Nyårsdagen/pizzadagen 2025: Vintrig nyårsdag med skumbad och vinst

OBS! Anonyma kommentarer publiceras inte – se Reglerna!

Så här gör du när du kommenterar:

  • Skriv din kommentar som vanligt i kommentarsfältet.
  • Snegla åt vänster. Tre ikoner syns – WordPress, Facebook och ett brev.
  • Klicka på brevet (om du inte har WordPress-konto förstås eller vill använda Facebook) och fyll i dina uppgifter.
  • Klicka sen på Svara.
  • Ingen mejladress syns utåt, bara inåt så att jag kan verifiera.

 



Kära dagbok…

Nyårsafton blev ingen glammig och festlig tillställning hos mig. Jag var ensam som vanligt. I stället blev det vinter. Runt 20-tiden var jag ut till soprummet med skal. Då var det barmark. Nästa gång jag tittade ut genom fönstret hade det snöat så mycket att inte bara taken var lite vita, marken var full av snö. Genom vardagsrumsfönstret beskådade jag nyårsfyrverkerierna (jag är skotträdd så behörigt avstånd är det som gäller) och skålade med mig själv i ett amaronevin från 2011. Vännerna FEM och Finske Pinnen skickade sms och önskade gott nytt år. Annars gör man det tydligen via sociala medier. Visar upp sin lycka med familj och vänner på fina middagar. Ja ja… 

∼ ♦ ∼

Snö på nyårsdagen St Olofsgatan

Det var sant! Vintern hade återvänt.

Jag trodde först inte att det var sant att vintern hade återvänt, men när jag vaknade idag (väldigt sent) och tittade ut fick jag bevis. Det är inte lite snö som har kommit utan massor, verkligen. Och det har snöat av och till även idag. Nej fy, idag struntar jag i ryggont och ljusinsläpp till sinnet, jag bestämde mig för att stanna inne hela dan och gå runt i pyjamasbyxor. Jag har gått runt väldigt mycket i det hela ledigheten. Varför slita på kläder?

Inte behöver jag heller klä upp mig som på nyårsafton. Det var ju bara jag här. När mamma levde och hon var hos mig under jul och ibland även nyår gick vi omkring i hemmauniform båda två. Det var liksom bekvämast och det fanns ingen anledning att klä (upp) sig.

I mörkret och kaffe på sängen nyårsdagen

Inledningen av min nyårsdag.

Som vanligt fixade jag kaffe och tog med mig in till sängen där jag låg och läste ett par timmar. Jag behövde inte kliva upp och jag hade tidsinställt inlägget om böckerna jag läste i december 2024. Där finns länkar till inläggen jag skrev om varje bok. Under eftermiddagen kom nästa tidsinställda inlägg, min årskrönika för 2024.

Förmiddagsläsningen i sängen var en pocketdeckare. Även den här författaren, Lina Areklew, upptäckte jag sent. Hennes Ulvö-serie består av fyra böcker, den femte släpps i april. Nu läser jag del två och den är spännande även om den också innehåller relationsbitar, tyvärr.

Sen gick jag upp och skrev en stund vid datorn samt gjorde en del räkenskaper. Än så länge ser det hyfsat ut. Jag åt frukost – eller brunch, dårå – nån gång vid 13.30-tiden. Medan jag käkade smet Hopptimisten ut i badrummet och fyllde upp ett hett skumbad åt mig. Ryggen älskar såna, men tyvärr har jag svårt att ta mig ur badet när jag har ont. Idag gick det bra.


Medan tvättmaskinen fick jobba lite så här på nyårsdagen
säkerhetskopierade jag och rensade foton. Jorå, jag duschar eller badar och byter underkläder varje dag och då behöver även en sån som jag tvätta ibland. Det undrar jag om andra gör. Byter underkläder, alltså. Eller… ärligt talat skiter jag i det. Jag träffar ju inte så många andra. Här hemma kan jag gå i pyjamas, som sagt, och jag pratar med mig själv för att få höra en mänsklig röst. Bordsskicket bryr jag mig inte om. Visst, jag kanske dukar fint, men numera kan även jag bete mig som en gris vid måltiderna. Om jag vill. Det händer faktiskt att jag skärper mig.

När tvätten var hängd var det synnerligen hög tid för eftermiddagsfika. Jag grävde fram några pepparkakor och några Ballerinakex ur skafferiet samt den sista Trisslotten jag hade oskrapad av dem jag fick av Annas snälla mamma i höstas. Och kan du tänka dig, kära dagbok, att otur i kärlek faktiskt ger tur i spel! Jag vann hela 60 kronor. Det blir två nya Trisslotter.

Nyårsdagen skrivs också som pizzadagen. Jag tycker synd om alla pizzabagare som svettas och bakar pizzor, så jag hade köpt en mozarellapizza från ICA. Tillsammans med ett glas amarone och en ostassiett efter pizzan blev det en fullkomligt värdig nyårsdagsmiddag.

I kväll ska jag skriva, läsa deckare och se ett avsnitt av Dalgliesh (andra avsnittet i säsong två; finns även på TV4 Play). Det gäller att skapa spänning i livet. På morgondagens agenda står Inte Ett Skit. Jag är ledig och bästa tiden de lediga dagarna är morgnarna med läsning och kaffe på sängen.

∼ ♦ ∼

 


Livet är kort.

Publicerat i Böcker, Dagbok, Epikuréiskt, Familj, Film, Krämpor, Mat, Personligt, Sociala medier, TV, Vänner, Vin | Märkt , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , | Lämna en kommentar

Årskrönika 2024

OBS! Anonyma kommentarer publiceras inte – se Reglerna!

Så här gör du när du kommenterar:

  • Skriv din kommentar som vanligt i kommentarsfältet.
  • Snegla åt vänster. Tre ikoner syns – WordPress, Facebook och ett brev.
  • Klicka på brevet (om du inte har WordPress-konto förstås eller vill använda Facebook) och fyll i dina uppgifter.
  • Klicka sen på Svara.
  • Ingen mejladress syns utåt, bara inåt så att jag kan verifiera.

 



Kära dagbok…

Jag brukar inte göra det, men… för 2024 har jag skrivit en årskrönika. Året var ett tufft och kämpigt år för mig. Förutom separation och flytt har jag inte mått så bra, bland annat har jag startat om hjärtat två gånger. Men några bra saker blev det också. En sån grej är att ny medicin före och efter tredje elkonverteringen av hjärtat (den första gjorde jag i december 2023, den andra i januari 2o24 och den tredje i juli 2024) har gjort att jag ändå har fått må hyfsat.

Januari

Bra saker:

Vännerna och omtanken från oväntade håll.
Elisabeth Ohlson blir intervjuad på TV.
Jag är på lägenhetsvisning – och får hyreslägenheten jag har tecknat mig på. Den 26 januari skriver jag på kontraktet.
Katterna, mina bäbisar.
Månadens bästa bok blir Meddelande av Tove Jansson.

Dåliga saker:

På nyårsdagen säger Anna att hon ville bo själv. Sorg och besvikelse över mitt misslyckande!
Jag sover dåligt hela månaden.
Hjärtat mår inte bra och frekvensen ligger på topp på 156 (ska normalt ligga på mellan 50 och 100). Den 17 januari startas mitt hjärta om för andra gången. Det krävs tre försök innan det går i rytm. Dessutom tar inte narkosen, vilket är skitjobbigt.

Solnedgång 10 jan 2024

Solnedgång den 10 januari 2024.

Februari

Bra saker:

Vännerna, de som ställer upp och till exempel följer med till vården.
Katterna, mina tröstare.
Det är inte många saker jag behöver till mitt nya hem, men i februari beställer jag en ny dubbelsäng.
Arbetskamraterna.
Februaris bästa bok blir Färskt vatten till blommorna av Valérie Perrin.

