Fredag kväll den 8 september och lördag morgon den 9 september 2017: Fredagsmys och lördagsmorgon dito

 



Kära dagbok…

Fredagsmys med GT chips bok och tänt ljus

Fredagsmys med sorglig bok, tänt, väldoftande ljus, lite alkohol i form av GT och en skål salta chips.

Mysa… Kan en göra det ensam? Även om det inte är det roligaste får en försöka göra det bästa av det hela. Nu för tiden tycks emellertid det där mysandet mest gå ut på att äta nåt onyttigt. För mig är det mer förknippat med en känsla av värme, trygghet och… bara att ha det najs, liksom. Fast visst kan nåt gott att stoppa i munnen bidra till mysandet, det håller jag med om!

Jag myser gärna med en bok i högsta hugg. Är det kallt och/eller mörkt tänder jag ett ljus, helst med doft. Eftersom jag ser så illa behöver jag ha en stark läslampa riktad mot boken. Kanske inte så mysigt, men jag störs inte. Igår myste jag på detta vis, kompletterat med en GT* som jag sög på länge och en skål salta chips. TV:n satte jag på tidigt på kvällen för att minska känslan av ensamhet. Ljudet var på lågt och jag tittade inte. Läste i stället min sorgliga, sorgliga bok.

AM Schjetleins böcker Döden kvittar det lika och Döden ingen ser

Spännande läsning väntar – så snart del två av tre anländer.

Men detta var inte det enda sättet jag myste på igår. När jag kom hem och hade vittjat postboxen kunde jag nöjt konstatera och mysa över det faktum att jag har fått två spännande böcker – och väntar på en tredje – för recension. Jag har inte tidigare läst Anne-Marie Schjetleins deckare och ser med spänning fram emot att göra det. Hennes debutdeckare Döden kvittar det lika är utgiven på Hoi förlag. Den anlände igår från författaren. Från Bokfabriken, författarens nya förlag, kom hennes tredje bok, Döden ingen ser, till mig härom dagen. Den senaste boken kom ut nu i september. Vidare väntar jag på den andra boken i serien som också skulle skickas för recension från Bokfabriken. Jag tänkte ta itu med den här serien sen.

Framåt sena kvällen slog jag mig ner vid datorn en stund och nätshoppade ett par titlar som har stått högt på min önskelista. Jag beställde Emelie Schepps senaste, Pappas pojke (bra pris när en shoppar inloggad på Bokus!) och Louise Pennys sjätte Gamache-bok, Begrav dina döda, som kom ut i pocket förra månaden. En joker i leken med allvarligt innehåll, Will Schwalbes Bokklubben vid livets slut, fick också följa med beställningen för att den var så förvånansvärt billig (55 kronor inbunden).

∼ ♦ ∼

Kaffe och läsning i sängen

En bra start på dagen att mysa med kaffe och en bok i sängen.

Lördagsmorgon… Märkligt nog var det alldeles tyst i huset fram till klockan elva. Natten var full av uppvaknanden, denna gång på grund av kramper i benen. Mycket irriterande att sova en kvart och sen fullkomligt flyga upp när musklerna vrider sig. Till sist somnade och sov i alla fall fram tills klockan var över sju. Jag fixade kaffe och tog med till sängen. Låg där sen och sippade och läste och bara myste fram till niotiden.

Nån nytta har jag inte gjort än idag, jag har suttit vid datorn och skrivit sen jag kom upp. Men det är en dag i morgon också. Planerna för dagen är osäkra – Kulturnattsbesök eller inte. Det regnade rejält i natt och det ser onekligen ut som om det kommer mera. Det går inte att packa in en blöt balle** och att dammsuga inomhus kan jag faktiskt vänta en dag med att göra.

∼ ♦ ∼

Avslutningsvis några tänkvärda ord från Viskar ditt namn, boken jag läser just nu…

Citat Kirkegaard om livet

Tänkvärda ord från Søren Kirkegaard i boken jag läser just nu.

 

∼ ♦ ∼

*GT = gin och tonic
**packa in en blöt balle = lägga presenning över en balkong som är blöt av regn


Livet är kort.

Publicerat i Böcker, Dagbok, Epikuréiskt, Krämpor, Personligt, TV | Märkt , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , | Lämna en kommentar

Lördagsgodistips: Res till Köpenhamn med Fazer – eller prova en motsägelsefull choklad

Ett inlägg om en choklad.



Variation är bra, sägs det. 
Igår upptäckte jag att det var sant. På eftermiddagen fikade jag med några andra kollegor på avdelningen än dem jag vanligen fikar med. Det visade sig att en av dem hade… bjudchoklad. Sånt är aldrig fel en fredagseftermiddag när en behöver energi för att göra veckans sista storverk insats. T bjöd på Karl Fazer Travel Raspberry Liquorice, en vid första ögonkastet motsägelsefull vit choklad med smak av hallon och lakrits.

Karl Fazer travel raspberry and liquorice vit choklad

Bjuden på en resa till Köpenhamn?


