Ett inlägg om goda viner och gott samarbete i köket på Main Street, tro det eller ej.

Bra grund ifall middagen inte skulle falla väl ut.

Ledig lördag och en planerad go-middag. Så bra att grunda med en rejäl kanelbulle – ifall att middagen inte skulle falla väl ut. Men var lugn, middagen blev riktigt smarrig. Vi lagade mat tillsammans och samarbetet gick mycket bra. Ingen slog nån annan på käften (skojar, vi slåss inte!) och inga hårda ord flög mellan oss. Kanske var det tack vare att vi gjorde var sin del av middagen. På så vis gick vi inte i vägen för varandra.

Men vi tar det från början… På eftermiddagen gick vi tillsammans och handlade de ingredienser till middagen som saknades samt vin. Vi köpte en flaska Valiano, ett italienskt rödvin, som Systembolagsbutiken hade i sitt tillfälliga sortiment. Vidare köpte vi en liten flaska Brachetto d’Acqui, ett dessertvin. Nån sorts förhoppning hade vi att vi skulle hitta dessertvinet vi drack till sista måltiden på Silja Symphony, men det här var inte rätt.

Ett dessertvin och ett rödvin, båda italienare.

Valiano är ett chiantivin. På prislappen stod 149 kronor. Vinet är strävt och fylligt. Vinet är gjort på druvorna sangiovese och merlot. Alkoholhalten ligger på 14 procent. Det passar till lamm och nöt, tycker Systembolaget. Vi åt det till kalkon och ugnsbakade rotfrukter och grönsaker.

Systembolaget skriver så här om vinets smak och doft:

”Nyanserad, kryddig smak med fatkaraktär, inslag av mörka körsbär, salvia, plommon, kanel, kakao och pomerans. […] Nyanserad, kryddig doft med fatkaraktär, inslag av mörka körsbär, salvia, plommon, kanel, kakao och pomerans.

Jag tyckte att vinet varken var så fylligt eller kryddigt, men att det hade en fin eftersmak. Det hade en vacker röd färg. Till den kryddiga kalkonen och rotfrukterna, som var beströdda med rosmarin, fungerade det perfekt.

Toffelomdömet blir högt.

Maten då? Tja, kalkonen, som jag stekte, var fin, jag fick bara en lite senig bit. De ugnsbakade rotfrukterna och grönsakerna, som Fästmön fixade, var perfekta. Var sin halv vitlök blev pricken över i.

Rotfrukter och grönsaker in the making.

Kalkonen i pannan.

Min portion!

Det blev kaffe och lite choklad i Salen. Sen fick magen vila en stund innan det var dags för ostar och dessertvin.

Kaffe på maten med Fazer blå.

Vi hade köpt tre sorters ost: S:t Agur, Red Leicester och Kaltbach och två sorters marmelad, fikon och kvitten.

Ost med tillbehör och dessertvin.

Dessertvinet Brachetto d’Acqui Braida då? Ja det var till vår förvåning lite pärlande. Det var sött, förstås och inte så starkt. Alkoholhalten ligger på 5,5 procent, men sockerhalten är 110 gram per liter. En flaska på 37,5 centiliter kostar 99 kronor. Vinet är gjort på druvan brachetto.

Så här skriver Systembolaget om vinets smak och doft:

”Bärigt, pärlande, sött vin med inslag av körsbär, jordgubbar, rosor, blodapelsin och hallon. […] Bärig doft med inslag av körsbär, jordgubbar, mandel och hallon.

Det var som sagt inte det vin vi hade hoppats på, men jag blev ändå glatt överraskad. Det smakade riktigt bra till ostarna och det var verkligt pärlande och sött. Smakerna bröts fantastiskt bra.

Toffelomdömet blir högt.

Så… kontentan blir: det går att samarbeta i köket och dessertvin är rätt OK.

Livet är kort.