Vem fan är Tofflan?
En lite mindre tjock tant (?) som är evigt ung och som vid första anblicken kan verka bitsk, elak och hård. I själva verket är tanten from som ett lamm - mot dem som förtjänar det. Hjärtat är det sämre med.
Böcker, viner, blommor, träd, himlar och regn är några av livets goda ting, enligt mig.
Vill du kontakta mig? Mejla mig genom att skriva till
mejlaulrika(snabel-a)gmail.com
Som på gamla bloggen tofflan.wordpress.com gäller att du gärna får citera mig, men ange då källa. Och vill du låna/köpa en bild, mejla mig först. Knyck inte!Om du ser annonser här i högerspalten och mellan inläggen är det inget som jag har hittat på eller godkänt utan WordPress.com som lägger ut utan mitt medgivande. Sorry! Skaffar du ett WordPress-konto slipper du se dem.
Tofflan läser just nu
Tofflan på LinkedIn
Senaste kommentarer
Läsvärt hos andra!
RSS inlägg
RSS kommentarer
Twinglylänkare- Ett fel har uppstått; flödet är troligen nere. Försök på nytt senare.
-
-
-
Tofflan på LinkedIn
Senaste kommentarer
Etikettarkiv: Någonstans brister himlen
Mitt bokår 2017: Gott och blandat i mars
Ett inlägg om böckerna jag läste i mars. Februari är årets kortaste månad och då läste jag nio böcker. Mars är kortare än februari till antalet bokstäver, men i dagslängd hela tre dar längre. Nio böcker blev lästa även under mars, vilket … Fortsätt läsa
Publicerat i Böcker, Jobb, Personligt, Vänner
Märkt Anna Lihammer, Än skyddar natten, Örjan Svedberg, Björn Julén, Björnstad, bokrea, bokrea 2017, bokstäver, Bryt upp! Bryt upp! Karin Boye 1900 - 2000, dagslängd, Det enda som betyder något, engelska, Erika Olofsson Liljedahl, Före dig, författare, förlag, första recensionsdag, februari, Fredrik Backman, fynda, gåva, gott och blandat, Gypsy Boy, Historiska media, Jeanette Palmqvist, julklapp, Karin Boye, Karl Ove Knausgård, kollega, läsa, lästid, lån, litteratur, Lucie Whitehouse, Lycke, mars, medel, Mikaela Bley, Mikey Walsh, Min kamp 4, Någonstans brister himlen, omdöme, Pia-Kristina Garde, recensionsexemplar, spänningsroman
Lämna en kommentar
Onsdagen den 15 februari 2017: Resor genom staden och oväntade presenter
Kära dagbok… Det är några hektiska dagar just nu, både på jobbet och privat. Sånt gör inte underverk för mitt minne, så idag glömde jag till exempel min lunchsmörgås hemma i kylen. Förhoppningsvis lever den tills i morgon, när … Fortsätt läsa
Publicerat i Böcker, Dagbok, Familj, Jobb, Personligt, TV
Märkt Alla hjärtans dag, apple blossom, bakom ratten, balkong, berest, Biskops-Kulla, blomma, Botaniska trädgården, dusch, Ekonomikum, Erika Olofsson Liljedahl, examen, familjen Talgoxe, fara som en skottspole, författare, frigående höns, fundering, glömma, gul, Gustavianum, hektisk, helg, hemma, Historiska media, Humanistcentrum, huvudämne, informationssäkerhet, ingefärskarameller, IT-avdelningen, kläder, kollega, kontor, kurs, kvällspromenad, kyl, kyla, Lars Lerin, litteratur, litteraturvetenskap, ljust, lottlös, lunchsmörgås, mamma, manus, mars, Martina Montelius, minne, misslyckas, Någonstans brister himlen, nybygge, orkidé, paket, par, på stående fot, pelargon, plugga, postbox, present, refusera, säsongsavslutning, söndag, sist, skrivbord, spännande, spela in, stryka, talgoxe, tankar, tryckt form, ungar, universitetshuset, Uppsala slott, Uppsala universitet, Valkyrien, vägg, välkommen-hem-present, Vänligen Lars Lerin, vår
6 kommentarer
Gå till Toffelprofilen
Tofflan - the neverending story 