Kära dagbok…

Allting har en ände, korven har dessutom två. Men igår var det verkligen hög tid för mig att lämna de kära vännerna i Motala och tuffa hemåt. En vecka av min semester återstår och det är väl bra. Bara det att en inte ska överutnyttja sina vänner. Jag var ju hos vännen FEM och Finske Pinnen i en vecka. Innan jag åkte från Workshop road blev det en stunds läsning av fådd bok och kaffe på sängen följt av frukost utomhus på den nysnickrade solaltanen tillsammans med FEM. Jag har haft en så bra och avkopplande vecka, jag har inte behövt göra nåt mer än att ibland brygga mitt kaffe och ge katten Lukas mat. Ingen städning, ingen disk, ingen tvätt, ingen kattpottömning – bara en massa träffar med fina människor, promenader, sol, regn, ljus och energipåfyllning. TACK till alla inblandade! Nu ser jag fram emot att vännen FEM och Finske Pinnen kommer till Uppsala i september. Tyvärr kan de inte bo hos mig utan det blir hotell för dem. Och det kan ju som bekant vara riktigt mysigt det också.

En stunds läsning och kaffe på sängen i Motala.

Sista frukosten i Motala intog vännen FEM och jag utomhus.

∼ ♦ ∼

På tre timmar körde jag till Uppsala. Trafiken flöt på bra och kissnödig blev jag inte förrän jag körde in i stan. Då lyckades jag också knorpa till vänster lins, så sista biten körde jag enögd. Allt gick emellertid bra. Jag fick både ordning på linsen och hann till toa i tid. Två gånger fick jag åka ner till bilen och hämta packning. Välkomstkommittén stod givetvis i hallen och trampade och höll på att springa ut i trapphuset. Citrus och Lucifer hade inte glömt sin mammis. Fästmön jobbade och Gymnasisten låg i sängen och mobilsurfade. Det var så rörigt när jag kom hem att jag inte fotade välkomstkommittén förrän idag. Lucifer har uppenbarligen hittat en ny favoritplats i stora korgen under bordet i Salen. Citrus har farit runt här, men i skrivande stund ligger hon på leopardfilten under stolen i Bokrummet och sussar.

Citrus har farit runt här, bland annat på balkongen.

Lucifer softar i stora korgen.

Även Citrus har lagt sig för att sussa medan mammisen skriver detta.

Min första eftermiddag hemma på en vecka tillbringade jag mest med att packa upp och tvätta. Sen kunde jag förstås inte låta bli att sopa, tömma diskmaskinen och lite annat. Anna har ju jobbat hela veckan och mest varit kattvårdare. Hon har även gjort om lite här på Main street, så det uppstod några frågetecken. Ekbänkarna i köket har hon vaxat och nu är de underbart mörka och fina. Diskbänksdelen ska dock få sig en extra omgång.

Det blev middag klockan 19 och den kom från Pizzabakeren. Det var inte den bästa middagen för mig och min onda mage, men jag kunde väl inte tänka riktigt klart eftersom jag inte hade ätit på elva timmar när jag väl började tugga pizza. Jag åt två slicar. Därför fick Anna med sig lite i en lunchlåda och jag har ett helt smörgåsbord att välja mellan i kväll bestående av rester från helgen: stekt kyckling, potatisgratäng och pizza.

Lite senare på kvällen hyfsade vi en flaska rött – det blev var sitt glas! – till några goda ostar, kex och fikonmarmelad. Det gick desto bättre att få ner.

Pizza från Pizzabakeren räckte och blev över.

Goda ostar, kex och fikonmarmelad….

…samt ett glas Valiano slank ner lite lättare i Toffelmagen.

∼ ♦ ∼

Läsning och kaffe på sängen i Uppsala.

I morse var jag upp vid halvfemtiden och serverade Tisslingarna mat. Sen kunde jag faktiskt somna om. När jag vaknade nästa gång hade Anna gått till jobbet. Gymnasisten började 8.30 och då avnjöt jag kaffe på sängen tillsammans med min bok på gång.

Jag har tömt kattpottorna, dammat lite och ska nu dammsuga till katternas stora glädje (NOT!). Vidare har jag plockat ihop kassar med textilier och kläder som ska till återvinning. Om Anna orkar tar vi en tur till Återbruket när hon har slutat jobba idag. Vidare behöver jag/vi handla, men jag klarar mig till frukost som jag väl ska inta strax också. Ska bara damma färdigt först.

Så som du ser, kära dagbok, är allting nästan precis som vanligt. Men jag har som sagt semester den här veckan också och det är skönt att slippa passa tider. Sen längtar jag efter att få göra nytta och skriva, framför allt.

∼ ♦ ∼

Livet är kort.