Vår mörka hemlighet

Ett inlägg om en hemlighetsfull bok.



Jenny Quintanas bok Vår mörka hemlighetHärom lördagen köpte jag en pocketbok till vänpris hos Akademibokhandeln
Såväl titel som omslag tilltalade mig. När jag läste baksidestexten på engelska författaren Jenny Quintanas bok Vår mörka hemlighet blev jag ännu mer sugen på att läsa boken.

Elizabeth är 14 år, överviktig och konstig när Rachel sommaren 1978 flyttar till byn. Rachel blir populär och märkligt nog inleder tjejerna en sorts vänskap. Elizabeth skulle kunna göra allt för Rachel. Så hittas kroppen efter en mördad person och allt förändras. För det finns ytterligare ett mordoffer. Och vad händer med gamla lojaliteter då?

Två decennier senare lever Elizabeth ensam i Oxford. Hemligheterna från tonåren håller hon dolda, men när den andra kroppen hittas kan hon inte klara sig undan det förflutna. Vad är egentligen Elizabeths och Rachels mörka hemlighet?

Boken hoppar mellan olika decennier och det gör berättelsen lite svårfångad. Sen blir berättelsen mest bara obehaglig. Nånting känns väldigt fel med den vuxna Elizabeth. Författaren lyckas verkligen skildra hur uppväxten präglar en människa. Och jag skulle nog kategorisera den här boken mer som en relationsroman med mörka sidor än en deckare. Spännande för mig blir boken egentligen mest mot slutet och jag lyckas faktiskt lista ut hur ett och annat hänger ihop. Karaktärsskildringarna är dock på topp och boken är välskriven. Trots det når boken inte upp till mina förväntningar.

Toffelomdömet blir medel.

Rosa toffla miniRosa toffla miniRosa toffla mini

 


Livet är kort.

Publicerat i Böcker, Personligt | Märkt , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , | Lämna en kommentar

Onsdag kväll den 1 september och torsdagen den 2 september 2021: Tisslingsfödelsedag och en matutflykt

 



Kära dagbok…

Först och främst vill jag lyfta fram dagens födelsedagsbarn! Fästmön påminde mig så sent som igår att Tisslingarna faktiskt blir sex år idag. Det ska firas med nåt gott att tugga på, förstås, och det införskaffar jag i kväll. Vad det blir är i skrivande stund oklart. Jag vill också promota Biografmaskinisten som var barnmorska åt Mini när hon födde först Citrus och en stund senare Lucifer. Utan dig…

Här kommer ett bildgalleri med bilder från Tisslingarnas liv och leverne samt bilder på deras mamma Mini. (Som vanligt gäller att bilderna blir större och bildtexterna synliga om du klickar på dem, kära dagbok. Du kan då också se dem som bildspel.)

Jaaa, det finns hur många bilder som helst på katterna, så idag köpte jag extra lagringsutrymme på iCloud. Kan ju vara rätt bra… 😛

∼ ♦ ∼

Kycklingschnitzel potatisklyftor sås grönsaker Staropramen

Onsdagsmiddag.

Till onsdagsmiddag serverade Anna kycklingschnitzlar med tillbehör till sig och mig, fläskdito till Gymnasisten. Ganska enkelt, snabblagat och gott, särskilt med citron och kapris på schnitzeln. Mitt bidrag till det hela var sallad, dukning och avdukning samt diskning av vissa pannor för hand och starta diskmaskinen.

Resten av kvällen läste jag mest. Boken jag läser just nu är inte så spännande som jag trodde att den skulle vara. Det verkar de böcker jag fick för recension igår emellertid vara, om än på olika sätt. Och just dessa böcker krävde att jag arrangerade om lite i en bokhylla. Sen telefonerade med Annas snälla mamma medan hennes dotter hade textilslöjd.

∼ ♦ ∼

Bitmoji Tofflan blinkar med ett öga img_1250

Piggare och gladare när det är lite ljust ute.