Dåliga saker:

Jag mår ofta väldigt illa fysiskt. Hjärtat börjar klappra igen. Och psykiskt jobbar jag med att acceptera att jag inte bara är föräldralös nu utan även familjelös. Det är inte aktuellt att jag är med när Biografmaskinisten ska firas på födelsedagen. Sånt gör ondare än jag trodde. Men vi träffas senare i månaden, bara vi två.
På Alla hjärtans dag är det sex år sen jag flyttade till Main Street. Om ett par månader ska jag flytta därifrån.
Jag inser att ingen älskar mig. Jag inser också att ingen håller mig i handen när jag är döende.
Jag känner mig stressad hela månaden. Det är massor som ska fixas.

Stanna inte och gråt runt min kista citat ur Färskt vatten till blommorna

Citat ur Färskt vatten till blommorna. Ord som tog.

Mars

Bra saker:

Jag kan läsa och det är tur, för böckerna ger mig sällskap och stimulerar mig.
Jag köper en ny secondhand skrivbordsstol.
En bloggläsare och jag utför efterforskningar om konstnären Dagmar Stapelberg.
Jag skriver ett nytt testamente.
Vännen FEM kommer upp ett par dar under påsken och vi har mys på hennes hotellrum.
Mars månads bästa bok blir Jävla karlar av Andrev Walden.

Dåliga saker:

Sorgen över separationen är påtaglig och kroppen, framför allt magen, bråkar. I mitten av månaden är det ryggen.
Vi har visningar av vår lägenhet och det är jobbigt. Anna fixar det mesta, jag orkar inte, känner mig mest dålig och ledsen. Och jag blir spydig.
Det blir en del besök i vården med provtagningar och EKG. Hjärtat är inte bra. Frekvensen ligger på runt 130. Vissa besök i vården skjuts på framtiden på grund av separation och flytt.

Lucifer tvättar Citrus på min säng i Bokrummet

Lucifer och Citrus på min säng i Bokrummet på Main Street.

April

Bra saker:

Anna fyller år och det blir sista födelsedagsfirandet på Main Street för vår del.
Jag får behålla Stina Wollter-tavlan, en av två tavlor som Anna hade köpt på en utställning.
Jag blir kompis med Sasha Mops.
Till min födelsedag får jag två paket av vännen FEM.
På min födelsedags morgon ringer Anna och sjunger. På kvällen äter vi middag och jag får presenter av henne och hennes mamma.
Jag börjar känna mig lugn även om det kommer tuffa, svarta dar och är mycket att göra.
Mot slutet av april träffar jag katterna hemma hos Anna och får gosa med dem.
Jag firar sista april ensam och överlever.
April månads bästa bok blir Vad jag bevarat av Wallace Stegner.

Dåliga saker:

Hjärfrekvensen blir allt högre och toppar på 158.
Katterna flyttar med Anna.
Jag bryter ihop av och till.
Katterna mår inte heller så bra, framför allt Citrus kräks oftare. Mot slutet av månaden åker Anna med henne till veterinären. Katten har magsår och får medicin. Jag hämtar dem.
Fredagen den 19 april slutar jag att vara sambo.
Jag blir dunderförkyld.

Tavla av Stina Wollter som Anna lämnat

Den här lämnade Anna kvar till mig.

Maj

Bra saker:

Två goa vänner ställer upp och hjälper till att packa upp saker, medan jag fokuserar på boklådorna +60 stycken. Tack till Emma och vännen FEM!
Jag får en ny spis och ett nytt handfat i badrummet, bland annat.
När vännen FEM kommer hit för att hjälpa mig packa upp har hon bland annat med sig en hel hög med böcker från sig och min adoptivdotter V.
Jag får en ny hjärtmedicin som ger grymma biverkningar, men som gör hjärtrytmen mer stabil.
Mimmi hjälper mig att hänga tavlar, men när det gäller stringhyllan går vi bet. Jag hänger senare även tavlor utan hjälp – och det går bra! Och stringhyllan monterar Leif från Veterankraft hur snabbt och lätt som helst nån vecka senare.
Anna kommer på besök och fikar och jag får en fin blomma.
Den 16 maj har jag bloggat i 15 år.
Den 24 maj får jag träffa Tisslingarna hemma hos Anna.
Jag nätshoppar sängbord, en matta till hallen och ett fåtöljöverdrag.
Biografmaskinisten skickar grattis på Mors dag.
Maj månads bästa bok blir Gesällen av Ida Andersen.

Dåliga saker:

Det är flyttdags och jag har bokat flyttfirman Onspot logistic AB som ska både packa och flytta åt mig. Det är strul från början till slut, från packning till och med själva flytten. Packarna kommer två timmar senare än avtalat och är inte försiktiga med grejorna. Flytten dan därpå pågår sen till långt in på natten – firman skickar en liten bil och två gubbar. Ingen skugga på flyttkarlarna dock, de är suveräna. Men firman… Det slutar med att jag blir utskälld av ägaren som påstår att jag har ställt dit saker på Main Street som inte var med när de kom och kollade. Jag får betala massor med mer pengar än avtalat enligt offert som gjorts på deras egen visuella bedömning (hembesök) – och det ska ske dan därpå. Då är en inte så kaxig, när det är sent och flytten ännu inte är avklarad, så det är bara att bita ihop och betala.
Tvättmaskinen får jag också betala en massa extra för vad gäller installationen. Jag ska nog aldrig mer handla dyra grejor på Elgiganten.
Jag får en för liten garageplats och repar bilen. På båda sidor… Jag säger upp parkeringsplatsen och får en ny – den 1 oktober. Senare i månaden kontaktar jag försäkringsbolaget. Jag åker på dubbla självrisker för reparationen. Och vid bilservicen upptäcks att batteriet är slut och måste bytas.
Några dar efter flytten blir jag jätteförkyld igen.
Provtagning och läkarbesök på hjärtmottagning.
Den 24 maj överlåter Anna och jag lägenheten på Main Street på de nya ägarna. Ytterligare ett misslyckande.
Jag sover dåligt hela månaden och vaknar ofta av kramp om nätterna.

Flyttkartonger i gästrummet

Tomma flyttkartonger.

Juni

Bra saker:

Anna och jag besöker Medicinhistoriska museet och Uppsala industrimuseum på museinatten 2024.
Glassfikar med gullige T på jobbet.
Kattgos med Tisslingarna på nationaldagen.
Jag får kallelse till min tredje elkonvertering av hjärtat.
Gustavianum öppnar igen efter flera års renovering!
Jag tillbringar midsommar i Motala med vännen FEM och hennes familj – och känner mig välkommen i en familj trots att den inte är min. Och så får jag en fin broderad tavla av en uggla av min adoptivdotter V.
Anna och jag gör vår årliga utflykt till Emmaus i Gryttby.
Juni månades bästa bok blir The Man in Black & Other Stories av Elly Griffiths.

Dåliga saker:

Ensamheten är inte helt lätt att anpassa sig till.

Skagenmålarna i Motala minus en son ett bonusbarnbarn o två barnbarn

Skagenmålarna i Motala på midsommar.

