Kära dagbok…

Så blev det torsdag och semestern går ännu mer mot sitt slut. Det gör även min bok på gång. Jag måste definitivt läsa fler feelgoodböcker, för jag gillar dem. I alla fall vissa författares böcker.

Boken närmar sig slutet…

…liksom semestern. Jag själv känner mig helt slut.

Idag har det varit mest soligt och varmt i Metropolen Byhålan. Jag telefonerade med Fästmön på förmiddagen. Det är synd att hon inte är med ner hit, men hon jobbar ju. Vännen FEM mår inte så bra, så redan igår kväll blev det bestämt att hon avstår från den årliga sommarmiddagen för Friends & Relations of Tofflan. Vi kollade på två avsnitt av Kommissarie Venn på SvT Play, det var vad FEM orkade med efter onsdagsmiddagen. Jag blir annars så bortskämd här på Workshop Road, behöver inte göra nåt, inte ens ställa in disken i diskmaskinen. Servicen är så god att det till och med låg en bebisblöja(oanvänd) och väntade på gästsängen… (Undras vad värdparet menade med det…)

Servicen är god här på Workshop Road. De har tänkt på allt för sin gäst, även blöja.

∼ ♦ ∼

Jag åkte iväg på förmiddagen och var ute på vift i kanske en tre timmar. Det skulle bli en liten loppistur och så ville jag upp till graven. Först åkte jag till Plantagen för att köpa lösa blommor, men eftersom killen som hade ansvar för att plocka av en vagn med hinkar med blombuketter inte ”hann” göra det blev det ingen affär. Jag försökte handla två gånger och var iväg 45 minuter mellan gångerna innan jag gav upp. Sånt behåller en affär inga kunder på, trots att de har fina hortenisor. Blå…

Det fanns fina hortensior på Plantagen.

Blå, dessutom.

I morse läste jag i tidningen (förlåt, pappa, men det var Motala tidning!) att den blomsteraffär som tidigare hette Vi-blommor öppnat igen under namnet Fina Blomsterrum. Jag åkte dit. Där hittade jag underbart vackra röda rosor och köpte med mig två buketter.

På kyrkogården har de gjort riktigt fint. Ner till graven rinner en bäck omgiven av lavendel och andra växter. De har lagt stenar och gjort en fin gångväg. Tänk om den hade funnits när mamma gick där med rollator! Då fick jag hålla i henne både uppför och nerför. Där finns också en asklund och bänkar där jag satten mig en stund efter att ha satt rosorna hos mormor, morfar, mamma och pappa vid graven.

Lavendel omger en bäck på kyrkogården….

…och det finns en stenlagd gångväg ner till graven numera.

Söndagens rosor var nästan lika fina fortfarande, bara en hade gått av. Två citronfjärilar kretsade kring graven när jag grejade. Det var säkert mamma och pappa som var där och inspekterade. Jag har årsskötsel av graven. Det innebär att griftegårdsförvaltningen klipper gräset och tar bort vissna blommor samt sätter penséer till våren, isbegonior till sommaren och en liggare till allhelgona. De gör så fint och jag är så nöjd. Det enda jag inte gillar är att de numera sätter isbegonior i stället för tagetes. Pappa älskade nämligen tagetes som de tidigare planterade.

Söndagagens buketter var nästan lika fina fortfarande.

Blomsterprakt. Iabegoniorna ingår i årsskötseln.

Jag var på två loppisar, Erikshjälpen och Hjärta till Hjärta. På ena stället hittade jag en bok med en passande titel för en tjuga, på andra köpte jag en glass för 28 spänn. Lite sjukt när en glass kostar mer än en grej, tycker jag.

Visdomsord på second hand-vepa.

Glasspaus i värmen.

Dagens inköp.

Innan jag åkte ”hem” till Workshop Road gick jag in på Maxi och köpte mig ett nytt linne. Jag hade bara fått med mig ett linne hemifrån och det behöver tvättas. Och när jag ändå var i en livsmedelsbutik passade jag på att inhandla go-fika åt mig och mitt värdpar – toscakaka och Ballerinakex. Jag tog en liten omväg över Borenshult eftersom bron där är lagad nu och fick på så vis en glimt av sluskarna slussarna. (Naturligtvis kunde jag inte fota eftersom jag satt bakom ratten.)

Go-fika med tosca och Ballerina.

∼ ♦ ∼

Den här torsdagens höjdpunkt var förstås den årliga sommarmiddagen. Vi var en decimerad skara, men hade det väldigt, väldigt trevligt. Jag saknar de här människorna så ofta och förbannar mig själv för att jag inte träffar dem mer.

M och M, vän och mammakusin och vän.

A och A, den senare Finsk Pinne.

Alla utom jag….

…men jag fanns på mammakusinen M:s väska!

Vi intog middagen på Ströget. Allt var på topp, från service till mat.

Scampi tog jag till förrätt…

…och kyckling till huvudrätt.

Finske Pinnen och jag klarade oss nästan från regnet. Vi fick några tunga droppar på oss de sista stegen hem till gula huset. Det mullrade och blixtrade lite under vår promenad, men det var faktiskt ganska mysigt.

Augustikväll i Motala.

∼ ♦ ∼

Mindre mysigt är att jag dessvärre känner mig sjuk idag på fredagen. Antagligen har jag fått vännen FEM:s virus. Jag känner mig tjock i hals och näsa och skalle och mår illa. Jag har duschat, snott en alvedon från FEM och ska nu försöka mig på att äta lite fil. Sen blir det nog sängläge större delen av dan.

Idag blir det nog mest sängläge.

∼ ♦ ∼

Livet är kort.