Kära dagbok…
Jag jobbar hemifrån, övervakad av mamma Katt, dvs Mini.
Det gick bra att jobba hemifrån i fredags. Jag är tacksam att jag har en chef som är väldigt lyhörd när det verkligen behövs. Sen hade jag en vaktkatt hemma som satt bredvid så att jag verkligen jobbade. Nyhetsbrevet kom ut i tid, planer uppdaterades och nånstans mitt på dagen tog jag en promenad till Kvarnen för att införskaffa dryck att fylla på vinskåpet. Och få lite luft. Som om nån där uppe hade ett finger med i spelet träffade jag en person utanför gallerian, en person som jag tidigare hade en nära relation med (nej, vi var absolut inte ihop!). Sist jag hörde av mig var i våras, men jag fick inget svar. Sen gick tiden och livet. Men vi saknar att ha varandra i våra liv. Nu hoppas jag att vi kan ses redan den kommande veckan efter jobbet.
Vid 14-tiden stängde jag ner jobbdatorn och vilade en stund. En natt med många vakna timmar sätter sina spår. Jag är inte 20 längre. Dessutom rör jag mig på en flytbrygga. Den är allt annat än stabil, men den flyter. Det handlar om det jag skrev i mitt nyhetsbrev – informera och involvera. Det är rak kommunikation. Tvåvägs. Envägs – då är det information. Den som inte vet bättre blandar gärna ihop begreppen. I verkligheten betyder de helt skilda saker.
Informera och involvera – det är kommunikation och tvåvägs.
Ett hembesök på eftermiddagen var trevligt och positivt. Gav mig energi. Jag snodde ihop en pestosås och serverade till spaghetti. Korkade upp ett vin jag köpt på lunchen, ett vin vi har druckit tidigare. Gott och prisvärt. Efteråt tittade vi på ett avsnitt av Maria Wern. Klockan var inte ens 22 när vi kröp i säng. Jag sov, med korta avbrott, nästan nio timmar.
(Bilderna nedan blir större och hela bildtexterna går att läsa om en klickar på dem. Det går också att kommentera varje bild då.)
∼ ♦ ∼
Jag sov som en liten videung natten mellan fredag och lördag.
Lördag morgon vaknade jag tidigt, men utsövd. Kaffe kokades, katterna utfodrades, pottorna och diskmaskinen tömdes. En stunds läsning i sängen. Och sen frukost på balkongen. Tänk, det är september och vi kunde äta där ute! Under frukosten fick jag ett mobilsamtal, ett samtal som ställde saker på sin spets. Samtalet gladde mig, spetsen var vass, men behövlig. Konsensus, om än inte enhällighet. Det finns alltid två sidor av samma mynt. Det bör alla vi som dömer andra inte glömma bort. För min del var det bra att få veta att en illustration av min ensamhet sårade för andra. Det var aldrig min avsikt. Själv har jag blivit fruktansvärt sårad av att bara räknas ibland, att bli förbisedd andra gånger. Att till exempel inte tillhöra nåt team på jobbet kan vara bra ibland, mindre bra andra gånger. Att söka bekräftelse hos andra är nåt jag sannerligen måste sluta med. Jag behöver inse att det som är självklart för andra inte är det för mig, för det finns inte (kvar).
Jag köpte en nygammal köksklocka till vårt kök.
Med många tankar gick vi ut i Uppsala för att kolla kulturen. Kulturnatten började nämligen redan på dagtid. Vi korsade Vaksala torg och gick till Uppsala antik och vintage på Hjalmar Brantingsgatan. Där köpte jag en köksklocka i retrostil, medan Anna köpte annat. Vårt kök går nu i fin retrostil, fast stringhyllan som jag köpte förra lördagen är nog dessvärre för stor. Den vilar på min matta tills vidare.
Vi strosade en stund på stan, besökte bland annat Röda Rummet. Jag köpte inte en bok om korv, men en pocketbok med tidigare opublicerade texter av Oscar Wilde. Hos Myrtos på Stora torget köpte vi delikatesser med oss hem. Femton procents rabatt var det igår, vilket innebar att kostnaden blev cirka 80 spänn per person. Mindre än en dagens lunch, alltså. Det firade vi med GT på DomCrafts uteservering innan vi gick hem med maten och för att sätta upp klockan på köksväggen, vila en stund och ge katterna kvällsmat.
En sista tur blev det ner till stan framåt kvällen. Jag ville nämligen äta langos, för det hade jag inte provat tidigare. Det var lång kö och en del väntan, men det jobbades hårt inne i vagnen. Vi åt stående bakom den och langos var… en upplevelse. Både Anna, som bjöd på maten, och jag åt med räkor, rom och rödlök. Det var väldigt vingligt att äta, så nåt bildbevis finns inte. Men vi slängde skräpet på rätt plats och sög av tänderna där det fastnat en massa ost, för tandpetare fanns inte tillgängligt.
Vi fortsatte upp på Drottninggatan där vi tittade in i två retroaffärer och en inredningsaffär. Vi träffade B för tredje gången och det var så roligt att ses! Jag inhandlade tre obligatoriska remmar innan vi vände hemåt igen. En stund stannade vi till vid Walmstedtska gården igen där det var en musikscen utomhus. Musiken var helt OK, men så snart sången kom igång gjorde det för ont i öronen för att stå kvar. Vi passerade Linnéträdgården på hemvägen. Och på Main Street dukade vi fram delikatesserna från Myrtos, kompletterade med några goda ostar som Anna hade köpt på fredagen. Jag tror vi kom i säng runt klockan 22 igår också.
∼ ♦ ∼
Nu har en stor del av söndagsförmiddagen gått. Jag vaknade redan klockan sju, men fick åter en skön natt med cirka nio timmars sömn. Anna är iväg och jobbar och jag tog kaffe på sängen och låg och läste en bra stund. Nu ska jag fixa frukost innan jag tar en promenad med Helvetesmonstret (= dammsuger). Jag ska hämta Anna med bil vid jobbet idag för vi ska till Slottet och hämta frukt och grönt, köpa kattmat och rösta innan vi ska till Pong, där jag har bokat bord för tre, och äta söndagsmiddag. Bäst jag sätter fart…
Dags att sluta läsa och sätta fart nu!
∼ ♦ ∼
Livet är kort.
Gå till Toffelprofilen
Tofflan - the neverending story 