Kära dagbok…

Uppesittarkvällen var jag inte helt OK, men det är en svår tid för mig, julen. Dels tänker jag på mina föräldrar som jag saknar extra mycket kring jul, dels kom ett minne för mig när jag blev dumpad en annandag i ett annat liv. Nån berättade på Instagram om hur h*n blev dumpad av sitt livs kärlek förra julafton och det satte igång mitt minne. Inte så att jag på nåt sätt ser den personen från då som mitt livs kärlek eller saknar personen ifråga, inte alls. Men känslorna som fanns då, upprördheten, oron, ledsenheten – allt sånt kom över mig. En skilsmässa, som det sen resulterade i, är för de flesta nåt… väldigt sorgligt och jobbigt. Det var lite svårt att sova till julaftons morgon.

Givetvis kan inmundigandet av detta på bilderna nedan ha orsakat lite mindre välmående  efteråt. I stunden var det bara väldigt gott:

Kycklingpizza med Staropramen blev uppesittarmiddag.

Anna bakade en saffranskaka.

Uppesittarfika med Annas saffranskaka och julgodis.

∼ ♦ ∼

Helt jävla dum hade jag visst inte varit under året, för när jag vaknade på julaftons morgon var julstrumpan fylld med klappar till både Fästmön och mig. Jag fick ett Maxi-kinder egg på hela 100 gram, en Wunderbaum med new car scent (ha ha ha, en maskulin doft, minsann!) två Trisslotter. Själv gav jag bort en bok, glada julstrumpor och godis från Augusta Jansson.

Tomten hade lämnat en full strumpa under natten.

Jag fick en julklapp från Ankan…

…som hade lagt ett Maxi Kinder egg.

Jag fick också julklappar från Anna…

En Wunderbaum med new car scent hade jag önskat mig!

En klapp med väldigt lockigt snöre…

…innehöll två Trisslotter. Lite påfyllning i kassan behövs faktiskt.

När julstrumpan var tömd och alla klappar öppnade var det dags för grötfrukost. Jag skippade Julfredens utlysning i Åbo på TV, för jag förstod att jag bara skulle bli ledsen av det. Den traditionen var gammal och över, en ny tradition, som Anna har infört i mitt liv, är grötfrukost. Vi bänkade oss i köket, Anna, Gymnasisten och jag, och slurpade risgrynsgröt och åt kalkon-/skinkmackor.

Grötfrukost med kalkonmacka för mig på julaftons morgon.

Sista luckan i chokladkalendern…

…innehöll en stor chokladnalle.

Resten av förmiddagen ägnade vi åt matlagning, disk, fixning, dukning (Annas porslin och glas, tygservetter och bestick från mina föräldrar), framplockning av julklappar etc. Klockan 13 anlände Biografmaskinisten, men klockan var nog närmare 14 innan vi kunde slå oss ner och äta julbord. Totalt åt jag tre (3) tallrikar mat, men fotade bara den första så att jag inte skulle skämmas. Snaps och julöl tog jag till och blev så där lagom avslappnad i min rygg som tyvärr värkte rätt bra. Anna och jag röjde snabbt efter maten och missade bara början på Kalle Anka och första filmen.

Min första tallrik julmat med snaps och julöl till.

Jag lyckades klämma ner lite julgodis till Kalle Anka.

Mamma och pappa var med i besticken och julservetterna.

Efter Kalle blev det äntligen (!) julklappsutdelning, skött av Gymnasisten. Jag fick en hel hög med julklappar från Annas snälla mamma och hennes L, ännu fler från Anna, men också från vänner och familjen Katt.

Min julklappshög.

Tippe-tapp-papper på Annelies klapp.

Fler klappar från Anna…

…och en från familjen Katt.

Men vad innehöll alla paket jag fick? Massor av fina saker, förstås. En chokladask, strumpor, böcker, en hett önskad bricka, fint kaffe, en presentask från Rituals, presentkort hos Åhléns och Bokus och en flaska gin från Lännabruk. Den bok jag önskade mig mest av allt fick jag två exemplar av. Som tur var hade Anna inte skrivit i boken från henne till mig och vi hittade kvittot. Den ska bytas på Akademibokhandeln när det blir vardag till antingen den senaste Ruth Galloway-deckaren eller den på svenska nyutkomna Gamache-kriminalromanen.

Choklad och presentkort från Annas snälla mamma och hennes L.

En presentask från Rituals fick jag av Anna.

En hett önskad bricka fick jag också av Anna.

Den mest önskade julklappsboken fick jag två exemplar av.

En flaska Länna Bruk gin passar finfint till brickan och klockan.

Familjen Katt gav mig gula och glada kattstrumpor.

Årets härliga hög med julklappsböcker.

Anna fick en Uppsalalykta, bland annat.

Nu är saker inte allt. För mig var det i år viktigast att ingen behövde sitta ensam ens en liten stund på julafton. Alla var i sällskap med nån. Jag är så glad att vi fick ha båda Anna-sönerna här hos oss. Den yngre valde att åka till sin pappa efter julklappsutdelningen. Där blir han ett tag. Den äldre gick hem till sig. Jag tror att alla var mätta och nöjda.

Anna och jag avslutade kvällen med tre avsnitt av The Crown och julgodis, iförda hemmauniformer. Det blev en sen julaftonskväll, men totalt sett en mycket bra julafton. Tack alla som var med och gjorde den till det.

Så sant, så sant…

∼ ♦ ∼

Juldagen innebar en lång och skön sovmorgon. Det hade snöat i Uppsala under natten och det fortsatte att snöa under juldagen. Lite läsning och kaffe på sängen blev det före grötfrukost och dusch.

Juldagsstart.

En ljus dag som juldagen 2020, när solen faktiskt nästan tittade fram, kunde en inte tillbringa enbart inomhus. Vi klädde på oss rejält, för det blåste nordanvind och så tog vi en promenad i stan. Härligt!

Det hade snöat i Uppsala.

Nästan sol i korsningen S:t Olofsgatan – Östra Ågatan.

Fjellstedtska skolan och kullerstenar.

Mellan Saluhallen och Upplandsmuseet blåste det riktigt kallt.

Uppkäftig skylt i ett restaurangfönster.

Nä, nån lust att bada hade vi inte.

Sen var det riktigt, riktigt skönt att komma inomhus. Anna värmde glögg och skållade mandel, skar upp saffranskaka. Riktigt gott och mysigt. Sen vräkte jag också i mig Lindtnallen från chokladkalenderns lucka 24, men jag tror att det finns plats för lite julmat, det blev en del rester från igår trots att vi skickade med Biografmaskinisten matsäck…

Värmande efter en kall promenad.

∼ ♦ ∼

En god fortsättning på julen, kära dagbok!

∼ ♦ ∼

Livet är kort.