skrivit om konstnären Sigrid Hjertén. Boken Vidunder: En roman om Sigrid Hjertén är utgiven av Bookmark, ett förlag som så vänligt skickade mig ett recensionsexemplar. Tack! 

Året är 1909, platsen Stockholm när Sigrid Hjertén för första gången möter Isaac Grüewald. Sigrid är textilkonstnär och på väg uppåt i karriären. Ett resestipendium till London för att studera gobelängteknik är henns närmaste plan, inte kärlek. Lite senare är Sigrid i Paris för att studera under Henri Matisse. Nu har vävnader bytts mot målardukar. Hon möter Isaac igen och inleder snart en relation med både konsten och Isaac.

Omslaget till boken föreställer en kvinna med penslar och palett helt i svart, men omgiven av färg. Det är tryckt på ett vackert präglat papper och alldeles helt totalt perfekt för boken. Men när jag öppnar boken och läser prologen som utspelar sig 1948 på Beckomberga sjukhus fattar jag att den här berättelsen blir annat än vacker och perfekt.

Boken är uppdelad i två akter. I första akten svänger Sigrid raskt från att göra textilkonst till att börja måla. Och hon träffar den fyra år yngre Isaac. De tu sågs första gången på en utställning i Stockholm, men det är när de möts i Paris som det börjar slå gnistor och kärlek uppstår. Och jag minns hur det var att bli så där sanslös förälskad. Men det är också här och nu jag minns hur snabbt jag fattade, men inte insåg, att det skulle gå åt helvete, på ren svenska.

Sigrid brottas med såväl svartsjuka som en påträngande varelse. För att stå ut tar hon till ett hjälpmedel i grönt. Det här är så otroligt realistiskt skildrat att jag undrar om författaren var en fluga på Sigrids vägg. Det här är en roman, dialogerna är författarens påhitt, men hjälp så det här… griper tag i mig. Författaren får verkligen fram hur tunn den där skiljeväggen är mellan frisk och sjuk, kärlek och svek.

Akt två är betydligt kortare än den första. Det går mot slutet, på flera sätt. Lite för snabbt summerat, kan jag tycka. Eller… det kanske handlar om att jag inte vill skiljas från denna märkliga kvinna. Ulrika Ewerman har skrivit en vidunderlig bok på cirka 220 sidor. Hon kan, hon.

Toffelomdömet blir det högsta.

∼ ♦ ∼

Boken går bland annat att köpa hos Adlibris, Akademibokhandeln och Bokus.

Livet är kort.