Enligt webbplatsen ska chokladkakan ovan 
få mig att känna mig som om jag gör en smakresa till Köpenhamn. Varför vet jag inte. Kanske för att chokladen är vit och innehåller hallon som är röda – Dannebrogen är ju vit och röd. Men chokladen innehåller också lakrits. Eftersom jag vanligen köper hallonskallar när jag köper lösgodis var jag nyfiken på att prova kombon hallon och lakrits i vit choklad. Så jag tog en bit. Sen tog jag en bit till… Och ytterligare en bit…

Vit choklad Fazers raspberry o liquorice

Ser ut som kryddost…


Nä, så värst söt och god
ser inte Karl Fazer Travel Raspberry and Liquorice ut. Den påminner faktiskt om kryddost. MEN… vilken smaksensation!!! Hallonets svaga surhet ihop med sältan från lakritsen, inbäddat i söt, vit choklad. Motsägelsefulla smaker, men alltså, det var så gott att jag höll på att smälla av! På hemvägen försökte jag inhandla chokladen på Tokerian, men det verkar vara nån sorts exklusiv special edition som inte förs i matvaruaffärer med billighetsstämpel. Och kanske var det lika bra, för chokladen är full av socker och fett och kalorier… Men god är den…

Toffelomdömet blir det högsta!

Rosa toffla miniRosa toffla miniRosa toffla miniRosa toffla miniRosa toffla mini

 


Livet är kort.

Publicerat i Epikuréiskt, Jobb, Personligt | Märkt , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , | 6 kommentarer

Alma-dagen 2017: Tänk om…

 



Kära dagbok…

Ibland vill en bara göra nånting helt annat. Tänk om en vågade! Tänk om en var yngre och dessutom inte hade nåt tyngande bagage… Idag såg jag en annons som lockade mig. Tänk om… tänk om… livet hade varit annorlunda. Det finns mycket i mitt liv just nu som jag är nöjd och glad över. Målet att få ett fast och stimulerande jobb – nåja, tillsvidareanställning heter det  och såna är inte 100 procent ”säkra” – uppnådde jag förra året. Därmed var ett av mina livsmål uppnådda, men inte alla. Det gäller att ständigt ha nåt att sträva mot, så att jag kan se framåt – och samtidigt få ett visst mått av utmaning. Utmaningar behöver jag för att inte bli seg. Fast… mitt liv har varit rätt fullt av utmaningar, allra helst de senaste tio åren… Samtidigt, annonsen idag… En glimt från barndomen, eftersom mamma och pappa kände personen som ägde herrgården och byggde upp parken. Vi var ofta där på söndagsutflykt på somrarna, mest när jag var barn, men en gång som vuxen. Det var den helgen jag som 27-åring ”kom ut” för mina föräldrar. Alla andra visste redan…

Bastedalens herrgård och Kinaparken annons

Herrgården och parken är till salu…

∼ ♦ ∼

Kungshög i Gamlis

Det blev start i uppförsbacke idag.

Det blev start i uppförsbacke idag. Jag förstod att jag hade gått för långt, tyckt saker, gjort saker som jag borde ha legat lågt med igår. Men när basala ting inte fungerar orkar jag inte alltid vänta på att A, B och C ska bli redo – eller få mod – att ta tag i det hela. Jag var öppen och tydlig med vad jag tyckte, fick OK att jag tyckte och ändå… Det kändes inte helt rätt att få en släng av sleven och stå till svars för kollegornas uttryckta och, till vederbörande, inte till mig, framförda åsikter, men jag formulerade ett mildrande svar. Sen blir jag less på silkesvantar jämt och samt. Ibland måste en sätta ner foten, peka med hela handen. Men jag ska veta min plats. Därför får jag jobba på att hitta den där platsen som är min och sluta ta tag i lösa trådar. Inte helt tillfredsställande, men så får det bli.

Tomater mina egna

Mina egna tomater…

Mitt nyhetsbrev kom ut som det skulle. Vidare har jag skickat en lång text till översättning och haft ett avstämningsmöte med herr Fredag. Vi satt ju tidigare i rummen bredvid varandra, men har knappt setts sen före sommaren. Det blev därför en sen lunch, bestående av en tämligen smaklös vegetarisk paella till rabatterat pris, av nån anledning.

Nån bild på maten blir det inte idag. I stället får du se min tomatskörd från igår. Tomaterna var röda, runda och helt underbart söta. Kolla, ba’! =>>

∼ ♦ ∼

Knopp på en orkidé

Är det inte en knopp i ´”fingertoppen”?

Medan skörden pågick igår kväll upptäckte jag att det finns liv i det jag mest trodde var dött. Några av ”fingrarna” på den gula orkidén jag fick av vännen Agneta i födelsedagspresent 2015 har blivit gröna och har något som börjar likna knoppar…

Märkligt nog trivs mina växter hemma hos mig. Det är bara deras ägarinna som vantrivs mer och mer. Nu har hon börjat ta itu med det. Tänk om hon hade kunnat göra det tidigare…

I helgen ska ballen* packas in också, om det nu inte vräker ner regn. Prognosen ser inte god ut för lördagens Kulturnatt, som sagt, men om det ösregnar vill jag gärna träffa Fästmön ändå.

