Ett inlägg om en bok.

Den allra sista födelsedagsboken 2018 är utläst och lagd till handlingarna. Kanske undrar många om jag kommer ihåg alla böcker jag läser? Jorå, fast en del mer, andra mindre. Som stöd har jag dessutom de inlägg jag skriver här på bloggen om alla böcker jag läser. Vill jag gå tillbaka och leta upp nån särskild bok som jag har läst kan jag antingen använda sökfunktionen i högerspalten eller kolla läslistan i bloggens huvud. Sen finns ju många böcker hemma hos mig också. Men nu ställer jag alldeles strax in Majgull Axelssons bok Ditt liv och mitt i en av bokhyllorna. Tack Fästmö och kära sambo för boken!

Huvudpersonen i den här boken är Märit. Hon är på väg till sitt föräldrahem i Norrköping för att tillsammans med brodern Jonas och hans fru fira sin 70-årsdag. Jonas och Märit är tvillingar, men egentligen var de tre. En av systrarna dog vid födseln – bara för att återuppstå som Djävulens advokat inne i Märits huvud. Framför allt när det gäller Lars. Och Lars är skälet till att Märit inte åker direkt till Jonas utan hoppar av tåget i Lund. Lund, där hon en gång pluggade och där Tok-Lars, hennes andra bror, spärrades in på dårhus.

Märits liv spelas upp med tillbakablickar varvade med nutidsskildringar och det är så berättelsen fortskrider. Som i Aprilhäxan, den bok som gjorde att jag totalt förälskade mig i Majgull Axelssons författarskap, handlar det om utsatthet bland de psykiskt sjuka som förr spärrades in på mentalsjukhus. I Aprilhäxan är de för övrigt också tre (trillingar). Annars är det vissa saker som för tankarna till händelser i mitt eget liv. Det är som om Majgull Axelsson har snott vissa händelser som är mina, till exempel den om Märit som nån tror heter Märta. Exakt en sån händelse var jag med om – och hon hette Märit, inte Märta.

Jag slukar den här boken – och den är minsann inte nån feelgoodroman. Men den fastnar, precis som Aprilhäxan och Jag heter inte Miriam av samma författare. Ett underbart lätt språk tar mig igenom en tung, men viktig berättelse om utsatthet och förnedring. Eftersom flera teman återkommer kan jag inte låta bli att undra hur mycket som är självbiografiskt eller åtminstone lånat från det egna livet.

Toffelomdömet blir det högsta.

Livet är kort.