Kära dagbok…

WTF kan en verkligen undra när det gäller kommunikation från min ordinarie avdelning…

Vardagen är onekligen här. Och faktum är att det inte är så dumt. Jag är nog en sån som behöver en del struktur i tillvaron så att jag inte ”ballar ur”. Sen kan jag vara superdisciplinerad och strukturerad, men jag behöver också ordning omkring mig för att fungera bäst. Det är så underbart skönt att det finns just struktur och ordning där jag jobbar just nu.  Jag trivs. Igår hade jag tänkt sluta klockan 16 eftersom jag satt tidigt vid datorn, men jag stängde inte ner förrän klockan var närmare 16.30. Därmed hann jag klart att läsa de flesta inkomna mejl. Nåt besked om nya datorn fick jag inte vare sig igår eller idag, inte ens att den inte hade kommit. Mindre bra, men föga förvånande eftersom besked skulle komma från min ordinarie avdelning där arbetet inte alltid är strukturerat och ordningsamt. Idag kom till exempel ett helt obegripligt mejl om lagring av filer. Det är nu andra gången jag får ett sånt mejl av den personen.

På kvällen efter första arbetsdagen på sex veckor var jag förvånansvärt pigg. Jag skrev flera inlägg och läste ut sjukdomsdagboken. Oj vilken bok… Den rekommenderar jag alla som jobbar i vården att läsa. Nu läser jag en engelsk kriminalroman som jag köpte i pocket i helgen för vänpris hos Akademibokhandeln. Den verkar bra, men har börjat ganska hoppigt mellan olika decennier.

Bokbyte igår kväll från sjukdomsdagbok till engelsk kriminalroman.

Två timmar igår kväll kollade jag och Fästmön på Huss på Kanal 5. Jag trodde att det skulle vara ett avsnitt på en timme. Det var två timmar… Karaktären Katarina Huss baseras på böcker av Helene Tursten som har skrivit om Irene Huss, Katarinas mamma. Det långa avsnittet var bra, men påminner lite väl mycket om Tunna blå linjen.

∼ ♦ ∼

Även herr L. Katt hade sovmorgon idag, precis som mina mänskliga sambor.

Idag hade båda mina sambor sovmorgon, uppenbarligen herr L. Katt också. Jag vaknade till en blå himmel och en temperatur som steg under dagen. Härligt, men synd att sitta inomhus hela dagen.

Under dagen hade jag två Zoommöten och fick precis som igår ont i både rygg och bakdel. Det är inte bra för mig att bara sitta. Men jag kan ta till vissa av naprapatens övningar även när jag sitter i möten och det är toppen. Dessutom blev det ett litet strömavbrott under morgonen. Sånt sätter alltid piff på tillvaron och kräver att en reser på sig (bra för onda ryggar och bakar). Dels tar det ett tag innan strömmen kommer tillbaka, dels tar det ett tag innan en får kontakt med routrarna och därmed internet. Dagens andra möte innebar urusel uppkoppling för en person – som hade massor att säga. Vi övriga missade säkert runt 80 procent. Teknikens under… Annars har jag till exempel diskuterat fotolagen och fotoavtal, korrekturläst (och fick inte bara ett tack, utan ett stort sådant!) med mera. Det är förvånansvärt att folk tror att det bara är att låna foton hur som helst från nätet. Det är faktiskt brottsligt.

Den här ska jag gå upp för igen från och med den 4 oktober.

Under eftermiddagen kom besked om att vi från och med den 4 oktober ska vara på kontoret minst tre dagar i veckan. Det låter vettigt och jag tänker nog smyga igång med just tre dagar/vecka. Om nu inte smittan fortsätter att öka. Jag har visserligen ett gott skydd, det vill säga två doser vaccin, men skyddet är ju inte hundraprocentigt.

Annars har det varit som vanligt i hemmet. Anna har lagat mat (till sig samt stekt pannbiff till Gymnasisten), jag har tömt kattpottorna, gått med sopor, bäddat och tagit reda på gårdagens rena och torra tvätt. Lucifer kaskadspydde från balkongen in i Salen, nåt som Anna tog hand om. Jag misstänker starkt att han hittade nåt i Gymnasistens papperskorg som han tuggade i sig.

∼ ♦ ∼

I kväll är Gymnasisten och jag ensamma med Tisslingarna. Hjerson får Anna och jag glo på antingen sent i kväll eller nån annan dag på TV4 Play, för hon slutar inte förrän 21.15. Jag kokade potatis och gjorde gräddsås på påse till Gymnasistens pannbiffar, medan jag själv åt pastaresterna från igår. Ett halvt glas rött till maten var jag värd efter att ha klarat av två arbetsdagar. Tänk att efter i morrn är det nerförsbacke till helgen…

Pastarester med ett halvt glas rött till.

∼ ♦ ∼

Livet är kort.