Kära dagbok…

Snart. Är. Det. Slut. Slut på fem veckors ledighet. I morrn måste armbandsuret på handleden, jobbväskan axlas och Toffelfötterna traska till arbetet igen. Jag är så tacksam att jag har ett arbete att traska till, men just nu, i denna stund, skulle jag ljuga om jag skrev att det inte kändes aningen… tungt. Nåväl, jag har varit ledig i fem veckor och haft det bra. Oförskämt – oförtjänt? – bra. För att uppskatta sånt som sommarsemestern 2019 behöver en också en vardag. Den börjar i morgon. Jag har faktiskt packat jobbväskan och lagt fram rena kläder. Ser fram emot att träffa en del människor igen. Vet att hösten lär bli tuff och full av förändringar och krav. Men nu är väckarklockan ställd igen.

De senaste fem veckorna – ingen veckarklocka.

Den kommande hösten – väckarklockan på.

∼ ♦ ∼

Lördagskvällen blev lugn här hemma. På stan var det desto mer livat. Ganska sent också. Sambon lagade ytterligare en av tvåveckorssambons favoriträtter – chicken tikka masala. Vi drack vin till, det brukar vi inte göra. Men det var ett gott vin som Anna hade köpt och vi hyfsade flaskan lite senare till goda ostar, färskostfyllda paprikor, kex och fröknäcke. Som vanligt en lördagskväll var det skräp på TV, så det blev ytterligare en film från DVD-hårddisken. Även den är baserad på en bok och den var förvånansvärt bra.

Chicken tikka masala…

…med överraskande gott vin till.

Lördagsgodis för vuxna.

Och lite film till det.

∼ ♦ ∼

Bokbyte från spännande historia i Örbyhus till dito i Doggerland.

I morse slog jag nog fan rekord i sovmorgon. Jag vaknade vid tio. Då hade jag drömt att jag behövde gå på toa – och det behövde jag sannerligen i verkliga livet också. Vi försökte att inte sitta uppe för länge på lördagskvällen, men det här med att ställa tillbaka dygnsrytmen känns mycket svårt just nu. Hur ska jag palla att kliva upp 6.15 i morrn? Det är nästan fyra timmar tidigare än idag…

Och när jag hade vaknat och fixat kaffe låg vi och läste tills klockan var närmare halv tolv än elva. Värsta tonårsfasoner. Men boken jag läste ut i morse var så himla spännande mot slutet att jag bara var tvungen. Det blev sen bokbyte till en ny författarbekantskap, en serie böcker, Doggerland, som vi köpte de två första av tillsammans förra helgen. Jag tror faktiskt att det var första gången vi köpte böcker tillsammans, vi inte bara köpte, vi valde tillsammans också (i alla fall två av fyra, men jag kan tänka mig att läsa den tredje boken Anna valde och hon kan nog tänka sig att läsa den fjärde som jag valde).

Rött är sött och nytt på gästtoan.

Vad har jag mer gjort denna sista lediga dag? Ätit frukost och duschat, förstås, samt tömt kattpottor, slängt sopor och hämtat upp en låda kattmat från källaren. Jag har strukit några tröjor, tischor och en duk. Anna har monterat ett nytt dasslock igen, denna gång på vår gästtoa. Rött är sött, tycker vi. Nu är mor och son iväg på några ärenden på stan. Regnet har vräkt ner och det åskar då och då. Men det finns inget dåligt väder, bara dåliga kläder, så de iklädde sig regnjackor. Anna är så fin i sin nya, inköpt i somras i Stöllestan*. Jag är hemma med katterna, varav en (Mini) är förfärligt åskrädd och en (Lucifer) har spytt och verka väldigt hungrig (slickar på allt och buffar mot mina ben).

I kväll ska vi äta korv (av kyckling för min del) och pommes, det tycker vår tvåveckorssambo är riktig söndagsmiddag. Jag håller med. Kanske ska jag försöka uppbåda lite krafter och gå åtminstone ett snabbt varv med Helvetesmonstret**..?

∼ ♦ ∼

*Stöllestan = Vadstena
*Helvetesmonstret = familjen Katts namn på dammsugaren

Livet är kort.