Kära dagbok…
Om tisdagskvällen finns inte mycket mer att skriva än det jag fick ner igår. Vilken dag det var! Mycket bra. På jobbet hade jag lagom att göra, behövde inte stressa. Det gav mig ork att fixa det som skulle göras på kvällen. Sen var det extra roligt att få göra nåt litet för Annas snälla mamma. Hon blev så glad att jag fick inte bara en kram utan två. Jag har talat om för henne att hon är viktig för mig och igår fick jag ge ett litet tecken på min uppskattning – med betoning på litet, visserligen, och inget jag gjort själv utan herr Uppström. Men ändå.

En portion friterad camembert gjorde Annas snälla mamma glad.
∼ ♦ ∼
I morse var det lite kyligare igen. Eftersom jag promenerar till och från jobbet och rör på mig är det sällan jag fryser. Jag byltar på mig luvatröja över en tischa och sen lättviktsjacka på den och en av mammas sjalar runt halsen. När det är neråt tre, fyra grader tar jag handskar.
Det är som alltid toppar och dalar på jobbet arbetsmässigt sett. Min arbetsvecka inleds med lugna dalar och slutar med hektiska toppar. Men det går bra. Jag försöker vila i jobbet (sånt som är möjligt när en är rutinerad och har några år på nacken) när jag kan. På så vis får jag kraft att möta topparna.
Jag hann också med en lunchdejt med en trevlig kollega från en annan avdelning. Det blev en del jobbprat, men också bokprat och förevisning av bilder från nya Bokrummet. Lunchmaten lämnade dock en del att önska, det var nån sorts obeskrivlig kycklingröra, serverad av restaurangen i Segis. Nä, i morrn blir det nog Feiroz igen.

Dagens lunch bestod av bröd, grönsaker och nån sorts obeskrivlig kycklingröra.
∼ ♦ ∼

Vi vill varandra väl – gäller både på jobbet och hemma.
På Main Street går det framåt i alldeles lagom takt med renoveringen. Vi stöttar varandra, hjälps åt. Det är bara att inse att jag inte är praktiskt lagd, så det blir Fästmön som sköter hantverket. Jag ställer böcker i ordning, flyttar, dammar och sånt. Alltid när jag ska bära har jag handledsstödet på mig och det fungerar bra. Tunga möbler låter jag emellertid bli. Jag fattar verkligen inte hur Anna fixar dem på plats på egen hand… På min renoveringsagenda idag stod att ringa och boka hämtning, tvätt och lämning av tre mattor. Jag ringde (på arbetstid) Svartbäckens mattvätt som jag anlitade med gott resultat i början av 2018 inför flytten till Main Street. De kommer redan i morgon bitti och hämtar tre mattor.
Hemma hade jag tänkt plocka ur bokskåpet och för miljonte gången täcka Annas matbord med böcker. Nu visade det sig att min sambo, på egen hand, plockat ur böcker, flyttat bokskåpet och ställt in böckerna igen… Jag är helt chockad.
Jag har plockat ur diskmaskinen och kört en maskin tvätt. Många tischor blir väldigt dammiga när en håller på med litteratur. Bilen får sitt batteri stödladdat i kväll. Tack till Finske Pinnen för ladd-lektionen!
Med tanke på allt släpande – och pusslande med att få in alla böcker i hyllorna – har jag nog egentligen köpstopp på böcker ett tag. Därför rafsade jag åt mig några pocketar jag hittade på en lånehylla på jobbet.

Tre LÅNADE böcker som jag ska läsa.
Men… det kom ett bokpaket med brevbäraren i morse och kanske ska det köpas böcker att ge bort i helgen. Nä, totalt köpstopp på böcker går inte.
∼ ♦ ∼
Livet är kort.