Juli

Bra saker:

Vännen FEM och Finske Pinnen kommer och hälsar på min första sommarsemesterdag. Bland annat besöker vi nyöppnade Gustavianum.
Jag träffar Biografmaskinisten på min namnsdag.
Jag har en återträff på semestern, en återförening som börjar bra…
Slottet och Slottsträdgården får besök av mig och jag får plocka hallon.
På IKEA gör jag få men bra fynd till hemmet, bland annat till köket och till sovrummet.
Jag träffar Författar-Sanna.
Annas snälla mamma kommer på fikabesök.
Mitt i semestern startas mitt hjärta om. Det håller takten efter det! Och Annas snälla mamma ringer dan efter konverteringen. Jag är inte bortglömd!
Jag får kattgosa med Tisslingarna.
Biografmaskinisten bjuder mig och Anna på förhandspremiär och vi ser filmen Sommartider på nya Filmstaden.
Jag kör ner till Motala för några semesterdagar. Bland annat köper jag ett soffbord och besöker Rundradiomuseet samt träffar Göstas vänner.
Jag köper vin för hemleverans på nätet för första gången.
Juli månads bästa bok blir The Mystery Guest av Nita Prose.

Dåliga saker:

Juli är årets första sorgemånad för mig.
Människor gör mig besviken. De sätter sig själva främst när det finns andra runt omkring som behöver dem. (Då tänker jag inte på mig som behövande!) Jag orkar inte med och ”gör slut”.
Mamma skulle ha fyllt 89. Jag saknar henne.
Min pappa gick bort för 18 år sen.
Bankmöte och elkonvertering stressar upp mig.
Efter den tredje elkonverteringen blir jag väldigt deprimerad. Läkaren som gör konverteringen är otrevlig och en annan i personalen fattar inte att jag inte har några närstående. Jag känner mig ensammast i hela världen och alla glädjeämnen i tillvaron blir förbjudna.
Jag får en flimmerattack som varar ett dygn. Orsaken är en olycka med dödlig utgång.

Soffhörnan kompletterad med nytt soffbord

Mitt nya soffbord.

Augusti

Bra saker:

Bilen handtvättas och blir jättefin. Den besiktigas och blir godkänd.
Nån kallar mig ”en fantastisk kommunikatör”.
Jag blir bjuden på fika i Slottsträdgården.
Jag får vara med på kräftskiva hemma hos Anna med Annas snälla mamma. Jag har också kräftskiva hemma själv senare i månaden.
Jag hittar ett kuvert som försvann i flytten. Anna och jag går en mysterievandring i stan.
Jag firar Elin med ett besök på K5 där vi bland annat äter goda ostar.
Augusti månads bästa lästa bok blir Sara my Sara: A Memoir of Friendship and Loss av Florence Wetzel.

Dåliga saker:

Hälsporren blir ondare och ondare.
Jag lämnar in bilen på plåtverkstan. Skadan tar längre tid att laga än beräknat och jag är utan bil i tre veckor.
Ensamheten är svår. Jag kämpar med den varje dag.
Jag är så trött. Hela tiden… Och jag sover dåligt.
Händerna domnar under natten. Den ena är opererad, men det gör visst ingen skillnad.

Bilen i augustimorgonsol på plåtverkstans parkering

Bilen när jag lämnade den hos plåtverkstan den 21 augusti.

September

Bra saker:

Jag får fikabesök av vännerna Ewa och Béchir.
Mimmi kommer på raclette – den varmaste septemberdagen…
Anna kommer hit och äter helgkasse.
Jag får hämta min bil från plåtverkstan och den är så fin, så fin! Dessutom får jag veta att jag har rätt till 3 000 kronor i stilleståndsersättning från försäkringsbolaget. Tacksam!
Det blir ett litet besök på Kulturnatten dagtid och matmarknaden. Jag har för dålig ork, men jag försöker i alla fall.
Månadens bästa bok blir Ospårat av Sanna Mac Donald.

Dåliga saker:

Ofta har jag svårt att sova om nätterna. Däremot har jag inte svårt att stoppa i mig onyttigheter. Vikten går stadigt uppåt.
Magen bråkar och jag har ont i ljumsken.
Vännen FEM skadar sig och kan inte komma på besök som planerat. Stackars henne!
Jag har ett dåligt lönesamtal och inser att jag inte orkar jobba som tidigare. Jag kan inte heller vara med på enhetens planeringsdag på grund av att jag inte orkar.
Jag går på söndagsmiddag på lokal med vänner och orken tar bara slut. Jag vet knappt hur jag tar mig hem.

Helgkassar och Hopptimisten tittar mellan dem

Hopptimisten mellan två helgkassar från Korgtassen.

Oktober

Bra saker:

Jag får äntligen min garageplats. Bilen trivs bra där.
Lisbeth, som egentligen heter nånting heeelt annat, hälsar på hemma hos mig.
Jag hjälper Anna och Annas snälla mamma att slänga en massa skräp från Slottsträdgården. De bjuder mig på både fika och mat och jag får Trisslotter av Annas snälla mamma.
Jag börjar kunna lyssna på musik.
Noisette!
Vännen FEM kommer en helg och hälsar på.
Fonus tänder ljus på mina gravar.
Oktober månads bästa bok blir Trädgårdsmästarens dotter av Marcus Jarl.

Dåliga saker:

Oktober är årets andra sorgemånad för mig.
Mitt frikort för vårdbesök går ut och även frikortet för läkemdel. Det kostar att vara sjuk…
Jag tappar livslusten.
Det är åtta år sen mamma gick bort.
Pappa skulle ha fyllt 97. Han gick bort för tidigt.
Elisabeth Ohlson går bort. Hon hade en sån talang!

November

Bra saker:

Anna och jag går till Gamla kyrkogården under Allhelgona. Jag klarar att gå dit, men det är knappt. Anna är den enda som erbjuder praktisk hjälp till exempel med att handla. Varje dag hör hon av sig per sms och kollar läget.
Jag läser mycket, det är i princip det enda jag gör, och det får mig att glömma smärtan för stunden.
”Min” doktor P sjukskriver mig i två veckor. Det är bra både för ryggen och själen. Jag vilar. Ordentligt.
Jag nätshoppar en massagekudde. Den och Linnex är toppen för ryggen! Och så sover jag mycket. Sömn läker!
Ryggen blir långsamt bättre och jag går promenader som blir längre och längre. Ett nytt mål blir Nya Björck blomsterhandel där jag alltid får en fin pratstund med ägaren Mia.
Jag får också blommor från jobbet.
Det kommer massor av snö och när jag vågar mig ut halkar jag på en isfläck – och bryter inte ett enda ben i kroppen!
Mina tidigare arbetskamrater Birgitta och Gunilla kommer på söndagslunch. De har med sig lunch och en underbar snittamaryllis.
Månadens bästa bok blir Dödens lustgård av Karolina Schützer.

Dåliga saker:

Jag får ryggskott och kan inte jobba på nästan tre veckor. Smärtan påverkar mig mycket och jag blir ännu tröttare än vanligt. Jag biter ihop och klarar mig. Det är inte precis så att massor av folk hör av sig och frågar om jag behöver hjälp med nåt. (Då vet jag hur jag ska agera när de behöver hjälp – inte alls.) Jag har svårt att gå och sitta.
Doktor O skriver ut narkotikaklassad medicin som inte hjälper mot smärtan.
Jag har inget hört från kardiologen om återbesök. Jag skulle få en tid för det – efter sommaren.
I år missar jag Allt ljus på Uppsala – ryggen och vädret sätter stopp för det.
Järnvägsövergångarna stängs av. Det blir ingen omväg för mig när jag ska till jobbet, men när jag ska till stan tar det längre tid.
Black Week gör mig galen!

Fyra klockor på amaryllisen från Birgitta o Gunilla

Det blev fyra klockor på amaryllisen från Birgitta och Gunilla!

