Kära dagbok…
Laxmiddag igår med mycket citronpeppar på laxen – allt för att jag få i mig C-vitamin.
Det blev en lugn lördagskväll för mig. Idag ångrar jag att jag inte tog nån whiskey, för det känns som om infektionen och viruset är på väg tillbaka in i min kropp. Fötter och underben värker, men värst av allt är höger handled. Kanske beror det på kylan – det var sex grader kallt när jag vaknade i morse. Fast kylan i bröstet och näsan är nog mer virusartat. Nåja, jag försöker ta lite C-vitamin i lagoma doser liksom vila. Jag kryddade laxen med massor av citronpeppar – för C-vitaminets skull.
Igår kväll låg jag mest på sofflocket efter middagen. Jag är trött, seg och frusen och om en vecka är det julafton. Jag julpyntade igår genom att ställa fram den julröda servettkorgen som mammakusinen E, som gick bort i våras, har målat och sticka en garntomte i den. Det får räcka. Men vart har tiden tagit vägen? Hoppas bara jag fixar att stoppa viruset, jag har inte tid att bli sjuk.
∼ ♦ ∼
Söndagsmorgon.
Seg som tuggummi i morse och med en handled som värkte infernaliskt kunde jag knappt hålla boken eller kaffemuggen. Jag vaknade tidigt första gången, men slumrade lite till och en kan väl säga att jag vaknade på riktigt vid 8.30-tiden. Medan kaffet bubblade i perkolatorn vek jag ren och torr tvätt från igår. Fram till klockan tio höll jag mig sen i sängen och läste. Jag upptäckte att mina mediciner håller på att ta slut och messade Fästmön för att fråga om hon ville ha skjuts till jobbet eftersom jag ändå måste ut till apoteket. Det ville hon. En halvtimme senare hittade jag två oöppnade medicinburkar i medicinlådan i badrummet… Men strunt samma, jag behövde göra ytterligare ett ärende ute förutom att gå med sopor. Jag slängde i mig en banan och lite mer kaffe innan jag blaskade av mig, borstade tänderna och åkte iväg. Det sista ärendet gjorde jag till fots och då fick jag lite sol på nosen.
∼ ♦ ∼
Det var ljust mitt på dagen idag och lite sol, till och med.
Den onda handleden till trots har jag grejat en del här hemma. Mitt dåliga samvete tvingade mig att klättra på en stege i förrådet och byta glödlampa. Det är nog sannerligen jag som har sett till att den la av igår, inte dem jag delar förrådet med. Det var tur att det var så ljust på dagen att jag såg att byta! Fast det blev mörkt redan vid 14-tiden. Då hade jag brutit för frukost, yoghurt med honung och müsli, och en mugg kaffe.
Jag har packat ytterligare ett par kartonger med sånt jag är lite rädd om och ska köra till nya hemmet själv. Vidare har jag tagit ner en hylla och lite krokar. En maskin jeans fick gå under tiden. Ur frysen har jag plockat fram den allra sista matlådan. Tror det är nån sorts thaimat i den. Det blir bra, det är inte nån stor portion, men jag är inte så hungrig.
Men bäst av allt… Jag har nu gått igenom och rensat alla skåp och lådor i köket utom städskåpet (en måste spara nåt). Och så har jag förstås kyl och frys att gå igenom, men där är inte särskilt mycket mat. Frysen blir perfekt att rensa när den ska frostas av. All mat, torr som våt, fraktar jag förstås själv. Resten får packarna packa (inte kläder, förstås). Tills de kommer är det knappt två månader. Det ger mig tid att gå igenom lite mer papper och kanske packa något mer som jag ska ta själv. Jag är nöjd. Jag fixar det här också.
Jag fixar det här.
∼ ♦ ∼
Livet är kort.
Det var inte mycket att glo på på TV igår kväll som vanligt en lördagskväll. Jag kollade in min DVD-hårddisk och hittade en skräckfilm, 
Sommaren 2008 var min handstil fortfarande läslig. I 
Jag har haft svårt för 
Gå till Toffelprofilen