Idag vaknade jag till en solig, men kylig morgon. Även om jag satt inomhus hela dan blir jag lite piggare och gladare när det är lite ljust ute. Anna hade sin andra lediga dag den här veckan och var på utflykt hela dan. Själv satt jag som sagt inomhus fram till seneftermiddagen när det blev en kortare matutflykt i kombo med handling. Turen ner till soprummet med kattskiten räknas inte. Det blir mycket inomhus nu när jag jobbar igen, framför allt när jag jobbar hemifrån. Från och med oktober räknar jag med att knata upp och ner för Carolinabacken till jobbet igen, åtminstone tre dar i veckan. 

Det var ett par Zoommöten även idag. I övrigt har jag skrivit diverse, publicerat en del och tyckt till om annat. Det mesta jobbet flöt på bra, trots att nya förflyttningar av material skedde i bakgrunden.

Jag har bara sopat ett par gånger idag och moppat en gång samt tömt diskmaskinen. Det blir små mikropauser under arbetsdagen.

∼ ♦ ∼

Dagens matutflykt gick till Phil’sI samband med detta passade jag på att handla lite nödvändigheter till hemmet samt extra god mat och en leksak till Tisslingarna. (Visas i morrn för de har inte fått den än!)

Middag hos Phil med E

Vi åt middag hos Phil, Gymnasisten veganskt, jag kycklingburgare.

∼ ♦ ∼

Avslutningsvis två nytagna bilder på sexåringarna:

∼ ♦ ∼

 


Livet är kort.

Publicerat i Böcker, Dagbok, Jobb, Mat, Personligt | Märkt , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , | 2 kommentarer

Den första dagen i september 2021: September och hösten är här

 



Kära dagbok…

Höstlöv

September och hösten är här.

Nu är det onekligen, ofrånkomligen höst. September månad har inletts. Även den här dagen har, liksom veckans tidigare, varit solig (i alla fall på förmiddagen) och blåsig. Lite småkylig, har jag förstått. Jag borde verkligen ta en promenad, tänker jag varje dag, men det blir inte av. Det har varit mycket med jobbet, många möten, många mejl att läsa, besvara och åtgärda. 

Att det är höst noterar jag också på alla marknader som i år faktiskt går av stapeln, flera av dem i helgen. Så vem vet, jag kanske får ett ryck och drar iväg nånstans i helgen. Kunde Finske Pinnen dra till Birka, kan väl jag åka till nån marknad..? Det finns en del på som längst några mils avstånd, en lagom biltur, alltså.

Igår kväll fick jag en pratstund via mobilen med vännen FEM. Tanken är att hon och Finske Pinnen ska komma till Uppsala och hälsa på. Nej, tyvärr inte bo hos mig, det går ju inte av olika skäl, utan på hotell. De dagar som var tänkta har nu tyvärr blivit preliminära på grund av tråkigheter i familjen. (Ja, inte min familj, det vill säga Fästmön, hon mår bra och är inte tråkig, utan deras.) Så nu får vi se hur det blir. Jag hoppas dock att de kan komma så att jag har nåt att se fram emot senare i månaden. Det låter själviskt, men det som har skett i familjen går inte att ändra på utöver att det kan rubba planer, ska tilläggas. I övrigt tror jag att läget är stabilt.

FEM och Pinnen vid kanalen

De här två kanske inte kommer på besök senare i månaden, tyvärr.

∼ ♦ ∼

Idag var det inte mycket som gick bra vad gäller jobbet. Först blev jag utslängd från mejlprogrammet hela tiden. En nödlösning är att gå in via webbmejlen, men då kommer jag inte åt alla ”brevlådor” jag behöver nå. Sen är ögona och glasögona inte som de ska. Jag skulle behöva göra en ny syntest och prova ut nya terminalbrillor, men det är svårt att göra när avstånden är olika på hemarbetsplatsen och den ordinarie arbetsplatsen. Utöver detta har vår telefonväxel haft problem ett tag med sitt kösystem. Många ringer just nu och när det blir överbelastning kastas de som ringer ur telefonkön.

