Kära dagbok…

Uppenbarligen var jag i Ulrika 1969, kanske rentav på Ulrika-dagen? Pappa fotade.

Vi var väldigt trötta i kropparna båda två igår kväll, men hjälptes åt att flytta över böcker. Hyllan som stod på tur att placeras in på väggen mot linneskåpssmatten behövde viss handpåläggning för att passa in. Eller snarare måste en liten bit av golvsockeln knackas bort. Fästmön hävdade max en centimeter. Jag var orolig. Hur som helst, det var inget vi mäktade med på måndagskvällen.

I stället glodde vi på Vem bor här? och jag gissade fel på alla, tror jag. Efter programmet bläddrade jag i några gamla fotoalbum som kom fram vid bokflytten. Uppenbarligen har Ulrika varit i Ulrika – kanske rentav på Ulrika-dagen 1969? Pappa har i vart fall skrivit juli -69 under bilden, som han tog. Jag var sju år fyllda och skulle börja skolan till hösten. Det är lite mer än 53 år sen, bara… Nu jobbar jag på ett av Uppsalas universitet (det äldsta). Så det kan bli.

∼ ♦ ∼

Fyra blommande stänglar!

Denna tisdagsmorgon i november var precis som de senaste dagarna ganska grå och trist. Idag var det inte så fuktigt ute, alltid något. Men jag tycker att Anna blir extra gullig då eftersom hennes hår blir knollrigt när hon har varit utomhus. Det skulle mitt bli också – om jag hade lite längre hår. Nu låter jag Igor raka sidorna och i nacken samt spara lite mer uppe på huvudet. Det får nog bli lite kortare där också, för den senaste tiden har jag haft älgfrisyr även som nyklippt. Inte bra. Det känns som om håret växer för fort, helt enkelt. Ungefär som den fina amaryllisen jag fick vid avtackningen. Den har kommit upp med fyra blommande stänglar som lyser upp gråa november med sin färgprakt, men stänglarna är inte särskilt långa. Det är visst första advent nästa vecka redan, så helt bort i tok blommar amaryllisen inte… Och igår kom jag på att jag snarast måste inhandla såväl födelsedagspresent som julklapp som ska gå med snigelpost och nå mottagaren i rätt tid!

Arbetsdagen var ganska rörig idag, men nog fick jag en del smått och gott gjort trots allt. Bäst kändes det att kunna hjälpa arbetskamrater på olika sätt.

Även idag blev det fisklunch på Restaurang Feiroz, men i sällskap med Stora A. Vi samtalade bland annat om våra stora intressen spel (Stora A) och böcker (jag). Efter maten ringde jag Annas snälla mamma ett kort samtal.

Fisklunch på Feiroz idag igen.

∼ ♦ ∼

På Main Street hade det hänt grejor under dan, minsann. Inte nog med att Busan a k a Citrus hade varit uppe på skrivbordet och hittat knappnålar – alla återfanns, tack och lov, på sagda skrivbord! – Anna sågade ur en bit golvsockel och baxade in sista hyllan för skönlitteratur. Bara för mig att fylla på… (Anna tog bilderna.)

Anna baxade in en hylla som jag ska fylla med den sista av vår skönlitteratur…

…men först fick hon såga ur en bit golvsockeln.

Och så kom jag hem och fyllde hyllan. Så här ser det ut i nya Bokrummet just nu:

Hyllan är fylld! Långväggen bakom Zebrafåtöljen…

…och skrivbordet.

Deckarhyllorna sedda från skrivbordet…

…och utgången/ingången.

Det som återstår bara att flytta in bokskåpet med glasdörrar. Och så måste vi ordna kemtvätt av mattor (Anna har mätt och skrivit ner måtten) och lösa frågan om farmors sekretär… Men nu är det kväller…

Nu är det kväller (fast den här bilden tog jag på lunchen).

∼ ♦ ∼

Avslutningsvis… bäste Uppström (ingen sur fiskgubbe idag) ordnade, efter en mycket sen förfrågan från mig, nåt gott inte bara till Anna och mig utan även till Annas snälla mamma. Jag skötte hemleveransen till bästa svärmor. Idag har jag inte haft tid att känna efter om jag har ont nånstans…

Idag var fiskgubben glad.

En portion friterad camembert gjorde Annas snälla mamma glad.

MUMS! Friterad camembert och persilja, hjortronsylt och glass. I glaset Copertino 2013.

∼ ♦ ∼

Livet är kort.