Kära dagbok…

En hallontjuv i buskarna. Anna plockar medan jag vilar.
Igår kväll var jag helt slut när vi kom hem. Det mesta av gårdagens dagboksinlägg hade jag skrivit etappvis under dan, när det blev små stunder över. Men jag ville ju lägga till bilder från vår kväll i Slottsträdgården. När vi åkte för att handla kände jag mig ganska pigg och nöjd efter att ha klarat av första arbetsdagen och faktiskt fått en hel del gjort. Sen åkte vi direkt till Slottet. Medan jag parkerade bilen dukade Fästmön fram. Vi åt, jag med god aptit för jag var hungrig. Efter maten skulle vi plocka de sista hallonen. Efter två minuter började jag hosta och ganska snart fick jag gå och sätta mig. Då fanns inte mycket ork kvar, kan jag säga. Men det var ändå väldigt, väldigt skönt att få sitta ute och få njuta av grönska och värme.
Natten har varit rätt OK, det vill säga jag har sovit ganska bra och inte hostat särskilt mycket. I stället hade jag kramp ett par gånger i ena foten och en tå. Men ändå: hyfsat med sömn och väldigt lite hosta. Jag tyckte nästan i morse att hostan har blivit lite lösare. Det känns inte riktigt lika trångt i bröstet. Förhoppningsvis går det åt rätt håll. Jag vill nämligen väldigt gärna jobba på jobbet på måndag.
Nåt som inte har gått åt rätt håll är vikten. Nu när jag har börjat arbeta igen är det skärpning som gäller – och vägning på fredagar. Men det var inte riktigt så illa som jag hade befarat. Jag visste ju att jag hade gått upp efter Englandsresan. Totalt är viktuppgången 1,2 kilo sen jag vägde mig för två månader sen. Det är inte bra, men det går att åtgärda med kommande åtstramningar. Procenten fett i kroppen har ökat med åtta tiondelar, medan procenten vatten i kroppen och muskelmassan minskat lika mycket. Benmassan hade minskat en tiondel. BMI har ökat med fyra tiondelar sen juni. Och tittar jag tillbaka, före födelsedagarna i våras, har jag totalt sett gått upp 2,2 kilo. Dessa ska bort, Bort, BORT!

Nu får det vara slutkalasat.

En fiskig lunch med hundlitteratur på balkongen.
Det blev emellertid mat till lunch och inte mackor eller kakor eller godis. Jag åt resterna från gårdagen, det vill säga en rökt makrill, lite vitlöksbröd och potatissallad. Till dessert (jag är ju sjuk och bör få sjukdomsfördelar) serverade jag mig qwarj och en nektarin. Jag försöker äta nyttigt, men det är lättare när det är gott. Och det tycker jag att det jag åt är.
Vad eller ens om vi ska äta nåt tillsammans i kväll återstår att se. Vi har bestämt att stråla samman på Main Street och bestämma oss senare. Anna har varit på sitt håll i eftermiddag. Jag har visserligen jobbat hemifrån, men hade en dejt med min frisör klockan 16. Igor, min frisör, fick i förväg veta att jag är hostig, men det var OK för honom ändå att klippa mig. Jag hostade bara ett par gånger och efter första hostningen fick jag ett glas härligt kallt vatten. Service!

Nyklippt och nöjd.
Och jag blev mycket nöjd, som vanligt. Nästa gång vi ska ses är det…. höstdagjämning…
∼ ♦ ∼

En hink kräftor till lördag.
De kommande dagarna ska det fortsätta vara väldigt höga temperaturer. Nästa vecka förutspås också åska. Då kan det vara rätt skönt att vara på min arbetsplats, för där är det jämt kallt.
Fast på jobbet tänker jag förstås inte vara i helgen. Troligen blir det en tur till Slottsträdgården på lördag eller söndag för gräsklippning. Den får nog dessvärre min sambo stå för, jag är inte så frisk som jag tror. På lördag kväll ska vi äta kräftor, men det gör vi nog hemma på balkongen. Jag ska ta mig till Systembolaget i morrn och inhandla Östgöta sädes. Det är säkert jättebra mot hosta.
Nästa vecka blir det lite mycket fokus på kroppen. Jag har bestämt mig för att inte ändra min tid för mammografi, så det ska jag göra på torsdag. På fredag ska jag få hjälp med fötterna. Inflammationen i vänsterfoten tycks ha gått över, men jag behöver ändå få goda händer på fötterna, så att säga. Vidare har vi höstens första styrelsemöte på tisdag kväll. Och så avslutas nästa vecka med en konsert med Sarah Klang på söndagen. Det blir kanonbra! Bara jag är bra, det vill säga frisk…
∼ ♦ ∼
Livet är kort.