Kära dagbok…

Söndagsgodis.

Söndag efter middagen blev rätt slö. Vi kollade femte delen av Händelser vid vatten på SvT Play och njöt av innehållet i våra godispåsar. Det straffade sig för mig i morse. Min mage gillar inte lösgodis och det vet jag vid det här laget. Samtidigt blir jag så sugen ibland, så då får det vara värt tillfälliga magbesvär.

Vid 22-tiden gick jag och la mig. En stund låg jag och läste min bok på gång, men ögonlocken var tunga. Innan jag släckte noterade jag att Fästmön kom och la sig. Hon skulle ju också upp tidigt i morse.

Orolig och grubblande.

Jag känner mig trött och jag uppfattar att Anna känner likadant. Ibland känns det som om två dars vila inte räcker. För egen del börjar jag bli lite orolig för operationen. Men så tänker jag på Annas snälla mamma (som jag ringde igår vilket jag glömde skriva) som opererade sin andra höft när hennes man blev sämre i sin sjukdom. Hon klarade det finfint och hon är i alla fall +20 år äldre än jag. Jag ska dessutom inte sövas, bara få lokalbedövning. Inte behöver jag stanna kvar på sjukhuset heller utan får gå hem samma dag. För ett tag sen tog jag en selfie i sängen när jag ligger och grubblar över detta. Men jag tänker att det nog ska gå bra – ”alla” har sagt det. Däremot har jag ett par frågor, så jag ska ringa sköterskan för att få svar på dem. Då blir jag förhoppningsvis lugnare.

∼ ♦ ∼

Det var en kall februaridag. Två lampor fångade jag på bilden, en levande och en konstgjord.

I morse var det skitkallt igen och jag var rätt glad att jag slapp ge mig iväg. Men jag kände av ryggen igår kväll, så jag har fått stå och gå omkring här på Main Street så ofta jag kan under arbetsdagen. Bland annat har jag sopat, tömt kattpottorna, bäddat och tagit reda på gårdagens tvätt. Jag tänker också att jag ska försöka ta lunchpromenader hela veckan. Idag passade jag på att kasta sopor på vägen ut. Jag var ute ungefär 20 minuter och fick lite sol på nosen. Som synes här intill lyckades jag fånga två lampor på bilden – en levande (solen) och en konstgjord (gatlyktan). Då hade temperaturen stigit till cirka tre minusgrader. Kassen för pappersförpackningar lämnade jag i källarförrådet. När jag återvände från promenaden tog jag kassen – och trapporna både ner och upp för att få lite puls. Det kändes skönt. Jag blev förvånansvärt lite andfådd, så nån kondis har jag visst.

Till lunch blev det en kvarts libapizza från igår. Det räckte alldeles utmärkt. Sen passade jag på att köra diskmaskinen. Praktiskt att kunna göra det medan jag jobbar.

Libapizza från igår blev lunch idag.

Lucifer, min assistent för dagen.

Uppkopplingen till internet har krånglat en del, vilket bland annat innebär att mina mejllådor inte uppdateras. Jag hade ett par möten via Zoom idag. Utöver det jobbade jag med en del smått och gott, med betoning på smått. Det känns skit att aldrig kunna jobba fullt ut och ta på sig jobb och uppdrag, men jag kan bara hoppas att det blir bättre efter operationen.

Min assistent för dagen var Lucifer. Han låg nästan hela förmiddagen på leopardfilten nedanför skrivbordet och snusade och sov så gott. Hans närvaro och de små ljud han ger ifrån sig har en lugnande effekt på mig. Sen tyckte han att mötena jag deltog i var lite för högljudda. Då gick han och letade efter en lugnare plats.

∼ ♦ ∼

Det är Distingsmarknad idag och i morrn. Inte brukar det vara mycket att hurra för, men det är ändå lite roligt att gå och kika. Kanske tar jag en promenad dit senare med Anna, Vaksala torg ligger ju så nära.

I morrn kommer det gubbar (troligen) för att ta mått på balkongerna i huset inför renoveringen. Bra att både Anna och jag är här då eftersom katterna troligen blir rädda. Dessutom vill jag fråga om persienner, renoveringsstart och lite annat.

På tisdag efter jobbet blir det en bilutflykt för Anna och mig eftersom vi har en födelsedag i familjen snart och present ska införskaffas.

∼ ♦ ∼

Dagens shelfie är en ny detalj ur våra hyllor med svenska kriminalromaner.

Dagens shelfie visar fler av våra svenska kriminalromaner.

∼ ♦ ∼

Livet är kort.