Kära dagbok…

Ibland är tekniken och jag inte överens. För en stund sen blev jag alldeles paff när jag skulle skicka upp en bild till Instagram – och såg att alla bilder från fredag kväll till och med idag var… borta. Raderade från mobilen. Jag måste ha gjort nånting så att de försvann när jag kopierade över dem till datorn. För tack och lov hade jag gjort det och skickat upp dem i cyberspace. Men ändå. Jag gillar inte när tekniken gör saker som jag inte vet med mig att jag har bett den göra.

Så… det är bäst att jag skyndar mig att skriva det här inlägget och lägga ut bilderna så att det inte försvinner ett dygn ur mitt liv.

Jag lovade ju att avslöja vad det var i det stora paketet från Adlibris som jag hämtade i fredags kväll. Ja självklart var det ju böcker, det fattar väl alla, men vilka böcker? Själva lådan var skitstor och hälften av utrymmet upptogs av nån uppblåsbar plast. Det väsentliga innehållet var fyra deckare, tre svenska och en brittisk: Jag ser dig, Den skrattande hazaren, Döden klär i domino och En cirkel av sten. Fyra nyutkomna böcker av fyra favoritförfattare: Mari Jungstedt, Kjell Eriksson, Marie Bengts och Elly Griffiths.

Ett skitstort paket från Adlibris….

…innehöll fyra nya deckare.

När jag hade beundrat de fina böckerna åt och drack vi en massa gott från Korgtassen: laxpaté med romsås, havskräftor, ostar och två viner, ett vitt och ett rött. Sen sov somliga gott.

Laxpaté med romsås…

Vitt och gott och havskräftor bakom…

Havskräftor.

Mini och en trötter.

∼ ♦ ∼

Ledig lördag hade både sambon och jag. Morgonen inleddes på sedvanligt sätt en ledig dag, det vill säga med läsning och kaffe på sängen. Efter frukost och dusch la sig Lucifer på några tröjor som var till vår tvåveckorssambo. Jag sprang iväg till Kvarnen för att köpa det där ginet vi inte köpte igår när det blev en lite hastig sorti av hälsoskäl från gallerian. Och när jag ändå var på Systembolaget köpte jag med mig två italienare hem, en enklare som jag hade tänkt till i kväll (det blev inte så) och en bara lite dyrare till vinskåpet.

Det var lite sol ute så vi skyndade i bil till Slottet för att skörda potatis och grönsaker. Slottsherrskapet var där – och det regnade förstås. Men inte ihållande och länge. Potatis, gräslök, dill, rädisor, ruccola, smultron och lite hallon följde med hem. På hemvägen tog vi vägen om ICA Heidan för att köpa tonic och citroner. Sånt kan en inte vara utan! Och när vi kom hem hade Lucifer flyttat sig från tröjorna till fällen i soffan. Tänk den som vore katt…

Lördagsstart!

Lite vin och gin. Och Anna och jag på musmattan för tio år sen, ungefär.

Sköna tröjor att ligga på.

Vi gallrade lite…

Skön fäll osså…

Så tog vi en promenad upp till stan för några ärenden. På Rituals fyllde jag på förrådet av deostick och bodylotion. Där träffade vi en nybliven farmor och en dito farfar. Härligt! Jag fick en yttepytte tub bodylotion av annan doft som prov. Det skrattade vi åt, för den lilla tuben räcker aldrig till min enorma kropp. (Vi skrattade åt annat också, men det är inte värt att skriva om.) Vi fortsatte ner på gågatan och tittade in i ett par affärer, bland annat Indiska som flyttat snett över gatan, från tvåplan till enplansbutik. Den kändes väldigt liten, men somliga hittade nåt att handla där ändå (trots att det inte är semester än). Jag var fascinerad av provrummen som var varianter på vårt Djungelrum hemma.

Djungeltema på Indiska…

…i provrummen.

Utkomna från Indiska noterade vi att det började regna. Vi gick i rask takt runt hörnet till Villa Romana. Där kunde vi sitta ute under duktak utan att bli blöta och dricka limoncello med prosecco och äta en vitlökig scampiförrätt. Och eftersom regnet höll i sig hann vi med en öl också innan vi traskade över floden ner till Koh Phangan. Vi hade inte ätit där tidigare i Uppsala, bara på söder i Stockholm. En gång, när restaurangen låg på Öfre Slottsgatan, försökte vi, men de var så otrevliga då så vi drog. Nytt försök alltså! Servicen var utmärkt, maten god och ölen kall. Vi fick sitta i ett mysigt bås, tyvärr verkade som om vi hamnade i barnhörnan. Det kom blöta byxor och pasta farande över vårt bord för att nämna nåt och det var ju inte så lugnt och stillsamt. Det första barnsällskapet skulle gå när vi kom – fast avlöstes av ett nytt. Barnhörnan, alltså. Och spikhörnan. Det satt spikar i ”väggarna” mellan båsen och jag stack mig. Det var en fyra, fem spikar faktiskt som stack ut, vilket jag påtalade för serveringspersonalen. Nåväl, mina kläder höll, vad jag vet, men nån sorts kompensation kunde vi ha fått. Jag gav bara 27 kronor i dricks. Vi går nog dit igen, dock.

Dagens shopping för min del.

Limoncello-Anna.

Lite förrätt på Villa Romana.

Taket på Koh Phangan.

Anna studerar menyn.

Häftigt mosaikarbete på toa.

Kycklingspett till mig.

Innan vi gick hem slank vi in på en gottisaffär så Lill-Kickan fick köpa lördagsgodis.Jag fick dåndimpen över en rubrik. Asså, hur tänkte rubriksättaren här..? En blir ju full i skratt mitt i det hemska rubriken ska skildra.

Asså, en blir ju full i skratt trots att det är hemskt…

Hemma i afton har vi druckit kaffe, GT, läst och spelat Wordfeud. Jag har skrivit lite och blivit av med några bilder. Det börjar bli dags att knoppa in så att vi orkar med ytterligare en ledig dag i morgon.

∼ ♦ ∼

Livet är kort.