Om det regnar, vilket det ju gör ibland om hösten, finns det väl annars inget mysigare än att stanna inne och läsa?! Höra regnet smattra mot tak och rutor och svepa en pläd om sig. Igår blev det bokbyte i Toffeltassarna, förresten. Jag läste ut en ruggig psykologisk thriller som jag bytte mot en bok som redan från kapitel ett blev sorglig. I morse innan jag åkte till jobbet läste jag lite och jag vet ärligt talat inte om jag pallar att läsa vidare utan att bli jätteledsen. Men en ska väl härdas och sluta vara gråtmild, som en doktor hade skrivit i min journal när jag sökte samtalsstöd för att jag inte mådde bra av att vara arbetslös. Jag var fan inte gråtmild, jag var desperat. Min ekonomi och mitt liv höll på att falla samman.


Nä, böcker är nog min melodi, trots allt.
När det gäller människor får jag nog… tänka om en hel del och sluta vara riktigt så omtänksam och ärlig som jag egentligen vill vara. Människan bakom dagens post gjorde mig i alla fall glad. Tack, Anne-Marie Schjetlein!

∼ ♦ ∼

PS Foten är lite, lite bättre, ifall nån undrar.

∼ ♦ ∼

*ballen = balkongen


Livet är kort.

Publicerat i Böcker, Dagbok, Familj, HBTQ, Jobb, Krämpor, Mat, Personligt, Vänner | Märkt , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , | 6 kommentarer

Lågor av hat

Ett inlägg om en bok.



Erin Kellys bok Lågor av hatIbland blir det dumt 
när en sån som jag köper böcker second hand. Ibland blir det bra. Jag trodde att jag hade läst åtminstone en bok tidigare av Erin Kelly när jag köpte Lågor av hat i pocketutgåva på Erikshjälpen mitt i sommaren. Men nej – det fanns inte en enda bok av henne i min hylla med anglosaxiska deckare. Fast när jag googlade såg jag att hon skrivit romanen Broadchurch som är grunden till TV-serien med samma namn. Då blev jag lugn och viss om att mitt loppisköp inte var dumt utan ett fynd.

Lågor av hat handlar verkligen om hat. Familjen MacBride lever ett gott liv. Varje höst samlas de i sitt fritidshus för att fira Guy Fawkes dag. Men nu har mamma Lydia gått bort och allt är väldigt annorlunda. Sonen Felix anländer med en flickvän och dottern Tara med sin man Matt. Och innan dagen är slut ska katastrofen inträffa. Felix flickvän Kerry erbjuder sig att passa Felix andra syster Sophies bebis när resten av familjen besöker en eldfest. När Sophie återvänder med sina andra barn är både Kerry och bebisen borta.

Romanen drivs framåt genom att olika personer i handlingen berättar från sin synvinkel. Först ut är Lydia, sist ut är Kerry. Däremellan berättar Sophie, Darcy och pappa Rowan. Märkligt nog cirkulerar allt kring den mystiske Darcy, pojken som upplevde att Rowan och Lydia inte bara förstörde hans möjlighet till utbildning – de tog livet av hans mamma också. Själv lyckades han ”bara” skada Felix… Ja det här är verkligen en svart historia. Mycket skickligt väver författaren ihop de olika personernas berättelser. Som läsare flyttar en sympatierna då och då. Ingen i boken är egentligen utan skuld – mer än möjligen bebisen Edie…

En rejäl miss gjorde förlaget PONTO pocket genom att kalla Kerry Kelly i baksidestexten. Kelly är ju författaren…

Toffelomdömet blir högt. 

Rosa toffla miniRosa toffla miniRosa toffla miniRosa toffla mini


Livet är kort.

Publicerat i Antikt-retro-secondhand-loppis, Böcker, Personligt, TV | Märkt , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , | Lämna en kommentar

Torsdagen den 7 september 2017: Ibland tar det lite tid…

 



Kära dagbok…

Uppsala universitet 1477 hoodie

1477 är sifferkoden vi brukar säga på jobbet när saker och ting tar lite tid.

Det är bra träning för mig att mitt tålamod prövas understundom. Jag kämpar varje dag med att lära mig att saker och ting tar lite tid. Ibland. Ibland kan det ta århundraden. För några dagar sen mejlade jag Fazer som äger restaurangen i huset där jag jobbar. Igår kom det svar – alltså, det dröjde inte ett århundrade, bara tre dagar. (Vi brukar säga årtalet ”1477” till varandra här på jobbet när vi tycker att saker och ting tar lång tid. Det var nämligen det året som Uppsala universitet grundades.) Det är väl OK, eller? Tre dagar svarstid, alltså. Jag ska inte gå in närmare på innehållet och synpunkter på det, men svaret jag fick talspråkigt och dessutom fick jag väl inte riktigt svar på saker och ting. Men jag hoppades inte bara på att få upp menyer på restaurangens sida på webben, jag hoppades också på att restaurangens webbplats skulle fungera. Och det gör den! Se här ==> Fazer Food & Co Segerstedt. Hurra! Att sen menyerna är behäftade med ett och annat stavfel är inte mitt problem utan Fazers. Den som har tråkigt kan alltid roa sig med att räkna hur många en hittar. Jag hittade fem. Mina övriga önskemål verkar emellertid inte kunna tillgodoses, men detta är i alla fall alltid något. För övrigt gav jag inte bara ris, jag gav ros också. Till exempel att maten är god. Så värst mycket ros var det däremot inte ett av morgonens tidiga jobbmejl, däremot. Eller rosigt var det ju på sätt och vis – taggigt. När basala saker inte fungerar kan jag gå i taket. Så ja… det blev mycket träning i morse.