Men jag är lösningsorienterad (till protokollet, tack!). Därför blev det så att jag gjorde en uppdatering och en omstart av jobbdatorn. Under tiden tog jag en promenad (inte så soligt längre, men jag fick se lite höst i alla fall) upp till närmaste optiker på Kungsgatan – samma företag där jag en gång plockade ut terminalbrillorna! – och fick hjälp med skruven av bättre lämpade händer och verktyg. Tack Synoptik!

Mycket skit förde med sig att flera saker blev bättre. Dessutom träffade jag en granne och fick en pratstund med en som har haft betydligt mer skit än jag själv. Vilken tuffing det är!

∼ ♦ ∼

PS En, nej två bra grejor kom brevbäraren med. Tack till Bokfabriken och Blue Publishing!

∼ ♦ ∼

Om det strular i morrn igen tänker jag göra som Lucifer – ta en sovmorgon!

Katten Lucifer sover i lilla korgen m halvslutna ögon

Sovmorgonskatten Lucifer.

∼ ♦ ∼

 


Livet är kort.

Publicerat i Böcker, Dagbok, Jobb, Personligt, Vänner | Märkt , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , | Lämna en kommentar

Mitt bokår 2021: Augustiläsning under mer egentid

Ett inlägg om och med länkar till böckerna jag läste och skrev om i augusti 2021.


Semestern fortsatte hela augusti. I år läste jag inte så mycket, men jag reste jag desto mer, dock inom Sverige. Det blev två resor till Motala. Den andra gången, när jag åkte ner på egen hand, läste jag mer än när jag reste med Fästmön i juli. Så kan det bli. Jag hade under den andra vistelsen, som varade en vecka, mer egentid och då fick böckerna en stor del av den tiden. Min snälla vän FEM försåg mig för övrigt med två böcker och det var tur, det.

 

Klickar du på en bild nedan öppnas inlägget jag skrev om just den boken i ett nytt fönster i din webbläsare! 

Augusti månads böcker 2021:

 

Anna Laestadius Larssons bok HilmaMariette Lindsteins bok Vit krypta

Christian Unges bok Ett litet korn av sanningMatt Haigs bok Midnattsbiblioteket

Gustafson o Kants bok SingöspionenDaniela Kastbergs bok Skuggkriget

Marie-Louise Ekmans bok få se om hundarna är snälla ikväll

Påbörjad i augusti:

Jenny Quintanas bok Vår mörka hemlighet

Den första boken jag läste ut under årets andra semestermånad var en historisk kvinnoroman (Hilma. En roman om gåtan Hilma af Klimt). Jag läste också fyra spänningsromaner eller deckare eller thrillrar (Vit krypta, Ett litet korn av sanning, Singöspionen, Skuggkriget). En bok jag läste var en skönlitterär roman (Midnattsbiblioteket). En bok var en sjukdomsdagbok (”Få se om hundarna är snälla ikväll”).

Av de böcker jag läste i augusti är sex stycken (Hilma. En roman om gåtan Hilma af Klimt, Vit krypta, Ett litet korn av sanning, Singöspionen, Skuggkriget, ”Få se om hundarna är snälla ikväll”) skrivna av svenska författare (Anna Laestadius Larsson, Mariette Lindstein, Christian Unge, Gustafson & Kant, Daniela Kastberg, Marie-Louise Ekman). En bok (Midnattsbiblioteket) är skriven av en engelsk författare (Matt Haig). Jag gjorde sex nya författarbekantskaper (Anna Laestadius Larsson, Matt Haig, Gustafson & Kant, Daniela Kastberg, Marie-Louise Ekman). Fyra av augustiböckerna ingår i serier (Vit krypta, Ett litet korn av sanning, Singöspionen, Skuggkriget).

Jag köpte en av augustiböckerna ny i pocket (Vit krypta). Två av böckerna köpte jag nya inbundna (Midnattsbiblioteket, ”Få se om hundarna är snälla ikväll”). Två böcker fick jag (Hilma. En roman om gåtan Hilma af Klimt, Singöspionen). Jag fick en bok för recension (Skuggkriget). En bok lånade jag (Ett litet korn av sanning).

