Kära dagbok…

Rött, svullet och kliar. Ömka mig!

Är det inte det ena så är det det andra. Med stigande ålder tycks krämporna anlända, en efter en. Fast vissa krämpor är orsakade av en själv. På sätt och vis. Igår när jag hade borstat tanden och gått och lagt mig insåg jag att det var en geting i sovrummet. Såna brukar jag avlägsna med ett vykort och ett glas – och släppa ut genom ett fönster, vanligtvis köksfönstret. Det gjorde jag även igår kväll. Trodde jag. Det visade sig att getingen satt på min tischa. Den var inte alls sugen på att bli utslängd från Main Street utan bara arg och stack mig i höger underarm. Naturligtvis den arm som hör till mina domnande och värkande fingrar. Sticket i sig gjorde skitont, men jag baddade med alsolsprit och lyckades så småningom somna. Idag är armen röd och svullen. Det kliar som fan. Jag har smort in mig med min universalsalva mot klåda. Det hjälpte först. Men sen skulle jag ju gå och jobba och lämnade salvan hemma. Jag har ingen lust att kontakta doktor Oskar (han som talar om sig själv i tredje person) i första taget. Därför avvaktade jag för att se om svullnaden och klådan skulle lägga sig. Det är inte skönt och den som vill får gärna ömka mig. I korus. (Den som fattar, fattar. Den som inte fattar kan googla på Balladen om Snorgerd.)

∼ ♦ ∼

Ledighet och vidlyftighet har gjort mig trött.

Första arbetsdagen efter många dagars ledighet… Nä, det var inte skönt det heller. Jag var såå trött och sov såå dåligt i natt, inte bara på grund av sticket. Mycket att göra på jobbet är det alltid efter en ledighet. Jag fuskade lite igår och läste och sorterade jobbmejl. Idag var det dags att hantera dem på riktigt också. Möten flyttades hit och dit och så skulle jag redigera sidor på intranätet, intervjua en person för en nyhetsartikel och publicera en kalendariepuff på startsidan. Dessutom behövde jag gå in i ekonomisystemet och godkänna en faktura. Som du förstår, kära dagbok, efter en veckas vidlyftigheter var nästan alla kunskaper om hur man gör på jobbet (!) borta. Som tur är har jag snälla och tålmodiga arbetskamrater. Fakturan var jag lite för snabb med fingret på. Systemet var inte lika snabbt som jag, men så småningom kunde jag utföra godkännandet. Artikeln började jag med, men först läste jag in mig på underlaget och skickade över några frågor till personen jag ska intervjua. Detta åstadkom jag på förmiddagen. Kalendariepuffen och ytterligare en planerade jag tillsammans med en arbetskamrat. På eftermiddagen blev båda mina möten plötsligt inställda. Då kunde jag läsa ikapp och besvara mejl som kommit in under min ledighet i stället. Och fika med arbetskamraterna.

Stickstället på eftermiddagen.

Sen tyckte jag att getingstickstället såg mer ilsket rött och svullet ut, så jag tog mig i kragen och ringde mottagningen på eftermiddagen. Efter fem minuter blev jag uppringd av en sköterska och fick lite råd och tips. Nån tid till deras mottagning kunde jag inte få förrän onsdag. Till dess borde det vara bättre – eller sämre. Och om jag ser röda streck uppåt armen, får röda utslag i ansiktet eller svårt att andas eller svälja ska jag förstås söka akuten direkt. Jag hoppas att det ser värre ut än vad det är och ska behandla det med alsolsprit och alsolgel. Gelen kan jag använda rikligt, enligt sköterskan jag pratade med. På hemvägen köpte jag en tub, tvättade av armen och smorde in mig direkt. Det kliar mest och ömmar lite, men sticket sitter ju på ett utsatt ställe som jag kommer åt hela tiden. Dessutom sa sköterskan att getingstick ofta är ganska tuffa på vårarna, så det kan verkligen se värre ut än det är.

∼ ♦ ∼

Men till tröst låg ett paket från Akademibokhandeln hemma och väntade på mig. Det var födelsedagspresenten jag nätshoppade mig för presentkortet från mammakusinen B och mina sysslingar. Nu har jag cirka en hundralapp kvar på presentkortet. Det ska inte bli några problem att sätta sprätt på. Men i kväll sätter jag nog ingen sprätt på nåt. Jag är helt slut efter första arbetsdagen efter nio dagars ledighet…. Jag har bara startat en maskin tvätt, that’s it!

Ett paket från Akademibokhandeln låg hemma och väntade på mig.

Björnen sover låg inuti, en födelsedagspresent från mammakusinen B och mina sysslingar.

∼ ♦ ∼

Livet är kort.