Fisk med potatis citron och äpple

En blir smart av fisk, sägs det. Gäller det även citronsura?

Ett kort men gott samtal med min högsta chef väldigt tidigt i morse kändes bra och rensande för själen. Jag är skadad av det jag har i bagaget och jag vill göra rätt, inte fel. Samtalet lyfte mig och gav mig självförtroende nog att driva på vidare med texter etc – och det gav resultat! Vissa människor är engagerade och vill att saker ska ske i rimlig och vettig tid.

I natt hade jag svårt att sova igen, men den här gången kan jag åtminstone skylla på att det var fullmåne. Fast jag funderade också över om jag ska be att få bli fråntagen ett dåligt samvete bland arbetsuppgifterna. Självinsikten säger att jag inte gör bra ifrån mig där. Nåt beslut om detta tog jag inte under dagen, jag får tänka lite till. En blir smart av fisk, sägs det, så jag åt firre från Feiroz till lunch och fortsatte att tänka. Sen klarade jag eftermiddagen som bland annat innebar produktion av nyhetsbrev.

När det gäller krämpor har illamåendet blivit bättre, men nu har jag fått ont i vänsterfoten, på ovansidan, åt utsidan till. Det känns som om det ligger en nerv i kläm och det värkte rätt rejält i natt. Detta bidrog säkert till nattens sömnsvårigheter. Jämna plågor, med andra ord.

∼ ♦ ∼

Hemma i Slummen i New Village väntade ett avlååångt paket. Jag trodde att det skulle innehålla två böcker, men där låg bara en. Nåja, den som väntar på nåt gott… Ibland tar det ju lite tid att få det hela. Förhoppningsvis kommer de två första delarna av Anne-Marie Schjetleins tre deckare snart så att jag kan läsa och recensera i ordningsföljd. Innehållet var likväl spännande!


Min torsdagskväll ska jag ägna åt lite spabehandling av självet 
eller i vart fall duscha och tvätta håret. Klockan 21 ska jag trilla ner i bästefåtöljen och se det tredje avsnittet av Loch Ness på TV4. Men innan dess ska jag nog skördepartaja – eller i vart fall skörda. De flesta av tomaterna på plantan jag fick av Annas snälla mamma är många och mogna! För dig som inte har sett dem på Instagram, varsågod!

∼ ♦ ∼

 


Livet är kort.

Publicerat i Böcker, Dagbok, Jobb, Krämpor, Mat, Personligt, Sociala medier, TV | Märkt , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , | 4 kommentarer

Onsdagen den 6 september, det var den dagen… 2017: Illamående och inte så pigg

 



Kära dagbok…

Sol bakom solskydd

Illamåendet och tröttheten på kvällarna känns som dubbla solskyddsgardiner.

Nej, jag har inte mått så bra de sista två kvällarna. Jag dras med ett illamående som jag inte känner av på dagtid, men som infinner sig kvällstid. Det har varit som att dra ner mina dubbla solskyddsgardiner på jobbet – mörkt. Jag har känt mig sjuk och trött och jag har sovit dåligt. Det vill säga jag har inga problem att somna, det är de ständiga uppvaknandena varje natt som är uttröttande. Igår kravlade jag i säng vid 21-tiden. Min tanke var att jag kanske skulle orka läsa en stund i sängen, men icke. Jag släckte nästan genast lampan och somnade som vanligt till ljudet av sovrums-TV:n (då slipper jag höra grannarna). Nästan gång jag vaknade var klockan 23. I natt sov jag i alla fall lite mer än natten innan. Det finns nog insomningstabletter i medicinlådan, men jag är sån att jag inte vill ta.

Ost kex druvor och vin

Tisdagsfest.

Min psykolog, som jag förresten ska träffa på måndag för ett sista samtal efter sommaren, tyckte att jag skulle ta några droppar vin i stället för ett piller. Mycket bättre idé ju! Därför dukade jag upp en liten tisdagsfest igår kväll. Festmåltiden bestod av kex, ostar, gröna druvor och ett glas rött. Ett glas, alltså. Mer tar jag inte om jag dricker vin en vardagskväll eftersom jag ska upp så tidigt och köra bil till jobbet.

Som sagt sov jag bättre i natt. Kanske berodde det på vinet eller kanske att jag var så utmattad efter natten innan. Illamåendet var inte lika häftigt som kvällen innan heller. Men ändå. Jag undrar vad det handlar om.

Mobilalarmet står på 6.15 varje vardagsmorgon. I morse vaknade jag 5.30. Kollade mobilen lite innan jag klev upp kvart i, ungefär. Det gav mig en ganska god stund att läsa. Jag läser en psykologisk thriller just nu som jag fyndade second hand i juli. Boken köpte jag för att jag trodde att jag hade läst nåt bra av författaren tidigare. Det visade sig vara fel. Helt ny bekantskap är Erin Kelly emellertid inte. Som jag tidigare har skrivit här står hon bakom Broadchurch, en riktigt bra brittisk thrillerserie på TV. Lågor av hat, som boken heter jag läser nu, är riktigt ruggig och bra. Katastrofen ligger på lur runt hörnet, känns det som.