Sammanlagt läste jag sju böcker i augusti 2021. Av dessa fick fem högsta omdöme (Hilma. En roman om gåtan Hilma af Klimt, Vit krypta, Midnattsbiblioteket, Skuggkriget, ”Få se om hundarna är snälla ikväll”). En bok fick högt omdöme (Ett litet korn av sanning). En bok fick medelomdöme (Singöspionen).

Den bok jag läste i augusti som jag tycker var den bästa denna månad är 

Midnattsbiblioteket av Matt Haig

 


Livet är kort.

Publicerat i Böcker, Personligt, Vänner | Märkt , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , | Lämna en kommentar

Måndag kväll den 30 augusti och tisdagen den 31 augusti 2021: Struktur och ordning

 



Kära dagbok…

Bitmoji Tofflan WTF

WTF kan en verkligen undra när det gäller kommunikation från min ordinarie avdelning…

Vardagen är onekligen här. Och faktum är att det inte är så dumt. Jag är nog en sån som behöver en del struktur i tillvaron så att jag inte ”ballar ur”. Sen kan jag vara superdisciplinerad och strukturerad, men jag behöver också ordning omkring mig för att fungera bäst. Det är så underbart skönt att det finns just struktur och ordning där jag jobbar just nu.  Jag trivs. Igår hade jag tänkt sluta klockan 16 eftersom jag satt tidigt vid datorn, men jag stängde inte ner förrän klockan var närmare 16.30. Därmed hann jag klart att läsa de flesta inkomna mejl. Nåt besked om nya datorn fick jag inte vare sig igår eller idag, inte ens att den inte hade kommit. Mindre bra, men föga förvånande eftersom besked skulle komma från min ordinarie avdelning där arbetet inte alltid är strukturerat och ordningsamt. Idag kom till exempel ett helt obegripligt mejl om lagring av filer. Det är nu andra gången jag får ett sånt mejl av den personen.

På kvällen efter första arbetsdagen på sex veckor var jag förvånansvärt pigg. Jag skrev flera inlägg och läste ut sjukdomsdagboken. Oj vilken bok… Den rekommenderar jag alla som jobbar i vården att läsa. Nu läser jag en engelsk kriminalroman som jag köpte i pocket i helgen för vänpris hos Akademibokhandeln. Den verkar bra, men har börjat ganska hoppigt mellan olika decennier.

Böckerna Få se om hundarna är snälla ikväll och Vår mörka hemlighet

Bokbyte igår kväll från sjukdomsdagbok till engelsk kriminalroman.

Två timmar igår kväll kollade jag och FästmönHuss på Kanal 5. Jag trodde att det skulle vara ett avsnitt på en timme. Det var två timmar… Karaktären Katarina Huss baseras på böcker av Helene Tursten som har skrivit om Irene Huss, Katarinas mamma. Det långa avsnittet var bra, men påminner lite väl mycket om Tunna blå linjen.

∼ ♦ ∼

Katten Lucifer i lilla korgen i Bokrummet

Även herr L. Katt hade sovmorgon idag, precis som mina mänskliga sambor.

Idag hade båda mina sambor sovmorgon, uppenbarligen herr L. Katt också. Jag vaknade till en blå himmel och en temperatur som steg under dagen. Härligt, men synd att sitta inomhus hela dagen.

Under dagen hade jag två Zoommöten och fick precis som igår ont i både rygg och bakdel. Det är inte bra för mig att bara sitta. Men jag kan ta till vissa av naprapatens övningar även när jag sitter i möten och det är toppen. Dessutom blev det ett litet strömavbrott under morgonen. Sånt sätter alltid piff på tillvaron och kräver att en reser på sig (bra för onda ryggar och bakar). Dels tar det ett tag innan strömmen kommer tillbaka, dels tar det ett tag innan en får kontakt med routrarna och därmed internet. Dagens andra möte innebar urusel uppkoppling för en person – som hade massor att säga. Vi övriga missade säkert runt 80 procent. Teknikens under… Annars har jag till exempel diskuterat fotolagen och fotoavtal, korrekturläst (och fick inte bara ett tack, utan ett stort sådant!) med mera. Det är förvånansvärt att folk tror att det bara är att låna foton hur som helst från nätet. Det är faktiskt brottsligt.

