Kära dagbok…
Nånting jag måste jobba med är min hantering av stress. Men hur lätt är det när folk mejlar hela tiden under en konferensdag trots att jag har svarat att jag inte kan göra nåt just då? Eller när jag behöver attestera fakturor inom ramen för mitt styrelseuppdrag fast det finns tre andra som också kan göra det? Och när systemen (notera pluralformen!) krånglar? Eller när arbetskamrater är sjuka och jag är ganska ensam om vissa arbetsuppgifter? Och när en toalett på Main Street börjar låta konstigt? Världsliga ting, men oavsett – saker och ting måste lösas och uppenbarligen måste allt lösas av mig.

Världsligatinglösaren.
Igår kväll försökte jag komma ner i varv. Simningen underlättade, men yrseln och klenheten återkom. Idag har jag dessutom extra ont i handleden. Världsliga ting som inte enbart kan lösas av mig. (Jag har varit hos doktorn, lämnat prover och väntar på remiss.) Först behövde jag emellertid starta datorn och fixa några saker för min egen del. Önskade att jag kunde vara lika avslappnad och cool som Citrus.

Citrus vet hur man slappnar av och är cool.
Jag gjorde mitt allra bästa sen för att komma ner i varv med läsning. Kunde skratta lite åt mig själv när jag insåg att min nuvarande hemmauniform matchade senaste numret av Antiktidningen.

Min hemmauniforms byxa matchar bården på Antiktidningen.
Fästmön bjöd på soppa och kokt ägg till kvällsmat. Då hade jag tryckt i mig två ostmackor innan, men det räckte inte. Världsliga ting, men jag insåg att jag behövde äta lite mer så att jag inte skull bli avtuppningsbar igen.

Annas tomatsoppa och kokt ägg till kvällsmat på torsdagen.
Resten av kvällen växlade jag mellan min bok på gång och ett true crime-program på TV.

Min bok på gång.
Citrus hängde med oss. När hon insåg att jag var färdig vid datorn lämnade hon Bokrummet för Annas knä.

Knäkatten Citrus såg på TV med oss.
Och sen kunde jag sova rätt hyfsat i natt.
∼ ♦ ∼
Jag hade massor att göra på jobbet idag och bara för det var jag sen. Att jag var sen handlade om att jag tömde kattpottor, sopade, bäddade, slängde sopor och lekte rörmokare också i morse förutom att frukostera och duscha. Håret slapp jag att tvätta, för jag hade en dejt med min frisör klockan 16. I vart fall var jag på jobbet före klockan åtta. Batteriet till mitt skåp hade slutat fungera, så jag fick inleda med att kontakta en vaktmästare för det. Samtliga problem och arbetsuppgifter samt publicering av information från ledningen var klart innan det var dags för dagens andra möte klockan tio. (Ja, jag smygjobbade under morgonmötet.) Vidare har jag skrivit minnesanteckningar, svarat på mejl, publicerat hit och dit och… Jaa lite lax till lunch åt jag nånstans däremellan.

Laxlunch.
Gissa om jag längtade efter att klockan skulle bli 15.45 så att jag kunde stänga ner och gå till Igor, min frisör?! Anna hade hört av sig under dan och vi kom överens om att stråla samman för en fredagsdrink av det blodiga slaget på stan innan vi mumsade goda ostar och drack amarone på Main Street. Eftersom Churchill Arms inte var riktigt redo att servera oss det blodiga när vi anlände, fick vi inleda med var sin GT. Så synd… (NOT!)
På Main Street tog jag fram ett Amarone från 2013, som enligt kortet på flaskan skulle passa till ostar, och öppnade det för att luftas medan jag avslutade det här inlägget.
Vi hade sett blåljus på håll och kom precis hem innan det blev avspärrat utanför av polisen. Jag kände mig otroligt lyckligt lottad och säker, men lite orättvist för den stackare som drabbats medan jag planerade fredagsmyset…
∼ ♦ ∼
Ytterligare ett orange paket hade också lämnats utanför lägenhetsdörren under eftermiddagen. Härligt innehåll!
∼ ♦ ∼
Fredag är vägning för min del. Den här fredagen var siffrorna bra. Jag har gått ner 700 gram sen förra fredagen. Mängden fett i kroppen har minskat med nästan en procent och muskelmassan har ökat med motsvarande. Vattenmängden var åtta tiondelar högre än förra fredagen och det är också positivt. Benmassan låg på samma nivå, men BMI hade minskat med två tiondelar. Jag är nöjd.
∼ ♦ ∼
Livet är kort.