Boken Lågor av hat och morgonkaffe

En ruggig psykologisk thriller.

∼ ♦ ∼

Kardemummablomma

Kardemummablomman och jag har roligt och trivs på jobbet.

Min arbetsdag har som vanligt bestått av gott och blandat i en lagom dos av mest roliga arbetsuppgifter. Jag har skrivit de sista grundtexterna till mitt nyhetsbrev, så att jag kan göra produktionen färdig i morgon eftermiddag för publicering fredag förmiddag. Vidare har jag ägnat en del tid åt ett stort projekt jag är inblandad i som ansvarig kommunikatör kring en ny lag som kommer nästa år. Arbetet bröts lite mitt i för en halvtimmes lunch med konsulten – och då träffade jag på LEO nere i restaurangen. Jag tackade honom för att hans bild på mig påminde mig om att jag borde banta. MORR!

∼ ♦ ∼

 

Strumplåda

Återremitterat ärende att gå igenom strumplådan.

I morse ställde jag fram strykbrädan. Det är bäst att ta tag i strykhögen innan den blir dubbelt så stor. I helgen blir det eventuellt andra saker som ska göras – både roliga och mindre kul. Bland annat planerar jag att ställa ihop möblerna på ballen* och packa in allt i presenningar. Men det är också Kulturnatt här på lördag och eventuellt strålar jag samman med Fästmön på stan när hon har slutat jobba. Det är lite avhängigt vädret. Prognoserna ser inte så väldigt lovande ut, dessvärre.

Utöver inpackning av ballen skulle jag behöva gå igenom strumplådan igen. Återremitterat ärende, alltså. Två dar i rad har jag satt på mig strumpor utan fungerande resår. Irriterande! I måndags kändes dessutom trosorna väldigt konstiga. När jag gick på toa på jobbet första gången den dagen insåg jag att jag hade satt på mig dem bak-och-fram… Så nej. Jag är inte så pigg om morgnarna som en kan förledas att tro att jag är…

∼ ♦ ∼

*ballen = balkongen


Livet är kort.

Publicerat i Antikt-retro-secondhand-loppis, Böcker, Dagbok, Epikuréiskt, Familj, Jobb, Krämpor, Mat, Personligt, TV, Vänner, Vin | Märkt , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , | 6 kommentarer

Tisdagen den 5 september 2017: Tuppreklam i postfacket och fiktiva mord på ingång i postboxen

 



Kära dagbok…

Utsikt från kontorsfönstret solig septembermorgon

Det var varmare inomhus och soligt utomhus – i morse, i alla fall. Här utsikten från mitt kontorsfönster.

Det blev ingen jättebra kväll igår. Efter att jag hade publicerat gårdagens dagboksinlägg kände jag mig plötsligt väldigt illamående. Jag provade att äta ett par knäckemackor i tron att jag behövde få i mig nåt – jag hade inte ätit sen halv tolv på dagen. Illamåendet blev bara värre, så jag fick lägga mig raklång på gästsängen. Jag försökte läsa för att skingra tankarna, men det gick inte. Kanske berodde det på att jag hade gått och spänt mig hela dagen eftersom vi hade så kallt på jobbet. Det var nästan som min åksjuka, fast jag hade ju inte åkt buss. Efter nån timme blev illamåendet svagare. Jag telefonerade med vännen Mia och kanske var det rätt medicin. Tyvärr fick jag höra om gemensamma bekanta som mår dåligt på riktigt. Mitt illamående, hur envist det än är, kändes löjligt i sammanhanget. Somliga drabbas så hårt och mycket.

Idag var det varmare på jobbet och lite soligt på morgonen. Jag sov dåligt i natt. Kanske berodde det på att jag inte sov med öppet fönster som jag brukar göra – jag var ju så frusen! Redan vid tretiden vaknade jag och kunde sen inte somna om ordentligt. Därför var jag på jobbet redan strax efter klockan sju. Men det var bra eftersom ordinarie parkering var avstängd och jag och alla andra som jobbar i Segerstedthuset var tvungna att hitta ett alternativ.

Grönsaksfylld gratinerad squash med potatisgratäng och bröd

Härligt vegetarisk lunch från Feiroz.

Arbetsdagen flöt på bra, trots illamåendet, som faktiskt har hängt kvar lite, och den dåliga nattsömnen. Jag fick mycket gjort, bland annat med en policy, mitt nyhetsbrev och i kommunikationen kring ett par projekt. Extra roligt var det att få positiv återkoppling av högsta chefen på en tung text av juridisk art.

På lunchen sprang jag nästgårds och köpte grönsaksfylld, gratinerad squash med potatisgratäng och bröd för 70 spänn. Jättegott och alldeles lagom mätt blev jag. Fast… det var ju lite vitlök i maten, förstås…

Lustigt nog var mitt postfack inte tomt idag. Det är väldigt sällan jag får snigelpost på jobbet, men jag hittade ett litet paket med kul innehåll från en reklambyrå. Synd bara att jag inte ansvarar för inköp av profilprodukter…

∼ ♦ ∼

Efter jobbet blev det veckohandling – det är ju tisdag. Jag bestämde mig för att duka fram kex, ostar och druvor till kvällsmat samt ta ett glas vin. Förhoppningsvis hjälper vinet mig att sova i natt. Eftersom jag är tvångskund hos Com Hem innebär det nu att jag bland annat inte har Kanal 5 längre. Det känns inte som nån större förlust eftersom jag har fullt sjå att hinna se de serier jag följer på andra kanaler. Mitt kvällsmatsällskap blir ett avsnitt av en sån serie,  gårdagens GW:s mord som handlar om mordet på flickan Engla. Fruktansvärt – speciellt med tanke på att det kanske kunde ha förhindrats om det hade varit ett bättre polisjobb i samband med ett annat mord. 