Trätrappan i Segerstedthusetrappa

Den här ska jag gå upp för igen från och med den 4 oktober.

Under eftermiddagen kom besked om att vi från och med den 4 oktober ska vara på kontoret minst tre dagar i veckan. Det låter vettigt och jag tänker nog smyga igång med just tre dagar/vecka. Om nu inte smittan fortsätter att öka. Jag har visserligen ett gott skydd, det vill säga två doser vaccin, men skyddet är ju inte hundraprocentigt.

Annars har det varit som vanligt i hemmet. Anna har lagat mat (till sig samt stekt pannbiff till Gymnasisten), jag har tömt kattpottorna, gått med sopor, bäddat och tagit reda på gårdagens rena och torra tvätt. Lucifer kaskadspydde från balkongen in i Salen, nåt som Anna tog hand om. Jag misstänker starkt att han hittade nåt i Gymnasistens papperskorg som han tuggade i sig.

∼ ♦ ∼

I kväll är Gymnasisten och jag ensamma med Tisslingarna. Hjerson får Anna och jag glo på antingen sent i kväll eller nån annan dag på TV4 Play, för hon slutar inte förrän 21.15. Jag kokade potatis och gjorde gräddsås på påse till Gymnasistens pannbiffar, medan jag själv åt pastaresterna från igår. Ett halvt glas rött till maten var jag värd efter att ha klarat av två arbetsdagar. Tänk att efter i morrn är det nerförsbacke till helgen…

Pasta Carbonara i matlåda o ett halvt glas rödvin

Pastarester med ett halvt glas rött till.

∼ ♦ ∼

 


Livet är kort.

Publicerat i Böcker, Dagbok, Jobb, Krämpor, Mat, Personligt, TV, Vin | Märkt , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , | Lämna en kommentar

”Få se om hundarna är snälla ikväll…”

Ett inlägg om en tung liten sjukdomsdagbok.



Marie-Louise Ekmans bok få se om hundarna är snälla ikvällUppsala bokhandel har en hel sektion med böcker till bra pris. I lördags hittade jag Marie-Louise Ekmans bok ”Få se om hundarna är snälla ikväll…” för endast 69 kronor. Det är en bok jag har funderat länge på att läsa, men känt att jag måste vara stark nog först. Nu provade jag. Det höll, jag höll, fast… det var tung läsning.

Den här lilla boken är en sjukdomsdagbok som rör Gösta Ekmans sjukhusvistelse i slutet av 2011 till våren 2012. Påverkad av mycket smärtlindring och sjukdomens förgiftning av hjärnan var hans minne försämrat. Makarna bestämde att frun skulle skriva den här boken så att de kunde läsa den sen. Efteråt. När allt var bra och Gösta frisk igen. Nu vet vi förstås alla att Gösta Ekman gick ur tiden 2017, fem år efter att han hade fått diagnosen cancer i gallgångarna.

Boken med den underliga titeln är skriven som dagboksanteckningar. Understundom är läsningen otroligt smärtsam. Makarna gråter tillsammans, Gösta är så sjuk och blir så liten, han kan inte prata, han får feber, svåra smärtor. Framstegen räknas i att hur mycket han kan äta och antal toalettbesök. Det är en nära och tät skildring av en oerhört jobbig och sorglig tid. För, som sagt, vi vet ju att Gösta Ekman gick bort, om än först några år efter det de händelser boken beskriver. Boken kom ut i tryckt form 2018, ett år efter Gösta Ekmans död.

Det är gripande läsning och även om boken nog ursprungligen inte var tänkt att läsas av andra än makarna Ekman är den skriven på ett sånt sätt att alla kan ta till sig. Språket har ett bra flyt och jag känner tydligt bådas smärta, den blir nästan fysisk även för mig. Boken ger mig mycket att tänka på och framför allt: jag känner mig tacksam för att jag är frisk.

