Kära dagbok…

En läsmänniska, en jobbmänniska, en bilmänniska, en ensammänniska… men också en pratmänniska.

Jag är en läsmänniska, en jobbmänniska, en bilmänniska, en ensammänniska… men också en pratmänniska. Utan dialog, kommunikation, dör jag inuti. Goda vännerna F och L väckte mig till liv igår kväll på Tegel. Att få prata och bli lyssnad på, men också att lyssna på andras tankar och åsikter om stort och smått… det är så fantastiskt. Vi behöver inte ens ha samma åsikter. Livsandarna, som slumrat ett tag och ersatts med negativismer såsom ”livet är slut”, ”vad har jag gjort med mitt liv?” ”det går inte att förändra nåt”, ”snart dör jag”, väcktes till liv.

Andra människor är så spännande (så mycket mer spännande än jag själv). I sällskap där jag känner mig trygg och uppskattad blir jag också fri. (I sällskap där mobiltelefonerna bara är med en liten stund, för fotografering och GANSKA MÅNGA sms till M på Ön.)

F och L, öl och ett tänt ljus.

Kvällens vin!

Ostbricka.

Lite nötter också.

Vackert handfat på Tegel, Vill ha!

God mat och dryck därtill gjorde kvällen till en fullpoängare. Mer om vinet kommer i ett separat inlägg under eftermiddagen!

∼ ♦ ∼

Ledigdagstart.

Idag är det Kristi Himmelsfärdsdag. En röd dag. Jag är ledig. Klockan sju körde en idiot – ja, det finns faktiskt inget annat ord, förlåt regelbrottet! – igång med att klippa gräset i allén på en åkgräsklippare. Sen körde h*n trimmern också.

Jag gav upp försöket att ta sovmorgon, gjorde kaffe, tömde kattpottorna och läste en stund med kaffe på sängen. Men boken jag läser är så svart och gör mig deprimerad igen efter gårdagens lyft. Suck…

I eftermiddag bär det av till Slottet och Slottsträdgården, men även ut på en liten inköpsrunda. Jag kör, jag är bilmänniska.

∼ ♦ ∼

Livet är kort.