Fiktiva mord ska jag bli försedd med via författare och förlag. Just nu väntar jag på ett lass om tre deckare av en och samma författare, en helt ny bekantskap för mig. Tanken är att jag ska läsa och recensera. Mer än så avslöjar jag inte nu.

∼ ♦ ∼

Avslutningsvis nåt att tänka på…

Citat PO Sundman

Precis.

 


Livet är kort.

Publicerat i Böcker, Dagbok, Jobb, Krämpor, Mat, Personligt, TV, Vänner, Vin | Märkt , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , | Lämna en kommentar

Iskalla måndagen 2017: Näbbigt, naivistiskt och nystädat

 



Kära dagbok…

Det var en kall dag idag. Faktum är att dagen var iskall – på jobbet, mest. Utomhus var det runt 14 grader. Det var nog inte mycket varmare inomhus. Eftersom de flesta av oss sitter stilla vid datorerna och jobbar blev fingrar och nästippar iskalla. På mitt kontor var det ändå hyfsat varmt så länge jag hade dörren stängd. Det hade jag större delen av dagen eftersom jag jobbade med att göra en delvis juridisk text begriplig för normalbegåvade svensktalande läsare. Texten ska sen översättas till engelska också – vi är ett tvåspråkigt universitet. Jag hade ett kort och bra möte med en person som jag hoppas kunna dra in i det arbetet.

Ring på hand

Kallt om händerna idag.


På eftermiddagen kom ett massmejl till oss som jobbar i huset
om att det är kallt och vad det beror på (nån sorts provkörning av värmen). Näbbig som jag är svarade jag att vi vet att det är kallt, men att vi vill veta när det blir varmt. Sen sprang jag lite i korridoren för att få upp värmen och snubblade över ett… naivistiskt, men fullt begripligt, konstverk.

Naivistisk konst på jobbet - blyertsteckning av en nalle

Naivistisk konst funnen på golvpapp på jobbet när jag sprang i korridoren för att bli lite varm.


Utomhus var det grått och blött.
Jag var trött i morse trots tidig sänggång igår. Kanske behöver jag kolla ett och annat värde och eventuellt fylla på med nån vitamin. I vart fall behöver jag förnya mina recept och i dessa ingår ett par läkemedel som jag ser som vitaminer. Sen äter jag en tablett om dagen för mitt bråck på magmunnen. Den medicinen plus vitaminerna får jag äta livet ut. Jag petar inte i mig läkemedel i onödan, men jag vet att jag behöver äta just de här medicinerna. För ett par år sen skulle jag göra en undersökning av magen och var tvungen att vara medicinfri i två veckor innan undersökningen. Det tog tre dagar innan jag började kaskadspy helt okontrollerat. Och så kan en ju faktiskt inte ha det.

Vegetarisk moussaka

Väldigt vegetarisk moussaka blev det till lunch.

På lunchen åt vi på Restaurang Segerstedt. Vi frös så jäkligt att vi inte ville sticka istappsnäsorna utomhus. Idag fick vi ingen föreläsning, men däremot uppmanade personalen oss att mejlbomba Fazer med synpunkter, till exempel om att det inte finns salladsassietter. Kollegan S och jag påtalade då att vi inte bara saknar veckomenyer utan även kontakt med webbsidan som ju har legat nere sen förra veckan.

På eftermiddagen skrev jag några rader till Fazer. Undras om de kontaktar mig… En fick klicka i en ruta om en ville bli kontaktad. God mat var det i alla fall idag. Jag åt en väldigt vegetarisk moussaka, som tyvärr snabbt blev kall på grund av inomhuskylan.

∼ ♦ ∼

Höstvädret fortsatte hela dagen och kvällen. När jag kom hem till Slummen i New Village, som märkligt nog ökat i värde sen förra månaden, hade golvet i trappuppgången äntligen städats. Det skulle ha städats förra veckan och eftersom lappen om städningen var borttagen trodde jag att det var klart och la ut min dörrmatta igen. Det skulle jag visst inte ha gjort… Mattan hängde på räcket och skitade ner hos dem under. Men, inte mitt problem om bostadsrättsföreningen inte kan ge korrekt information.

Jag fick ge mig ut direkt till soprummet med två stinky bags från helgen. Råa kalkonrester luktar inte gott. Nu ska jag ta hand om lite ren och torr tvätt innan jag tar mina kvällsmackor och läser. Klockan 21  visar SvT 1 andra delen av Lita på mig och den ska jag förstås se. GW:s mord, som går samtidigt på TV4, spelar jag därför in.

∼ ♦ ∼

 


Livet är kort.