Att sätta betyg på andras liv är omöjligt. Men omdömet om den här boken blir  högsta Toffelomdöme.

Rosa toffla miniRosa toffla miniRosa toffla miniRosa toffla miniRosa toffla mini

 


Livet är kort.

Publicerat i Böcker, Dagbok, Krämpor, Personligt | Märkt , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , | Lämna en kommentar

Söndagsslut och första arbetsdagen efter sommarsemestern 2021: Vardag igen

 



Kära dagbok…

Den sista kvällen på helgen och en lång ledighet tillbringade jag mest i fåtöljen med min bok på gång. Boken är sorglig, tänkvärd, tung, men jag läser ganska snabbt. Lägger den ifrån mig en stund och tänker. 

Som ett fint slut på söndagen och en god avrundning av min sex veckor långa semester gjorde Fästmön kantarellmackor.

 

Rosbuketten från Anna vid datorn

Rosbuketten från Anna gav mig kraft idag.

Det var inte bara gott med kantarellmackor utan även bra för sömnen – jag vaknade bara till nån gång i natt och sov annars ända fram till klockan 6.14, en minut innan mobillarmet tillrade igång.

Jag hade förstås massor av jobbmejl att läsa och åtgärda, men först fick jag bråka rejält med min jobbdator som inte ville vare sig ladda eller hitta mina lagrade filer. Ganska tröttsamt och energikrävande. De flesta mejl hade jag sorterat och prioriterat under semestern för att kunna börja jobba med rätt saker. Jag tog in rosbuketten jag fick av Anna till min hemarbetsplats. Det gav mig kraft bara att titta på den. Kraft och hopp om att det ska bli bättre, även om det är råddigt på sina håll.

Citrus och Lucifer sover på klätterpelaren på balkongen

Citrus och Lucifer har myst på balkongen.

På hemmafronten innebar dan det sedvanliga vardagliga, det vill säga inledningsvis dusch och frukost, kattpottömning, start av diskmaskin och tvättmaskin, vikning av gårdagens tvätt och prat och gos med katterna och avvinkning av Gymnasisten. Citrus och Lucifer ville ut på balkongen tidigt och det passade mig bra eftersom jag hade Zoommöten nästan hela förmiddagen, från klockan 9.15 till 12.15. På eftermiddagen blev det soligt där ute och då låg de där båda två och hade det mysigt. De gillade väl inte att höra mina svordomar över datorn inne i Bokrummet

Det kändes som om jag hade glömt ”allt” hantverk vad gäller jobbet – fakturagranskning, fotohantering, artikelskrivande och -publicering, mötesbokningar, kalendariet med mera. Förhoppningsvis ger det sig. Jag lyckades i alla fall Photoshoppa en bild och publicera en artikel på både svenska och engelska efter lunch. Pust! Belöningen blev att ta hissen ner till soprummet med fyra sorters sopor. Jag hoppas verkligen jag får min nya jobbdator snart…

∼ ♦ ∼

Pasta carbonara Annas version med för oss, kalkonbacon, blev det till middag i afton. Hon fick med beröm godkänt. Även fläskvarianten godkändes av Gymnasisten.

Annas pasta carbonara med kalkonbacon

Annas pasta carbonara fick med beröm godkänt.

∼ ♦ ∼


I kväll ska jag läsa ut boken om Gösta
samt se på första delen av Huss från 2020 på Kanal 5 klockan 20. Gissar att jag är ganska mör efter första arbetsdagen på länge och knyter mig tidigt…

∼ ♦ ∼

 


Livet är kort.

