Kära dagbok…
Jag hostar, mår illa, febrar och går på alvedon. Utanför pågår livet och jag skulle ha varit på jobbet nu. Men det är jag inte. De stunder jag är uppe blir jag stressad när jag tänker på jobbet. Stressad för att jag orsakar kollegor i tjänst problem genom min frånvaro. Mejllådorna har fått hänvisning via autosvar, men jag har ändå varit inne och kikat. Och blivit mer stressad eftersom jag vet att jag skulle kunna besvara vissa mejl om jag hade startat jobbdatorn. Den står i en bokhylla här hemma och vilar den också, liksom jobbmobilen.
Det är svårt att hålla humöret uppe. Fästmön rymde ju till Slottet igår och det gjorde hon rätt i. Här hemma kan hon ju bli smittad. Men idag på eftermiddagen kom hon hem.
Tisslingarna är ett gott sällskap, men de vill ha uppmärksamhet och när jag orkar får de det förstås. Men jag blir lite trött när jag inte får vila för att de vill in till mig i sovrummet och krafsar och piper utanför. Igår var det internationella kattdagen, så kanske var det därför de var extra sällskapliga. Fast liksom jag däckar de ibland och då är de nästan borta för världen. Igår kväll knölade Lucifer ihop sig i lilla korgen, medan Citrus låg på sofflocket i Matsalen.
Själv blev jag tokig på min hosta och drack de sista millilitrarna Laphroaig igår kväll. Det var inte gott och hjälpte inte ett dugg. Så snart jag la mig ner hostade jag. Därför satt jag i fåtöljen och försökte glo på första delen av Grace, kriminalserien från Brighton. Det gick så där.

Laphroaig hjälpte inte mot hostan.
I morse kunde jag sova ganska länge. Klockan var väl nästan halv nio när jag vaknade. Katterna fick mat utan att de hade krafsat eller pipit och jag tömde deras pottor i etapper. Vilade sen en stund, tog medicin och alvedon och en dusch före frukost. Försökte pigga upp mig med att piffa frukostmackan. Det roade mest andra.

Piffningen roade mest andra.
Jag försökte också pigga upp mig genom en mindre bokbeställning från Bokus. Det lär ta tid innan böckerna levereras, för en är på engelska. Men de här fyra blev det:
Nog har jag läst lite mer det senaste dygnet, så kanske orken är på väg att återkomma trots allt. Fast rätt som det är känner jag mig svag, yr och illamående och vill bara gå och lägga mig raklång. Anna vill inte vara nära mig och det förstår jag. Samtidigt har jag ett större behov av närhet och omtanke när jag känner mig svag. Den sidan avskyr jag hos mig själv, så jag hoppas att jag blir frisk snart. Virus kan smitta, men dåligt humör är nog än mer smittsamt. Och ärligt… jag kan säga tusen saker jag hellre skulle vilja göra än att sitta sjuk i en lägenhet när det är 25 grader utanför. För tillfället orkar jag dessvärre inte nåt annat.
∼ ♦ ∼
Anna bjöd på middag på balkongen i kväll. Underbart god torskrygg med grönsaker och rotfrukter, potatis från Slottsträdgården och basilika direkt från krukan på balkongbordet. Jag orkade bjuda på kaffe, Zoegas Blue Java.

Anna bjöd på torskrygg.
∼ ♦ ∼
Livet är kort.
Pestön hörde jag som radioföljetong i P1 nu i sommar.
Trevlig läsning!
GillaGilla
Författaren är en god berättare, så jag har en del förväntningar. Sen måste jag ju läsa boken du skickade. 😁
GillaGilla
Men stackare, blev du så sjuk ❤ . Hoppas att det vänder nu så du börjar känna dig piggare igen. Torskrygg lät gott, måste fixa det någon dag. Krya nu på dig !!
GillaGilla
Har hostat halva natten, känns det som. 😮💨😷
Torskrygg är mycket gott. Anna la squash, paprika etc på en plåt indränkta i vitlöksolja. Körde först grönsakerna en stund, sen firren ovanpå i ytterligare 20 min. Gott o lättätet när en inte mår på topp.
GillaGilla
Låter gott 🙂
Hosta, speciellt på natten är jättejobbigt 😦
GillaGilla
Mycket smarrigt med Annas torsk, mindre smarrigt med hosta nattetid… 😦
GillaGilla