December

Bra saker:

Adventsfika och kattgos hos Anna den första advent.
Jag går på författarträff och lyssnar till Ulrika Ewerman som pratar på Akademibokhandeln.
Min egenköpta julklapp från Brighton & Hove anländer.
Julbordet med jobbet.
Skumbad!
Julbordet hos Frans med Anna – och julklapparna från henne
Besöken hos Mia på Nya Björcks fortsätter och i december köper jag blå hyacinter, vit julstjärna och mistel, tulpaner till jul och rosor till nyår. Promenaderna dit ger mig ett mål.
Jag hamnar bland det främsta tio procenten läsare på Goodreads.
Julklapparna från vännen FEM.
Bästa TV-program i år: Förrädarna. Och Första hunddejten.
Bästa livsmedelsaffären i år: Korgtassen a k a ICA Supermarket Torgkassen.
Jag kämpar mig hårt genom julen och överlever.
Månadens bästa bok blir Änkorna av Pascal Engman.

Dåliga saker:

Julgalenskaperna.
Kyla och halka.
Ensamheten.
Kompisarna slutar höra av sig – eller hör av sig när de inte har nåt roligare för sig.
Mörkret.
De nya pyjamasbyxorna från ICA Maxi Gnista som gick sönder på flera ställen i sömmar efter en kort tids användning.
Missförstånd.
Min orkeslöshet.
Falsk marknadsföring av City Gross som påstår att de säljer kokt kalkon till jul – och sen har personalen ingen aaaning om vad det är. Mitt besök dit var i princip i onödan.
Dafgårds frysrätt ugnsrostad kyckling. Den smakar ingenting.
Julen, framför allt julafton. Den är tuff att genomlida när en är ensam.

Decembermorgon

Magnifik orange decembermorgon.

∼ ♦ ∼

Ett nytt år har just börjat. Jag har inga förhoppningar om att det ska bli bättre än 2024, året som var jävligt inte bara för mig utan även ute i världen. Jag har inga drömmar, inga mål och inga löften.

∼ ♦ ∼

 


Livet är kort.

Publicerat i Antikt-retro-secondhand-loppis, Böcker, Dagbok, Familj, Jobb, Krämpor, Mat, Musik, Personligt, Sociala medier, TV, Vänner, Vin | Märkt , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , | 2 kommentarer

Mitt bokår 2024: Decemberdarlings

OBS! Anonyma kommentarer publiceras inte – se Reglerna!

Så här gör du när du kommenterar:

  • Skriv din kommentar som vanligt i kommentarsfältet.
  • Snegla åt vänster. Tre ikoner syns – WordPress, Facebook och ett brev.
  • Klicka på brevet (om du inte har WordPress-konto förstås eller vill använda Facebook) och fyll i dina uppgifter.
  • Klicka sen på Svara.
  • Ingen mejladress syns utåt, bara inåt så att jag kan verifiera.

Ett inlägg om och med länkar till böckerna jag läste och skrev om i december 2024.


Klickar du på en bild nedan öppnas inlägget jag skrev om just den boken i ett nytt fönster i din webbläsare! 

December månads böcker 2024:

Andreas Eks bok Han älskade dem allaPierre Lemaitres bok Irène

Katarina Wennstams bok Döda kvinnor förlåter inteCilla o Rolf Börjlinds bok Nattens öga

Isak Svenssons Desirée Nilssons o Mimmi Söderberg Kovacs bok Brain TrainJames Oswalds bok Flickoffret

Pascal Engmans bok ÄnkornaAnn Cleeves bok Albatross

Nita Prose bok The Mistletoe MysteryAndreas Eks bok Glaset mellan dem

Mattias Eks bok Lova mig tystnad

Påbörjad i december:

Lina Areklews bok I mörkret

 

Antal lästa böcker i december:
11 stycken

Omfång:
1 – 99: 1
100 – 199: 1
200 – 299: 0
300 – 399: 6
400 – 499: 2
500 – 599: 1
600 – ???: 0

Omdömen:
Fem tofflor: 6
Fyra tofflor: 4
Tre tofflor: 1
Två tofflor: 0
En toffla: 0

Ingår i serier
10

Genrer:
Skönlitteratur/novell: 1
Spänningsroman/kriminalroman/deckare/thriller: 9
Självbiografi: 0
Facklitteratur: 1

Författare:
Fransk: 1
Svensk: 10
Brittisk: 2
Kanadensisk: 1

Nya författarbekantskaper:
4

Språk (som jag läste på):
Svenska: 10
Engelska: 1

Format/utgåvor:
Pocketböcker: 5
Häftad: 1
Inbundna: 5

Hur hamnade de hos mig?
Fått: 2
Köpt ny: 4
Köpt second hand:
Lånat: 5
Recensionsexemplar: 0

Den bok jag läste i december och som jag anser vara den bästa av månadens böcker är…

Änkorna av Pascal Engman

 


Livet är kort.

Publicerat i Böcker, Personligt | Märkt , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , | Lämna en kommentar

Nyårsafton 2024: Den sista dagen

OBS! Anonyma kommentarer publiceras inte – se Reglerna!

Så här gör du när du kommenterar:

  • Skriv din kommentar som vanligt i kommentarsfältet.
  • Snegla åt vänster. Tre ikoner syns – WordPress, Facebook och ett brev.
  • Klicka på brevet (om du inte har WordPress-konto förstås eller vill använda Facebook) och fyll i dina uppgifter.
  • Klicka sen på Svara.
  • Ingen mejladress syns utåt, bara inåt så att jag kan verifiera.

 



Kära dagbok…

Selfie i julklappshalsduken från vännen FEM

Tomten var hos mig också med bland annat den här halsduken från vännen FEM.

Häromdan när jag hade varit ute ett ärende mötte jag en förtjusande liten person. Jag var nästan hemma och noterade en mamma med två små barn. Det ena barnet sov i sin vagn och det andra, något större barnet, hade stannat sin mamma och kramade henne hårt. Viskade nåt som jag givetvis inte ville tjuvlyssna på när jag gick förbi. Sen visade det sig att den lilla familjen skulle in i samma port som jag. För att visa lite allmän artighet höll jag upp porten för dem. Mamman tackade, pappan, som var på väg att ansluta, nickade tacksamt, men det äldre barnet undrade varför jag gjorde så (höll upp dörren). Jag svarade:

”Jag skulle ju släppa in dig och mamma och vagnen – och nu pappa också.

Det äldre barnet nöjde sig med mitt svar, drog ner dragkedjan i sin jacka när vi stod och väntade på hissen och visade… en nyfådd stickad tröja. H*n var så stolt!

Jag kontrade med att visa den fina virkade (inte stickade!) halsduken jag fick av vännen FEM i julklapp.

”Tomten var hos mig också!

∼ ♦ ∼

I morse kunde jag sova lite längre. När jag vaknade hade det ljusnat, faktiskt. Den sista dagen…

Sista decembermorgonen 2024

Det ljusnar!


Jag fixade kaffe och hoppade sen ner i sängen igen.
Boken var ju så spännande och jag hade bara 75 sidor kvar! Givetvis blev det bokbyte. Jag bytte från en bok om sjuka familjer till en bok om försvunna familjemedlemmar. Det är den tredje och sista boken jag nätshoppade före jul. Tur att det snart kommer en laddning till och att jag har ytterligare en julklappsbok att läsa.


Sen blev det frukost och dusch.
Jag plockade fram en ren duk (med mycket katthår – Tisslingarnas favoritlöpare på Main Street) som skulle läggas på köksbordet till aftonen och la fram en ren linneservett. I kväll skulle här dukas fint och ätas skaldjur. Jag är lite trött på det julröda, faktiskt. Röd är en sån glad färg och den passar inte mig. Svart är mer min färg.

Sista frukosten 2024 med Hopptimisten och I mörkret

Sista frukosten i rött.

 

Lovikkavantarna från dotra V

Julklappsvantarna från Dotra passar perfekt!

