Kära dagbok…
Det blev bara det näst äldsta bonusbarnet jag fick träffa igår kväll. Men det är inte så bara, det. Annas snälla dotter är så glad och gullig och det är roligt att få veta hur det går för henne och Jojje efter flytten till Sverige. Vilken omställning! Nu hade jag väldigt gärna träffat Biografmaskinisten också, han som är äldst i syskonskaran. Tyvärr blev det inte så, för han kom tidigare på dan när jag jobbade.
Tisslingarna var förstås med. När jag kom hem från simningen skulle Robert* få jobba i vardagsrummet och det gillade inte Citrus och Lucifer. De försvann som två avlöningar in till Matrummet och Annas kökssoffa.
Fästmön bjöd på lax med ajvarröra, grönsaker och potatis. Jag var så hungrig efter simningen. Jorå, jag simmade lite längre än förra gången, fast bara en längd. Totalt 15 längder blev det. Nog hade jag gärna simmat 16 – försöker öka på två längder varje gång – men jag fick sån fruktansvärd kramp först i ena låret, sen i andra. Och jag ville faktiskt inte drunkna.
En väldig träningsvärk hittade mig på kvällen trots att jag stretchade efteråt i ångbastun. Annas snälla dotter tog bussen hem till sin far och jag satte upp benen en stund. Lite senare fick jag bedöva mig med ripasso och stiltonbågar. Det var inte fy skam.
Det blev en stunds läsning och sudoku efter att jag hade plockat fram lakan. Det var dags att bädda rent. Vidare hade jag lovat att dammsuga sovrummet, badrummet, gästtoan, Matrummet och Bokrummet också. Det räknade jag med att hinna innan jag gick iväg ner på stan för att träffa H för en lördagsfika och ett prat.
∼ ♦ ∼
Det är förvånansvärt hur mycket en hinner en ledig dag. En hinner mycket, det mesta som en har bestämt sig för. Fast en hinner inte vara ledig så mycket. Som vanligt. Det var lite stökigt härikring i natt med blåljus som sipprade in genom en glipa i sovrumsgardinen. Jag vaknade tidigt, som alltid en ledig dag. Före klockan åtta hade jag tömt kattpottor, sopat och tömt diskmaskinen på ren disk. Men sen blev det läsning och en och en halv mugg kaffe på sängen.
I morse bestämde jag mig också för att putsa två fönster – det i Bokrummet och det i Matsalen. Bokrumsfönstret var inte putsat på flera år, jag har liksom inte prioriterat det. Det är också ganska krångligt att komma åt eftesom det står möbler framför. Idag var väl det största problemet att nån hade slängt alla mina lakanstrasor som jag använder till fönsterputsning. Jag hittade emellertid två som var hyfsat rena och de fick duga. Gardinerna i båda rummet tvättade jag och hängde upp igen. Det är säkert inte rätt gjort, men då får Anna ändra om ifall det är viktigt för henne.
Citrus och Lucifer gillar inte när det är stökigt på Main Street. Och efter fönsterputsningen skulle jag ju dammsuga också. Det hatar de. Jag dammsög de rum som Anna/Robert* inte hann med igår och som jag hade planerat: sovrummet, badrummet, gästtoaletten, katternas toalett, Bokrummet och Matrummet. Först vid elvatiden blev det frukost, lite avsmakning för katterna och lite gos.
Efter duschen satt jag en stund vid datorn innan jag hoppade in i sovrummet för att bädda rent. Det blev fräscht och fint med röda paisleymönstrade lakan i percale.
När det var bäddat hade jag en knapp timme innan jag skulle träffa H. Vad göra med denna ocean av tid? Det mesta av den gick åt till att gå ner på stan och handla, för nåt skulle vi ju äta i kväll, Anna och jag. Bara det att det jag hade tänkt köpa till middag gick om intet. Plan B var att köpa lite plockmat. Det gick sisådär. Men sisådär var verkligen inte fikastunden med H! Det går inte att vara annat än glad i hennes sällskap – även om regnet öste ner utanför och på mina nyputsade fönster och Kafferummet Storken var knökfullt. (Regnkappa och paraply var förstås på Main Street.)
∼ ♦ ∼
Ja ja ja, till sist blev det plockmat till middag. Och kan du tänka dig, kära dagbok, vi blev mätta i dag också.
∼ ♦ ∼
*Robert = Annas robotdammsugare
Livet är kort.