Publicerat i Böcker, Dagbok, Epikuréiskt, Jobb, Krämpor, Mat, Personligt, TV | Märkt , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , | 2 kommentarer

Söndagen den 29 augusti 2021: Tunga böcker, skördetider och stugsittning

 



Kära dagbok…

Igår kväll blev det bokbyte igen. Nu har jag bytt till den bok jag köpte senast – och det var ju faktiskt igår. Boken jag hade fått för recension var en krigsroman, kan man säga, och mycket bra. Boken jag läser nu handlar om ett annat sorts krig, kriget mot sjukdom. Det är Marie-Louise Ekmans dagbok från maken Göstas sjukhusvistelse 2011-2012. Den är tung, men jag läser och är nästan halvvägs redan. Bananen på bilden har egentligen inget med det hela att göra.

Varför läser jag tunga böcker? Nej, det är inte för att jag vill må dåligt utan för att jag vill läsa om andra som har det värre än jag själv så att jag inte beklagar mig så mycket. Just nu är det jobbångest förstås. Det handlar inte bara om att återgå i tjänst efter sex semesterveckor. Det handlar om att återgå i tjänst och att det redan har börjat strula. Ja jag har läst jobbmejl igen, så sent som idag. Och jag vill ha till protokollet att det inte är på min nuvarande avdelning som det strulas utan på min ordinarie. Inget som har med den röriga avdelningen förvånar mig. Det som gör mig mest upprörd är att jag blir så jäkla… påverkad. Jag behöver inte bry mig så mycket förrän efter årsskiftet när jag ska tillbaka till helv… dit. I dagsläget känns det som att jag hellre hoppar framför tåget, faktiskt. (Det går precis här utanför.)

∼ ♦ ∼

Nånstans mitt på dan tuffade vi iväg från Main Street. Först åkte vi till Stormarknaden och letade efter en affär som vi sen hittade. Fast vi fick gå några mil först. Stormarknaden har verkligen blivit just stor. Hemskt, men vi överlevde och Fästmön kom därifrån med en papperspåse samt en påse matvaror.

Därefter åkte vi till Slottet. I Slottsträdgården fann vi en stunds ro, trots oro i kropparna. Vi skördade rödbetor, morötter, tomater och sallad samt provsmakade var sin physalis. I stället för fika tog vi en bananpaus. Solen tittade fram och understundom var det ganska behagligt.

∼ ♦ ∼

Till middag åt jag två kycklingkorvar och Annas hemgjorda potatisklyftor, egenodlade grönsaker från Slottsträdgården och en klick räksallad (två klickar, snarare). En Staropramen utgjorde pricken över i.

Kycklingkorv hemgjorda potatisklyftor grönsaker räksallad Staropramen

Kycklingkorv med Annas hemgjorda potatisklyftor, egenodlade grönsaker, räksallad och en Staropramen.

∼ ♦ ∼

Vi har diskuterat en kvällspromenad, men vi har båda tagit på hemmauniformen och kaffet har puttrat färdigt i moccamastern. Det blev kaffe på balkongen. Sen blir det stugsittning. Och tidig sänggång. Klockan 6.15 är det uppstigning för min del.

∼ ♦ ∼

 


Livet är kort.

Publicerat i Böcker, Dagbok, Jobb, Mat, Personligt | Märkt , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , | 2 kommentarer

Recension: Skuggkriget

Ett recenserande inlägg om en nyutkommen krigsroman.



Daniela Kastbergs bok SkuggkrigetFlera gånger i augusti har jag blivit erbjuden 
recensionsexemplar av olika böcker. De flesta har jag tackat nej till. I slutet av min semester ville jag helst läsa blot til lyst. Sedan när jag jobbar vill jag läsa för avkopplings skull. Men Daniela Kastbergs debutroman Skuggkriget, utgiven av Bokfabriken den 24 augusti, tackade jag ja till att recensera. Det är jag glad för.

Boken utspelar sig i november 1941. Ebba Gerlach är något så ovanligt som en kvinnlig krigskorrespondent. Dessvärre är Ebba utvisad från Berlin för att hon har ställt besvärliga frågor om judar. Men en artikel till ska hon skriva, den om en judisk änkas flykt med sina döttrar från kriget i Berlin till säkerheten i Sverige. Tanken är att Ebba ska möta flyktingarna när de smugglas iland, men de dyker inte upp. Ebbas ex-fästman, löjtnanten Åke Lindström, får uppdraget att utreda fallet med en okänd mördad kvinna som i stället för flyktingarna hittas. Ebba hänger på Åke för i den mördade kvinnans sällskap finns en av flickorna som Ebba skulle möta. Och den lilla flickan Klara lever.