Idag på nyårsafton hade jag inte tänkt gå ut utan bara häcka inomhus. Det har blivit kallt igen, fyra minusgrader och vitt på taken. Men som ett brev på posten (varför säger man så? Det kommer väl aldrig några brev direkt längre?) började ryggen bråka igår kväll. En oförsiktig rörelse och sen var det kört. Jag har gjort mina övningar, gnussat på rikligt med Linnex, använt massagekudden flitigt och så blev jag ju tvungen att ta en promenad för ryggens skull. Givetvis iförd min julklappshalsduk. Idag fick även Lovikkavantarna som Dotra stickat åt mig till julklapp sin premiärtur. De passar perfekt och var alldeles lagom varma denna kyliga sista dag i december 2024.

Promenaden gick till Nya Björck blomsterhandel. Där köpte jag mig en nyårsbukett – visserligen i rött och vitt, men den ställdes i en svart– och vitrandig vas. Jag petade i lite blåbärsris från julbuketten med tulpaner, men rosorna blev kvällens färgklick.

Nyårsbukett från Nya Björck blomsterhandel

Nyårsbuketten från Nya Björck blomsterhandel blir kvällens färgklick.

∼ ♦ ∼

Annars är det rätt stilla här i kväll. Anna ringde på seneftermiddagen. Det var gott att höra en mänsklig röst. När det blev dags och magen började knorra dukade jag och ställde fram skaldjur och sånt jag hade köpt igår på Korgtassen. Jag hade tänkt försöka ge mig på att öppna en av de tre flaskor bubbel jag har. Men det visade sig att inget av dem passade till skaldjur. Vilken tur att jag hade en flaska R Riesling Organic 2023 på kylning. En äldre årgång av vinet, 2021, (länken går till den!), gav jag högsta Toffelomdöme. Jag har tidigare i december druckit 2023:an och den var lika god. Det fick bli detta vin till nyårsmiddagen. Havskräftorna var härligt salta liksom laxcheesecaken. Laxpatén var däremot lite intetsägande, men räkorna finfina. Jag fick göra en paus förstås mellan skaldjuren och ostbrickan. Då funkade det bra att diska och att gå ut med skal till soprummet.

Nu är det bara resten av kvällen kvar… Jag ska öppna en flaska amarone från 2011, men gissar att jag bara hinner njuta av ett glas.

∼ ♦ ∼

I morgon är en annan dag, ett nytt år. Jag har tidsinställt en publicering av det tolfte inlägget om mitt bokår 2024 samt en årskrönika 2024.

∼ ♦ ∼

 


Livet är kort.

Publicerat i Böcker, Dagbok, Epikuréiskt, Krämpor, Mat, Personligt, Vänner, Vin | Märkt , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , | Lämna en kommentar

Lova mig tystnad

OBS! Anonyma kommentarer publiceras inte – se Reglerna!

Så här gör du när du kommenterar:

  • Skriv din kommentar som vanligt i kommentarsfältet.
  • Snegla åt vänster. Tre ikoner syns – WordPress, Facebook och ett brev.
  • Klicka på brevet (om du inte har WordPress-konto förstås eller vill använda Facebook) och fyll i dina uppgifter.
  • Klicka sen på Svara.
  • Ingen mejladress syns utåt, bara inåt så att jag kan verifiera.

Ett inlägg om den fjärde boken i Lundasviten.



Mattias Eks bok Lova mig tystnadRelativt sent upptäckte jag Mattias Edvardssons författarskap. 
Han skriver psykologiska thrillrar, många på temat familj, läs rätt sjuk familj. Nu har jag kommit till del fyra i Lundasviten, Lova mig tystnad, inköpt i pocket strax före jul. Det passade så bra med spänningsläsning under min vinterledighet.

Huvudpersonerna heter den här gången Jari och Maria. De befinner sig mitt i livet med lyckade karriärer och bor på Stavstensudde i Trelleborg med sina tonårsdöttrar. Isabella och Amanda är duktiga både i skolan och på idrott. På andra sidan stan bor Sasho och Linda. De hade väl inte tänkt vara så länge på ICA, men nu tycks de sitta fast. Det stora glädjeämnet är dock sonen Niko. Så träffas Amanda och Niko en sommarkväll och förälskelsen är ett faktum. Men alla är inte lika nöjda med den. Familjerna delar ett mörkt förflutet. Snart vänds livet upp och ner och katastrofen anas.

Kapitlen hoppar i såväl tid som perspektiv, men underligt nog stör det inte mig. Jag får i stället en bild av hur saker och ting hänger ihop och hur det har blivit som det har blivit. I den här boken tecknar författaren lysande personporträtt av alla – från tonårstjejer till medelålders kvinnor till äldre ändå och från tonårskillar till medelålders män. Flera personer är andragenerationsinvandrare (heter det så?). Småstaden skildras också, men inte detaljerat utseendemässigt utan bara sättet som den funkar på. Och även detta är på pricken.

När så den skyldige/a pekas ut är jag inte säker på att det är just en människa. Kanske är det småstaden i sig. Det här är en lysande psykologisk thriller, välskriven och med många bottnar. Skuld och tystnad av lojalitet är viktiga teman.

Toffelomdömet blir det högsta.

Rosa toffla miniRosa toffla miniRosa toffla miniRosa toffla miniRosa toffla mini

∼ ♦ ∼

De här böckerna ingår i Lundasviten:

  1. En helt vanlig familj
  2. Goda grannar
  3. En familjetragedi 
  4. Lova mig tystnad (läs inlägget ovan!)

 


Livet är kort.

Publicerat i Böcker, Familj, Personligt | Märkt , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , | Lämna en kommentar

Måndagen den 30 december 2024: En perfekt natt…

OBS! Anonyma kommentarer publiceras inte – se Reglerna!

Så här gör du när du kommenterar:

  • Skriv din kommentar som vanligt i kommentarsfältet.
  • Snegla åt vänster. Tre ikoner syns – WordPress, Facebook och ett brev.
  • Klicka på brevet (om du inte har WordPress-konto förstås eller vill använda Facebook) och fyll i dina uppgifter.
  • Klicka sen på Svara.
  • Ingen mejladress syns utåt, bara inåt så att jag kan verifiera.

 



Kära dagbok…

Mörka decembermorgonmoln

En perfekt natt att dö.

Det var ett riktigt ruskväder i natt när jag gick och la mig. En perfekt natt att dö. Men tyvärr vaknade jag i morse igen. Jag fattar inte att min kropp orkar. Varför får jag inte bara somna in och aldrig vakna mer? Därför att livet är en gåva och du bör inte ge bort en gåva du själv har fått. Ibland är gåvan livet så obarmhärtigt tung att bära. Små glimtar av solig lättnad räcker inte.

Jag är tacksam för det jag har materiellt sett, men gråter flera gånger varje dag över det jag inte har. Ända sen jag var barn har jag försökt passa in i gemenskaper. Det har jag aldrig gjort. Nu har jag kommit dithän att jag har slutat försöka. Kan människor inte tycka om mig för den jag är, med mina fel och brister, och finns det ingen enda som tycker om mig så får det vara. Som jag skrev igår behöver jag ingen nu. 

Boken Lova mig tystnad o kaffe på sängen i Lilla Mymugg

Hur långt är man beredd att gå för att skydda delar av eller hela sin familj?

Till dess att det tar slut helt och hållet försöker jag ha en så god tillvaro som jag mäktar med. Om alkohol lindrar tar jag till det. Om godsaker får mig att njuta så njuter jag.

Reser och möter människor gör jag genom litteraturen. Igår kastade jag mig över nästa bok. Den ingår i en serie böcker, Lundasviten, som är mer fristående än vanliga serier men som består av mer eller mindre sjuka familjer, nya familjer för varje bok. Hur långt man är beredd att gå för att skydda hela eller delar av sin familj är ett genomgående tema. Det är intressant och lärorik läsning för mig som inte har nån familj.

