Kära dagbok…

September och hösten är här.

Nu är det onekligen, ofrånkomligen höst. September månad har inletts. Även den här dagen har, liksom veckans tidigare, varit solig (i alla fall på förmiddagen) och blåsig. Lite småkylig, har jag förstått. Jag borde verkligen ta en promenad, tänker jag varje dag, men det blir inte av. Det har varit mycket med jobbet, många möten, många mejl att läsa, besvara och åtgärda. 

Att det är höst noterar jag också på alla marknader som i år faktiskt går av stapeln, flera av dem i helgen. Så vem vet, jag kanske får ett ryck och drar iväg nånstans i helgen. Kunde Finske Pinnen dra till Birka, kan väl jag åka till nån marknad..? Det finns en del på som längst några mils avstånd, en lagom biltur, alltså.

Igår kväll fick jag en pratstund via mobilen med vännen FEM. Tanken är att hon och Finske Pinnen ska komma till Uppsala och hälsa på. Nej, tyvärr inte bo hos mig, det går ju inte av olika skäl, utan på hotell. De dagar som var tänkta har nu tyvärr blivit preliminära på grund av tråkigheter i familjen. (Ja, inte min familj, det vill säga Fästmön, hon mår bra och är inte tråkig, utan deras.) Så nu får vi se hur det blir. Jag hoppas dock att de kan komma så att jag har nåt att se fram emot senare i månaden. Det låter själviskt, men det som har skett i familjen går inte att ändra på utöver att det kan rubba planer, ska tilläggas. I övrigt tror jag att läget är stabilt.

De här två kanske inte kommer på besök senare i månaden, tyvärr.

∼ ♦ ∼

Idag var det inte mycket som gick bra vad gäller jobbet. Först blev jag utslängd från mejlprogrammet hela tiden. En nödlösning är att gå in via webbmejlen, men då kommer jag inte åt alla ”brevlådor” jag behöver nå. Sen är ögona och glasögona inte som de ska. Jag skulle behöva göra en ny syntest och prova ut nya terminalbrillor, men det är svårt att göra när avstånden är olika på hemarbetsplatsen och den ordinarie arbetsplatsen. Utöver detta har vår telefonväxel haft problem ett tag med sitt kösystem. Många ringer just nu och när det blir överbelastning kastas de som ringer ur telefonkön.

Men jag är lösningsorienterad (till protokollet, tack!). Därför blev det så att jag gjorde en uppdatering och en omstart av jobbdatorn. Under tiden tog jag en promenad (inte så soligt längre, men jag fick se lite höst i alla fall) upp till närmaste optiker på Kungsgatan – samma företag där jag en gång plockade ut terminalbrillorna! – och fick hjälp med skruven av bättre lämpade händer och verktyg. Tack Synoptik!

Det var inte så soligt när jag gick ut, men jag fick en promenad…

…och kunde se en antydan till höst.

Mycket skit förde med sig att flera saker blev bättre. Dessutom träffade jag en granne och fick en pratstund med en som har haft betydligt mer skit än jag själv. Vilken tuffing det är!

∼ ♦ ∼

PS En, nej två bra grejor kom brevbäraren med. Tack till Bokfabriken och Blue Publishing!

Brevbäraren plingade ¨på…

…med två böcker för recension!

∼ ♦ ∼

Om det strular i morrn igen tänker jag göra som Lucifer – ta en sovmorgon!

Sovmorgonskatten Lucifer.

∼ ♦ ∼

Livet är kort.