Publicerat i Dagbok, Jobb, Krämpor, Mat, Personligt, Trams, TV | Märkt , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , | Lämna en kommentar

Helgen den 1 – 3 september 2017: Stenhårda tankar, jaktens gudinna och… elefantjakt nytt söndagsnöje

 



Kära dagbok…

Bock

Stenhårda tankar.

Det är redan söndag kväll. Den gångna helgen har bjudit på gott och blandat och den har varit bra, även om fredagskvällen ägnades åt en del funderingar och stenhårda tankar. Jag tänkte på det här med att folk kritiserar det jag skriver om här på bloggen. Skriver jag om att jag har det tufft bär jag offerkofta, skriver jag om min mormor får jag höra att jag inte var värd henne, skriver jag om min familj i övrigt rackas det ner på dem och deras livsval och skriver jag om mitt jobb är jag tråkig och enformig. Och så vidare, och så vidare. Men… då har jag ett gratis tips och förslag: sluta läs. Jag menar vem fan tvingar dig att läsa min dagbok? Den skriver jag för att jag ska komma ihåg vad mina dagar har innehållit. Att jag har valt att lägga den på nätet, i bloggform, har en praktisk funktion. Men jag ska erkänna att det också är en bonus att till exempel få tack för lästips och liknande! Däremot fattar jag inte den där jävla gilla-grejen. Alltså, att gilla precis allt jag skriver här – även kommentarer – nä, det köper jag inte. Det känns bara oärligt mot mig. För allt jag skriver här är inte ”bra”, mycket är min dagbok, händelser ur mitt liv. Vem är du att värdera dem? Du är bara en åskådare som får vissa delar.

∼ ♦ ∼

Jag läste på fredagskvällen och var snortrött. Nån middag orkade jag inte laga, så det fick bli GT*, chips och Dumlekolor. Nä, jag tänker inte bli 100 år, jag lever här och nu och GT, chips och Dumlekolor är livskvalitet för mig.

∼ ♦ ∼

Boken Där Satan har sin tron och kaffe på sängen

Ett långsamt uppvaknande kurerade värken.

På lördagen vaknade jag tidigt. Eller… det var så här att jag faktiskt gick och la mig tidigt på fredagskvällen och somnade. Sen vaknade jag med 45-minutersintervaller och hade jordens kramp i båda underbenen, på framsidan/utsidan. När jag sen vaknade för att möta lördagen var jag jättetrött och seg. Huvudet dunkade och såsom musklerna kändes i kroppen var jag övertygad om att jag hade blivit körd genom en mangel under natten. Klumpvärken gick att kurera med ett långsamt uppvaknande i sängen med starkt svart kaffe, lite läsning och en Ipren.

Helgplanerna var lite vaga, men mitt på dagen hämtade jag Fästmön. Vi åkte till Ulva marknad. Betalade 50 pix – hutlöst pris! – för att bilen skulle få stå 40 minuter medan vi skenade mellan stånden och efter en kvart jagades av regnet. Nåja, vi hann köpa rikligt med lördagsgodis från Augusta Jansson och det var faktiskt värt den annars rätt misslyckade utflykten.


Kaffesugna var vi 
så vi for till Odinsborg i Gamla Uppsala. Vi tänkte fika luncha och sen gå och kolla hos Antikmannen med arga hunden samt en loppis vi såg skylt för i närheten. Fast… Vi blev kvar inne på fiket ganska länge, för himlen fullkomligt öppnade sig och släppte ut allt vått den hade. Det var inte lite… Men all tid med Anna är bonus, så jag klagar inte!


Anna berättade att Citrus och Lucifer, katterna, 
fyllde två år. Det var ju lite synd att inte fira dem, så jag köpte en leksak som såg ut som en bajskorv med gul svans samt lite godisbitar av kyckling till dem medan vi gjorde några andra ärenden. Sen åkte vi till Fänriken och provade vår nya parkeringsplats och gick upp och grattade de små liven. Barnmorskan fick också lite gott att snaska på. Annas grannar, som är normala jämfört med… andra grannar, hade satt upp en rolig skylt som jag passade på att fota innan vi åkte hem till Slummen i New Village.


Det var försent för eftermiddagsfika
 (kaffet och räkmackan i Gamlis var ju lunch!), men alldeles lagom Gin o’clock. Vi sippade och läste och när klockan var 19 satt vi vid köksbordet och åt en kalkonmiddag som jag hade lagat till. Till maten drack vi mitt födelsedagsvin från Zeta. Vinet smakade för övrigt nästan ännu bättre till chokladbräck med hasselnötter, som blev mitt lördagsgodis.

 

Prinsessan Diana

Vem bar skulden till prinsessans död?

Resten av kvällen såg vi på en två timmar lång dokumentär på TV4 om dagarna efter prinsessan Dianas död. Den här dokumentären hade en helt annan vinkling än den jag såg häromdagen. I den här försvarades kungafamiljens val att stanna på Balmoral i stället för att komma till London. Medias och framför allt paparazzis skuld i prinsessan Dianas död togs upp liksom frågan om media medvetet försökte flytta fokus på just skulden från sig själva genom att anklaga den brittiska kungafamiljen för känslokyla.