I morse fick jag mejl från en författarbekantskap vars böcker jag har läst med förtjusning och även recenserat. Den här författaren har nämligen en ödmjukhet över hela sitt väsen – samtidigt som h*n är så begåvad. Jag tackade ja till en tidigare utgiven, nu reviderad bok, för recension. Nåt att se fram emot.

Framåt förmiddagen hade vädret svängt om rejält. Solen lyste och jag insåg att här är väldigt dammigt. Den här dan fick därför vikas åt att städa lite. Damma och dammsuga. Men jag behövde också gå och handla nåt ätbart till idag och till nyår. Jag grundade med en frukost i rött och en dusch.

Måndagsfrukost i rött med Hopptimisten Lilla My och Lova mig tystnad

Måndagsfrukost i rött med Hopptimisten, Lilla My och Lova mig tystnad.


Det var ganska mycket folk på Korgtassen.
Dessutom fick jag försöka gömma mig, men det var rätt enkelt på grund av folkmassorna. Jag orkade inte möta vissa personer. De har förbrukat sin rätt att kalla sig mina vänner och det fanns en viss risk att jag skulle explodera lite inne i affären. Det ville jag inte. Allt gick emellertid bra och jag kom hem med både basvaror och ett par middagar samt skaldjur och smaskens till nyår. Jag försökte verkligen tänka på att bara handla till en person, inte två. Nyårshelgen tillbringar jag lika ensam som julen. Jag tackade nej till en nyårsdagsfika, sämsta dan på året för mig att umgås.


På eftermiddagen skrev jag ett långt svar
på ett inläst meddelande och ett något kortare svar på ett mejl som var en uppföljning av en tidigare förfrågan. När människor bjuder på sig själva kan även jag göra det – när jag känner att det ligger omtanke och ärligt intresse bakom orden. Därefter fick jag energi till att både damma och dammsuga hela hemmet. Jag hann också med att softa och ligga på soffan och läsa innan det var dags för middag.

I kväll gjorde jag en enkel förrätt med gubbröra på knäcke, Brantevikssill och inlagd sill. Till det en sexa Östgöta sädes och en Staropramen. Huvudrätten stod Dafgårds för och idag smakade deras mat väl. Jag älskar deras kycklinglasagne!

∼ ♦ ∼

Igår såg jag första avsnittet av Dalgliesh säsong tre. Tablåerna i appen jag använder är inte helt lättöverskådlig. Det var tur att jag kikade ordentligt, för filmen började redan klockan 21, inte 22.15 som jag trodde. I kväll kan det hända att jag ser ett avsnitt från en äldre säsong på TV4 Play. Jag kanske har sett dem tidigare, men jag är inte helt säker på det. Medan jag tittar blir det ryggmassage med massagekudden. Japp, jag gjorde en oförsiktig rörelse och nu känner jag av ryggen.

∼ ♦ ∼

Och i morrn är det nyårsafton. Även denna afton, ja, hela storhelgen, tillbringar jag ensam med skaldjur och god dryck. Det ska komma snö och då lockar utgång ännu mindre. Gråter jag på skaldjuren blir de bara saltare. Nyårsnatten kan bli bli perfekt.

∼ ♦ ∼

 


Livet är kort.

Publicerat i Böcker, Dagbok, Epikuréiskt, Familj, Film, Krämpor, Mat, Personligt, TV | Märkt , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , | Lämna en kommentar

Söndagen den 29 december 2024: Jag behöver ingen nu

OBS! Anonyma kommentarer publiceras inte – se Reglerna!

Så här gör du när du kommenterar:

  • Skriv din kommentar som vanligt i kommentarsfältet.
  • Snegla åt vänster. Tre ikoner syns – WordPress, Facebook och ett brev.
  • Klicka på brevet (om du inte har WordPress-konto förstås eller vill använda Facebook) och fyll i dina uppgifter.
  • Klicka sen på Svara.
  • Ingen mejladress syns utåt, bara inåt så att jag kan verifiera.

 



Kära dagbok…

Igår kväll njöt jag verkligen av Tareq Taylors dag på Slottet. Vilken fin man han verkar vara. Verkar vara… Jag känner honom inte. Men liksom ödmjuk och inte ett uns divig – såg det ut som. Rekommenderas!

Rekommenderar gör jag också det vin jag drack igår, det röda Sammicheli Rosso d’Italia. Köpt på nätet, inte hos Systembolaget.

∼ ♦ ∼

Titta! Jag inledde med två positiva saker. Är det rentav så att jag mår bättre? En liten aning, tillstår jag. Det kan bero på telefonsamtalet jag fick igår, men också på att julen verkligen är slut. Och så började jag ta den där magmedicinen jag slutade med för ett tag sen igår igen. Redan idag är magen bättre också. Men jag äter medicinen under protest. Den lindrar symtom, botar inte.

Den här söndagsmorgonen kunde jag sova lite längre också, till 8.15. När jag sen väl vaknade skyndade jag mig att fixa kaffe så att jag kunde krypa tillbaka ner i sängen och läsa. Jädrar i min lilla låda sån spännande bok! När jag vaknade i morse hade jag strax över 100 sidor kvar att läsa…

Läsning av Glaset mellan dem cirka 100 sid kvar o kaffe på sängen

Sååå spännande!

 

Filfrukost med min trägubbe tulpaner o Glaset mellan dem

Söndagsfrukost med min trägubbe Hopptimisten och tulpanerna. Och Glaset mellan dem, förstås!

Söndag är vilodag. Nu mår jag visserligen bättre fast inte bra. Jag har ändå vilat en hel del den här veckan när jag har varit ledig. Försöker aktivera mig också, för jag mår lite bättre av att göra operativa saker. Idag efter dusch och frukost tog jag bilen och åkte och handlade på City Gross. Där var det massor av folk och lite varor, men jag köpte bland annat två stycken en och en halv liters filförpackningar och en frysrätt till söndagsmiddag. Ja middagsmaten var ett dumt köp.

Att göra-listan jag knåpade ihop inför mina tre lediga veckor bestod av cirka tio punkter. Efter idag återstår bara en punkt – och två lediga veckor… Fast det är en jädrigt tråkig punkt, som dock ska ge ett gnistrande resultat. Jag håller lite på den aktiviteten. Idag var det ugnen som blev rengjord, ugnsgallret och en plåt diskade jag och gned de svåra fläckarna med svinto. Det är ju inte precis så att jag lagar mat jätteofta och spisen fick jag ny i maj, men jag grillar kycklingkorv då och då i ugnen. Även från dessa korvar rinner fett. Nu är det i alla fall rent i ugnen. Givetvis tog jag hällen också och fläkten ovanpå. Det är sånt här jag inte orkar göra när jag jobbar. Då blir det bara det vanliga hushållsarbetet, det vill säga städning, disk och tvätt. Nu när jag går hemma och är ledig kan jag sopa lite varje dag. Och krukväxterna fick vatten i dag också.


Klockan 15 var jag klar och då hade jag även skrivit hit i det här inlägget.
Lagom tid för en fika och en stunds läsning innan middagen, eller hur? Faktum är att jag inte kunde låta boken vara outläst. Jag rasade igenom de sista sidorna och det blev bokbyte från en bok om seriemördare till en spänningsroman om familjer i en småstad.

