Kära dagbok…
Jag har gjort mina val idag. Ett av dem är att släppa fram orden lite mer här, men bara till vissa gränser och när jag är värd det. Ett annat val har Anna och jag gjort tillsammans. Det tredje valet är det jag gjorde när jag gick till vallokalen. I skrivande stund sitter jag med datorn i knäet i bästefåtöljen och tittar på valvakan. Det är onekligen ett spännande val 2018. Jag tror inte vi hade tänkt avslöja för varandra vilka partier vi röstade på, men sen gjorde vi det i alla fall – och det var faktiskt samma parti som fick våra röster. Frågan är om våra röster räcker till för att hålla partier som aldrig skulle få min röst borta från politiken på såväl riksnivå som lokal. Rättrådig lär jag aldrig bli, jag har mina fel och brister, men jag har nånstans nån form av sunt tänkande och förnuft – vill jag tro.
∼ ♦ ∼
Annars började min dag ganska ruttet. Anna hade varnat mig för äggen, men jag är min fars dotter och vill inte slänga mat. Det gjorde jag idag. Skälet finns nedan:
Det kanske inte är så konstigt att jag har haft problem med magen. Äter en gamla ägg… ja, du fattar. Hjärtat har hållit sig ganska lugnt, men skuttade till igår eftermiddag när vi var på stan. Nån riktig rusning blev det emellertid inte. Detta plus att jag har sovit mycket och bra i helgen gör att jag känner mig stabilare och mår bättre i grunden. Det känns som om jag har börjat väva på mitt inre nät igen, en bit i taget. I kombination med en lyhörd chef kan det gå bra. Jag har lönesamtal på tisdag… Och jag ser fram emot att gå till jobbet i morgon.
Min söndagsförmiddag försvann snabbt, men jag hann med dammsugningen, kasta sopor och ta mått på en och annan trefot. Jag hämtade Anna på eftermiddagen och vi for till Slottsträdgården för att hämta frukt och grönt. Slottsfrun själv var där och bjöd på kaffe. Vi hade en god pratstund om framtiden. Det känns BRA.
∼ ♦ ∼
Den här söndagen avslutades med en middag på tremanhand på Pong. God mat och dryck, trevligt sällskap. Nu smälter jag maten medan valvakan på TV fortskrider, katterna spinner och Anna halvsover i sin fåtölj.
(Bilderna nedan blir större och hela bildtexterna går att läsa om en klickar på dem. Det går också att kommentera varje bild då.)
∼ ♦ ∼
Livet är kort.
”Det känns bra” var härligt att se 😸
GillaGilla
Tack rara du! 💚💚💚
GillaGillad av 1 person
Enig med Jostvin Smith, veldig herlig å se de ordene, beste Tofflisen 😊 Klem💐
GillaGilla
Tack snälla Mette för dina ord!
Klem!
GillaGilla