Idag på eftermiddagen såg vi ytterligare en dokumentär (<==Länk till SvT Play). Den gick igår på SvT1 samtidigt som den på TV4, så vi spelade in på DVD-hårddisken och tittade idag. Där diskuterades också skuldfrågan, för det var ju dessutom så att Dianas chaufför inte var nykter när han körde den där kvällen… Oavsett tycker jag att det är ledsamt och tragiskt. Prinsessan Diana lämnade två söner efter sig. Hon blev bara ett år äldre än den äldste sonen William är idag. Livet är kortare för somliga.

∼ ♦ ∼

Två troll i plast

Vi var fortfarande jättetrötta idag, fast vi försökte hålla oss uppe.

Söndagen var seg. Både Anna och jag var jättetrötta även idag. I stället för att hitta på nåt som skördefest i Slottsträdgården eller shopping tog vi det lugnt. Det viktiga var att vi höll oss uppe och inte sov bort dagen, för i morgon är det ju arbetsdag igen och dags att vara alert.

Jag läste ut en deckare och började på en bok jag fyndat på loppis. Den var nog sannerligen ett fynd, för författaren har även skrivit Broadchurch. Jag har inte läst den boken, men väl sett TV-serien i två säsonger och den är skitbra. Sen kollade vi som ovan nämnt på Diana. Och pratade om framtiden, till exempel. Vi har börjat sondera en viss terräng och om nån vecka ska vi försöka samla lite intryck.

Böckerna Där Satan har sin tron och Lågor av hat

Bokbyte från en försvunnen flicka till en försvunnen baby.

∼ ♦ ∼

Elefanter

Elefantjakt?

Den här söndagen avslutade vi med… elefantjakt. Eller nja, trots att vi inte hade gjort så mycket under dagen var i alla fall jag så hungrig framåt kvällen att jag hade kunnat äta en elefant. Vi hamnade på en liten indisk restaurang i Svartbäcken, Taste of India. Där åt vi, ensamma i lokalen förutom folk som kom och hämtade mat, en tvårättersmiddag som var helt fantastisk god. Till förrätt tog vi papadom med chutney och till huvudrätt tog jag en härligt het Chicken Vindaloo. Vi drack var sitt stort glas alkoholfritt bubbelvatten. Notan stannade på strax över 400 kronor.


Hit går vi definitivt igen,
men kanske utan bilen nästa gång så att vi kan dricka indiskt öl till maten.

Rosa toffla miniRosa toffla miniRosa toffla miniRosa toffla miniRosa toffla mini

Nu har jag skrivit om min helg medan tvättmaskinen har tvättat några av mina blåa kläder. Det är dags att hänga tvätt och därefter förbereda sig för en ny arbetsvecka. Inte mig emot!

∼ ♦ ∼

*GT = gin och tonic


Livet är kort.

Publicerat i Antikt-retro-secondhand-loppis, Böcker, Dagbok, Epikuréiskt, Familj, Film, Jobb, Krämpor, Mat, Media, Personligt, TV, Vänner, Vin | Märkt , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , | 2 kommentarer

Ett rött vin: Groot Constantia Shiraz 2015

Ett inlägg om ett vin.


 

Groot Constantia Landgoed 2015

Ljuvligt till ljus choklad med hasselnötter.

Det finns människor som tycker att jag ska dricka andra viner än italienska. Människorna ifråga har olika skäl till varför de vill att jag ska göra det. Zeta tycker att jag ska bredda min vinsmak, tror jag, och för att hjälpa mig på traven gav han mig en flaska Groot Constantia Shiraz 2015 till min födelsedag i våras. Igår kväll passade det bra att ta fram och korka upp detta wild card ur vinskåpet. Vinet kostar 149 kronor på Systembolaget (förlåt om jag kollade, så ska en inte göra med presenter). Tack raring!

Fästmön hade önskat vitt kött till lördagsmiddag, så det fick bli kalkon igen. Systembolaget rekommenderar lamm eller nötkött, gärna grillat. Dessvärre får jag inte grilla på ballen* och dessutom äter jag ju inte den typen av kött. Men som vanligt gick det hur bra som helst att dricka vinet till kalkon. Och lite senare på kvällen skulle det visa sig att choklad till vinet inte var så dumt.

Så här skriver Systembolaget om vinets smak och doft:

”Fruktig, nyanserad smak med rostad fatkaraktär, inslag av björnbär, örter, choklad, svartpeppar och körsbär. […] Fruktig, nyanserad doft med rostad fatkaraktär, inslag av björnbär, mörk choklad, svartpeppar, plommon och nougat. 

Vinet är gjort på druvan shiraz, som också kallas syrah. Druvan är vanlig i Rhônedalen i Frankrike och i Australien, men är också populär i Sydafrika.

Jag tyckte att vinet hade en vacker blåröd färg. Det var fylligt samtidigt som det var fruktigt till smaken. Chokladsmaken var tydlig, eftersmaken inte alltför lång. Lite senare på kvällen provade jag ett glas till ljus choklad med hasselnötter. Det var ljuvligt gott. Det här är definitivt ett vin jag kan tänka mig att köpa.

Toffelomdömet blir högt.

Rosa toffla miniRosa toffla miniRosa toffla miniRosa toffla mini

*ballen = balkongen


Livet är kort.

Publicerat i Epikuréiskt, Familj, Mat, Personligt, Vänner, Vin | Märkt , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , | Lämna en kommentar