I kväll blir det mer spänning förstås med nästa bok, men också på TV. Det första avsnittet av säsong tre av nyinspelningen av serien om kommissarie Dalgliesh går 22.15 på TV4. Fick mig att fundera på om jag sett de tidigare säsongerna… Säsong två finns att se på TV4 Play och det är bara tre avsnitt. Nåja i kväll ska jag glo i vart fall. Säsong två kan jag kika på kanske under nyår. För nu väntar nästa storhelg och årsdagen av kraschen. Men  jag är otroligt mycket starkare efter den ensamma julen. Jag behöver ingen nu, jag har bevisat det för mig själv.

Kommissarie Dalgliesh

I kväll ska jag se Dalgliesh. Foto från TV4.


Söndagsmiddagen däremot var inte jättespännande,
men den går att komplettera med nåt smaskens såsom ost senare. Dafgårds ugnsrostade kyckling med klyftpotatis, grönsaker, sås och gelé smakade inte ett dugg. Och det var ju bra (?) för då kunde jag äta morötterna utan att grina illa.

Ugnsrostad kyckling från Dafgårds Hopptimisten tulpaner rödvin Lova mig tystnad

Den ugnsrostade kycklingen från Dafgårds smakade inte ett dugg.

∼ ♦ ∼

I morrn är det måndag. För mig väntar ytterligare en klämdagsledighet. På morgondagens agenda står att gå och köpa middagsmat till både måndagen och nyårshelgen. Det blir ett besök hos Korgtassen, för där finns garanterat nåt smaskens. Eller i vart fall nåt som smakar nånting…

∼ ♦ ∼

 


Livet är kort.

Publicerat i Böcker, Dagbok, Krämpor, Mat, Personligt, TV, Vin | Märkt , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , | Lämna en kommentar

Glaset mellan dem

OBS! Anonyma kommentarer publiceras inte – se Reglerna!

Så här gör du när du kommenterar:

  • Skriv din kommentar som vanligt i kommentarsfältet.
  • Snegla åt vänster. Tre ikoner syns – WordPress, Facebook och ett brev.
  • Klicka på brevet (om du inte har WordPress-konto förstås eller vill använda Facebook) och fyll i dina uppgifter.
  • Klicka sen på Svara.
  • Ingen mejladress syns utåt, bara inåt så att jag kan verifiera.

Ett inlägg om den fjärde delen i Jannica Brandt-serien.



Andreas Eks bok Glaset mellan demJag vågade inte chansa att stå utan nåt att läsa.
Därför nätshoppade jag tre kriminalromaner som anlände i en låda precis före jul. En av böckerna var den fjärde delen i Jannica Brandt-serien av Andreas Ek, Glaset mellan dem. Boken kastade jag mig över fredagen efter jul. På söndagen var boken utläst.

Jannica Brandt vaknar upp skadad i en glasbur. Buren är ett fängelse under jorden där flera andra kvinnor varit före henne. De är alla döda. Hon minns sakta hur hon blev tillfångatagen, när mördaren såg sin chans. Hon vet vem han är och vad han har gjort. Hans mål är att hon ska dö en plågsam död. Jannicas sambo Patrick Rydh är på sjukhus, skadad efter ett ingripande vid en skolskjutning. Det tar några dar innan han inser att Jannica är spårlöst försvunnen. En efterlyst mördare kan vara hans enda chans att hitta Jannica. En mördare, som just räddat ett barn från en pedofil. Utöver detta sker det märkliga mord i Stockholm. Läsaren får även följa en knarkande mäklares framfart…

Asså den här boken är så spännande redan från starten! Trots att den har flera ingångar som jag inte riktigt får ihop först läser jag i ett rasande tempo. Vilken tur att jag är ledig och kan göra det!

Det är som att två böcker blev en. Två skilda berättelser och i mitten… Jannica Brandt. Boken är råspännande. Jag bortser från författarens halvdana karaktärsbeskrivningar. Kanske att en av mördarna fnittrar lite väl ofta i slutet. Jag rodnar inte ens över de många sexskildringarna, trots att jag är så pryd. Det är en sån rafflande handling!

Författaren har varit polis och jobbar nu som kriminaltekniker. Jag gillar hans skildringar av brott och otäckheter för att de känns så realistiska. Glasburen är som hämtad från ett verkligt fall. Och det är i dessa skildringar författaren briljerar. Det är otroligt ruskigt och blodigt. Den senare mördaren är… totalt känslokall. Jag är mycket glad att relationsbitarna och bonusfamiljen är få jämfört med boken innan i serien. Böckerna vinner absolut inget på det.

Toffelomdömet blir det högsta.

Rosa toffla miniRosa toffla miniRosa toffla miniRosa toffla miniRosa toffla mini

∼ ♦ ∼

De här böckerna ingår i Jannica Brandt-serien:

  1. Mörkret inom honom 
  2. Det hon slåss för
  3. Han älskade dem alla 
  4. Glaset mellan dem (läs inlägget ovan!)

 


Livet är kort.

Publicerat i Böcker, Personligt | Märkt , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , | 2 kommentarer

Ett rött vin: Sammicheli Rosso d’Italia

OBS! Anonyma kommentarer publiceras inte – se Reglerna!

Så här gör du när du kommenterar:

  • Skriv din kommentar som vanligt i kommentarsfältet.
  • Snegla åt vänster. Tre ikoner syns – WordPress, Facebook och ett brev.
  • Klicka på brevet (om du inte har WordPress-konto förstås eller vill använda Facebook) och fyll i dina uppgifter.
  • Klicka sen på Svara.
  • Ingen mejladress syns utåt, bara inåt så att jag kan verifiera.

Ett inlägg om ett av vinerna i vinlådan Blandat från Italien, nätshoppad hos Vinoteket.


I november 2024 planerade jag en härlig söndagslunch med vin av olika slag för mina gäster. Därför beställde jag min tredje låda nånsin från Vinoteket. Den italienska vinsamlingen Blandat från Italien bestod av nio flaskor vin. Sex av flaskorna var rödvin (två av varje). Vidare innehöll lådan två flaskor av ett vitt vin och en flaska bubbel, en grumlig prosecco, enligt beskrivningen.

En låda med enbart italienska viner – kan en köpa nåt bättre? Med ett antal olika viner passar de givetvis till olika sorters ätbart. Ett vin hade jag druckit tidigare och det var det röda vinet Terre di Mario Rosso (länk nedan!) som fått hela 94 Luca Maroni-poäng. Luca Maroni är enligt Vinoteket en av världens mest högt aktade vinkritiker. Vino.com anger honom som en av de viktigaste, välkända och inflytelserika italienska kritikerna.

Sammicheli Rosso d’ItaliaDen fjärde advent öppnade jag en flaska Sammicheli Rosso d’Italia. Vinet är gjort på druvan sangivovese. Alkoholhalten ligger på 13 procent och sockerhalten är 0,7g per 100millilter. En flaska kostar 99 kronor och är prisnedsatt från 129 kronor. Det finns inte att köpa på Systembolaget utan jag har alltså näthandlat det från Vinoteket.

Vinoteket rekommenderar vinet till pizza med smakrika toppingar, charkbricka med salami, mortadella och parmesan eller långkok på nötkött eller lamm. Det funkar också till vegetariska rätter som auberginegratäng eller en svamprisotto. Jag serverade vinet till en vegetarisk ICA-fryspizza och det var helt OK. Vid ett annat tillfälle drack jag vinet till het kycklingwok och ostar.

Så här skriver Vinoteket på sin webbplats om vinet:

”[…] Ett fylligt och charmigt rödvin […] en rik och generös smakupplevelse. Doften är intensiv och lockande med inslag av mogna, torkade frukter som russin och torkade plommon, vilket ger en varm och aromatisk karaktär. Djupare toner av mörk choklad, kaffe och en hint av kryddnejlika tillför komplexitet och elegans. En subtil nyans av vanilj från ekkontakt rundar av bouqueten. På gommen är vinet fylligt och harmoniskt med rika toner av mörka körsbär, torkade frukter och en antydan av kryddor. […] Avslutningen är lång och behaglig, med noter av kaffe, kakao och en lätt kryddighet som dröjer kvar länge.

