Kära dagbok…

Har du tänkt på att snödroppar ser ut som tårar? Igår när jag gick hem från jobbet såg jag de allra första för i år. Självklart kunde jag inte låta bli att kräla på marken i Odinslund och försöka ta en hyfsad bild där det vita inte blänker för mycket.

Vårtecknet snödroppar påminner lite om tårar.

Jag har inte sovit jättebra i natt. Mellan klockan 2.30 och cirka klockan fyra var jag vaken och låg och grubblade. Grubblade på den loser jag tycks vara på väg att bli igen. Jag fick en indikation på annat i veckan, sen gick allt tillbaka till vanliga spår. Men nu är det en gång för mycket. Jag berättar ”allt” på annat håll.

∼ ♦ ∼

Krypa in i en fåtölj och komma ut och stanna där till det som är svårt har gått över.

Igår var jag så nöjd för jag hade ordnat nåt som var roligare att ge bort än både en bok och ett badlakan. Sen fick jag tänka om. Det är bra och viktigt att vi talar om hur vi vill ha det med saker och ting – även om somliga tycker att vi är för gamla. Nu tycker vi inte likadant om allt, men allting går att lösa. Jag vill ha nåt att se fram emot och förhoppningsvis får jag det det här året. Annars kan jag lika gärna krypa in och sätta mig i en fåtölj på jobbet och stanna där tills det som gör ont har gått över.

I min ursprungsfamilj var vissa saker prioriterade, så det är lite svårt för mig att tänka om. Mina föräldrar är nu döda båda två. Jag säger inte att deras och mitt sätt är rätt sätt, jag beskriver bara hur jag är van vid att det är. Och jag saknar mina föräldrar. Ingen ska behöva delta i nåt eller känna nåt tvång att göra saker. Vad som händer i vår är lite oklart. Jag kanske får besök av en vän framöver, kanske till min födelsedag, rentav? Jag har bokat hjulskifte på min födelsedagsmorgon, för jag hoppas kunna ge mig en semesterdag och ta ledigt från jobbet en hel dag.

Mammas sista födelsedagshälsning till mig.

∼ ♦ ∼

I morse var det varmt ute när jag gick till jobbet, men det småregnade lite. Väl på plats fick jag sätta blåslampa på två chefer. Det är tur att vi har goda relationer. Alla vet att alla har mycket att göra. I princip gick hela arbetsdagen idag ut på att jobba med nyhetsbrevet för min del. Det är lite stressande att inte ha fått in allt underlag i tid, men jag tycker att det finns andra saker i mitt liv som är mer stressande just nu. Till exempel att Teliaroutern hemma inte funkar. Anna fick nåt konstigt brev från Telia häromdan där det stod att routern skulle stängas av eftersom hon ska flytta. Några flyttplaner har hon inte, så hon ringde kundtjänst och de lovade att inte stänga av routern. Nu fungerar inte routern. Vi får se när hon hinner ringa igen. Jag kör på vår andra router tills Teliaroutern är stabil. Anna har varit ledig idag, men har tagit emot hemkörda varor, tvättat med mera. Och så kom hennes snälla mamma på besök. Katterna hade fullt sjå att städa inför mormors besök, som synes. (Jag dammsög lite också igår och bytte dammsugarpåse IGEN.)

Dammsuga vardagsrumsmattan? Lucifer ser tveksam ut.

Dammsuga i Djungelrummet? Citrus ser tveksam ut.

Dammsuga i Bokrummet? Mini sover.

∼ ♦ ∼

Nu har jag rensat alla bildmappar på mobilen utom den senaste. Alla foton är dessutom säkerhetskopierade. Kanske gör jag det sista i kväll, men jag vill också se Antikrundan och amatörvärdera från bästefåtöljen. Det är tre avsnitt inklusive detta kvar på säsongens lärorika gratisnöje i kombo med en stunds verklighetsflykt. Sen ska jag fundera över aktiviteter i helgen. Livet måste vara mer än bara städning. Jag behöver i alla fall vara lite seriös och se över månadens räkenskaper.

∼ ♦ ∼

Jag fick ett vänligt tack via e-post från gårdagens besökare på jobbet. De korta raderna och detta att de tagit sig tid till att skriva till mig gjorde mig glad. Vissa människor är artiga – och det är uppenbarligen Uppsalaewa och hennes man. Hur de upplevde besöket går att läsa om på Uppsalaewas blogg. Ewa fick också boken från min utlottning. Jag hade läst en bra bit i Stora stygga vargen innan jag insåg att jag inte bara hade läst den, jag hade recenserat den också. Därför bytte jag till Trasdockan och nu läser jag min senaste nyinköpta bok, En helt vanlig familj. Det är en märklig bok. Jag lämnar dig, kära dagbok, med ett citat ur den, ett citat som får mig att fundera om jag lever i Laglöst land så att säga..?

”[…] I samma stund som en människa kommer till världen förvandlas två andra människor till föräldrar. Kärleken till våra barn lyder under särskilda lagar och regler. […]

∼ ♦ ∼

Livet är kort.