Den här boken tilltalar mig genast – trots att jag hittar ett stavfel i början. Nåja. Storyn är bra, obehaglig och spännande. Ebba beskrivs som en tuff brud med skinn på näsan, Åke är lite mer av en mes. Karaktärerna är levande och realistiska och den som lyckas fånga mitt intresse genom personbeskrivningar ligger bra till. Jag kommer snabbt in i handlingen och jag vill ogärna lägga ifrån mig boken när jag har börjat läsa. Även denna bok har ett HBTQ-tema. Det är trovärdigt invävt i berättelsen.

För mig är det svårt att tro att det här är en debutroman. Visserligen är författaren skribent för Washington Post, men att skriva för en tidning och skriva böcker är två helt skilda ting. Skriva böcker kan emellertid Daniela Kastberg. Jag väntar redan på fler verk av henne. Och jag tror att jag har tur, för det här är första delen i en planerad trilogi.

Toffelomdömet blir det högsta.

Rosa toffla miniRosa toffla miniRosa toffla miniRosa toffla miniRosa toffla mini

 


Livet är kort.

Publicerat i Böcker, HBTQ, Media, Personligt | Märkt , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , | 2 kommentarer

Lördagen den 28 augusti 2021: Fler böcker och överdådig måltid på Byblos

 



Kära dagbok…

Även idag hade vi några ärenden på stan, dock inte det som var mest prioriterat. Nåja. Det blev en del shopping och jag köpte… böcker. Ja nu köpte jag bara en bok till mig och den var billig. Fästmön fick en lite dyrare bok, men jag tänker nog läsa den också sen när hon har läst den. Just nu är vi emellertid inte helt synkade vad gäller läsning. Jag läser så snart jag får möjlighet, för Annas del är det annat än böcker som hon läser. Boken jag köpte till mig själv har jag tänkt köpa, men eftersom den har ett tungt tema ville jag vänta tills jag kände mig starkare. Jag började faktiskt läsa lite i den medan Anna var i en provhytt. Den går nog snabbt att läsa trots det tunga temat, är mitt första intryck.

Böckerna Herrarna satte oss hit och Få se om hundarna är snälla i kväll

Dagens bokshopping.

∼ ♦ ∼

Syskonen O Anna och Annas snälla mamma

Bror och syster O. Närmast kameran Anna och hennes snälla mamma.

I kväll fick jag följa med Anna och delar av hennes familj till Byblos. Där åt vi middag med två av Annas barn, Annas snälla dotter och Gymnasisten samt Annas snälla mamma. De som inte hade varit där tidigare hade nog ingen aning om hur mätta vi skulle bli.

Som vanligt blev det en överdådig måltid, trots att tre av oss enbart tog huvudrätt och dessert. Anna och dottern tog en avsmakningsmeny som var nåt alldeles… enormt. Annas snälla mamma och jag höll oss till kyckling. Vi tre äldsta drack libanesiskt rödvin till maten. Jag tog glass och kardemummakaffe till dessert. Sen kom ett fat med melon in… Notan slutade på en ganska hög summa, men Annas snälla mamma betalade sin del och lite till, Anna och jag delade på resten. Nu tror jag inte att vi äter nåt förrän i morrn. Men riktigt säker kan en förstås inte vara, det är ju trots allt lördag (lördagsgodis, kanske…)

∼ ♦ ∼

Tisslingarna fick kalkon i sina skålar innan vi gick. Sen sussade de gott på sina favoritplatser när vi kom hem.

∼ ♦ ∼

 


Livet är kort.

Publicerat i Böcker, Dagbok, Epikuréiskt, Mat, Personligt, Vin | Märkt , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , | Lämna en kommentar