Det här vinet hade skruvkork och det gjorde mig först lite misstänksam. När jag sen väl hade smakat det försvann detta helt. Vinet passade verkligen bra till den enkla pizzan, vars smak jag förstärkte med tabasco och ketchup. Även till kycklingwoken och ostarna funkade det alldeles utmärkt. Jag noterade massor av dofter och smaker av vinet såsom kakao, kaffe och torkade bär. Eftersmaken var lång och fyllig. Vinet var kraftfullt och smakade mer.

Toffelomdömet blir det högsta.

Rosa toffla miniRosa toffla miniRosa toffla miniRosa toffla miniRosa toffla mini

∼ ♦ ∼

Vinerna i lådan var:

  1. Girovago Il Guardiano dell’Uva Appassimento Salento 2023 (Två flaskor)
  2. Terre di Mario Rosso (Två flaskor)
  3. Sammicheli Rosso d’Italia (Två flaskor; Läs inlägget ovan)
  4. Terre di Mario Bianco (Två flaskor)
  5. Biasiotto Sui Lieviti Zero 15 Spumante Extra Brut 2016

 


Livet är kort.

Publicerat i Epikuréiskt, Mat, Personligt, Vin | Märkt , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , | Lämna en kommentar

Värnlösa barns dag 2024: Inget värdigt liv?

OBS! Anonyma kommentarer publiceras inte – se Reglerna!

Så här gör du när du kommenterar:

  • Skriv din kommentar som vanligt i kommentarsfältet.
  • Snegla åt vänster. Tre ikoner syns – WordPress, Facebook och ett brev.
  • Klicka på brevet (om du inte har WordPress-konto förstås eller vill använda Facebook) och fyll i dina uppgifter.
  • Klicka sen på Svara.
  • Ingen mejladress syns utåt, bara inåt så att jag kan verifiera.

 



Kära dagbok…

Det hänger i, det här jävla dåliga måendet. Sillen blev rätt mycket saltare igår vid middagen på grund av alla tårar som föll i den. Jag hatar att gråta, men kanske är det så att skiten måste ut nu och kan hända blir det bättre efteråt. Om det finns nåt efteråt. Jag vill inte ha det så här. Det är inget värdigt liv. 

Gårdagskvällen tillbringade jag på soffan med att läsa. TV:n stod på i bakgrunden så jag åtminstone fick höra några mänskliga röster. I kväll ska jag se säsongsstarten av Stjärnorna på Slottet. Det är Tareq Taylors dag och avsnittet ligger redan ute på SvT Play. Men om jag tittar tidigare har jag inget att göra i kväll. Annars drar jag mig undan allt vad människor heter. Kan inte umgås, vågar inte hoppas på ärliga avsikter och kan inte tro på nån. Böckerna är min livlina. Igår blev det bokbyte från den julklappsfådda julnovellen till en kriminalroman om en kvinna i en glasbur, en bok jag köpte till mig själv dagarna före jul. Riktigt bra läsning är det!

Jag läste givetvis i morse också och drack kaffe på sängen. Men friden slogs i kras av min mage. Så går det när en struntar i mediciner. Jag tycker att jag trycker i mig så många tabletter att jag har försökt sluta med en av magmedicinerna. Det skulle jag inte ha gjort. I alla fall inte när jag dricker så mycket alkohol och äter sån fet mat som jag gör. Det blev till att hoppa in i duschen samt tvätta. (Du kanske fattar paniken, kära dagboken, när tvättmaskinsinstallationen misslyckades flera gånger i maj…) Sen fick jag helt enkelt fixa en filbunke med magmedicin i samt några bär som inte var mögliga med mera. För att jag inte skulle bli klen gjorde jag två mackor till också, en med kalkon och en med gräddost. Tulpanerna fick nya snitt och färskt vatten.

Lördagsfrukost med röda tulpaner Hopptimisten Glaset mellan dem

Lördagsfrukost med filbunke och magmedicin samt mackor. Tulpanerna fick nya snitt och färskt vatten.

 

Mattor på Helping Hand

Jag blir matt och har inget behov av socialt umgänge längre.

Plötsligt verkar jag bli populär igen. Sms och meddelanden faller som hagel. Noterar jag en viss rastlöshet och kanske rentav tröttma gentemot familjelivet? Det är som att människor har blivit översociala. Men jag klarade av en helt ensam jul och nu har jag inget behov av umgänge. Inbillar jag mig.

Däremot ser jag till att sysselsätta mig. Det är bra. Jag tog bilen och åkte och slängde ljusslingan som hade gått sönder. Därefter besökte jag två second hand-affärer. Träffade en av stans två mest nyfikna kärringar. (Den andra är ett gammalt ex.) Trots att jag försökte undvika kontakt sökte hon upp mig och frågade hur jag mådde. Jag är förbannat ärlig och svarade ”skit”. Då hade dumhuvet mage att önska mig god fortsättning. God fortsättning på skiten, eller vadå??? Jag blir matt, folk är så jävla…korkade.

Två litterära fynd gjorde jag idag. Jag insåg att jag vill äga en serie böcker där tre av fyra utkomna delar tidigare fanns i Annas och mitt gemensamma bibliotek. Del fyra har jag inte läst och del fem kommer ut i april. Idag köpte jag de två första – en inbunden utgåva i fint skick på Helping Hand och en oläst pocketbok på Erikshjälpen. Del tre kan jag säkert också hitta second hand.

Kristina Ohlssons böcker Stormvakt och Isbrytare

Första och andra delen i Strindberg-serien fyndade jag idag.


Skulle jag göra nån nytta idag
förutom turen till återvinningen för att kasta ljusslingan? Ja jag har tagit reda på all ren och torr tvätt från igår, men stryka har jag ingen lust med. Jag tog en eftermiddagsfika med en stunds läsning och en godisskål. Sen tog jag tag i en spännande genomgång av bilder och texter. Därefter kunde jag pricka av ytterligare en av punkterna på min att göra-lista, till stor del en dö-städar-lista. För den som inte vet ser före-bilden kanske bättre ut än efter-bilden. Men jag vet och jag är nöjd med efter-bilden.


Och medan jag höll på med genomgången ringde mobilen.
Först tänkte jag inte svara, men så gjorde jag det. Det blev ett kvartssamtal med en äldre person som jag uppskattar väldigt mycket. Jag kände mig nästan som förut efteråt. Sen vet jag att det aldrig mer blir som förut, men jag har förvissat mig om att personen inte ska vara ensam på nyårsafton.

Mörkret hade sänkt sig kompakt när jag var färdig. Jag skrev en stund innan jag micrade min mat, kyckling- och cashewwok. Portionen var inte jättestor, så det kan bli kex och ost sen. Om vinet har jag skrivit ett inlägg som publiceras i morgon!

Wokmiddag och ett glas rött med tulpaner Hopptimisten och Glaset mellan dem

Wokad lördagsmiddag med italienskt rött i glaset.

∼ ♦ ∼

Har jag nån plan för söndagen? Ja jag behöver köpa fil, så jag tar väl bilen en tur igen. Det ska bli sämre väder i veckan och då vet jag inte om jag kan köra. Om jag lever, vill säga. Det vet jag inte heller. Det vet ingen. Är livet värdigt? Är jag värdig livet?

∼ ♦ ∼

 


Livet är kort.

Publicerat i Antikt-retro-secondhand-loppis, Böcker, Dagbok, Krämpor, Mat, Personligt, TV, Vin | Märkt , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , | Lämna en kommentar