Kära dagbok…
Gårdagens middag.
Det finns inget att berätta om gårdagen. Jag gjorde inga storverk. Det blev en tur upp till stan med oförrättat ärende. Kolsyrepatroner tycks vara slut överallt. På Korgtassen också. Där provade jag lite senare när jag ändå gick dit för att handla mat.
Vi åt schnitzel på kvällen, min av kyckling. Till det färskpotatis, champinjonsås och grönsaker. Jag drack en öl till maten. Maten – eller ölen? – gav mig kraft att stryka kläder och dukar. Sen såg vi sista delen av Innocent på TV och näst sista delen av Med kallt blod: Familjemordet. Sista delen av den senare går i kväll.
Morgonläsning om förhör.
Jag hade en hemsk natt. Mådde sämre än sämst. Saknade mina nära och kära och ville bara dö jag också. Det åskade och blixtrade och regnade. Jag försökte sova i bästefåtöljen, men det gick inte. Till sist somnade jag i sovrummet. Tyvärr vaknade jag i morse. Jag läste om förhör i Defending Jacob och drack kaffe i sängen och grät lite mer. Jag orkar inte må så här länge till. Livet är en gåva, men just nu vill jag inte ha den gåvan. Jag vill bara…
Och nu tänker jag inte skriva mer för ingen förstår, men många missförstår och gör sina egna tolkningar av mina (!) dagboksanteckningar. Den enda som vet är jag.
∼ ♦ ∼
Livet är kort.
Gå till Toffelprofilen
Tofflan - the neverending story 
Alla gör egna tolkningar för alla har sin egen uppfattning och sanning. Helt rätt att bara du kan förstå din situation/känsla till 100%.
Med det sagt vill majoriteten dig väl. När man mår dåligt ser man oftast inte det. Här på bloggen får du ofta välmenande ord. Ja de kanske inget betyder i verkligheten dock. Kanske vill du vara snäsig tillbaka för det känns som skitsnack, eller himla med ögonen.
Hoppas att du ber om och får hjälp! Riktig hjälp. Att dina närstående ser dina rop på hjälp. För oavsett hur du tolkar din dagbok är de ord du skriver inte skrivna av en människa som mår bra och är på en trygg plats i livet. Tvärtom. Det är allvarligt!. Det är bara att beklaga alla omständigheter, vilka än de är, att du mår såhär.
Inget mer behöver tolkas.
J
GillaGilla
Självklart gör alla sina egna tolkningar och har egna uppfattningar. Det blir bara märkligt att en del personer tolkar in sig själva när det handlar om mig och mina känslor. Jag får ganska sällan kommentarer här numera och det beror säkert på att jag uppfattas som snäsig. Ibland tycker jag bara att världen är full av besserwissrar som tycks veta bättre och mer om hur just jag känner än jag själv, Himlar med ögonen gör jag ytterst sällan.
Tack för din kommentar. Den var tänkvärd.
GillaGilla
Jag tror på dig, du tar dig igenom detta på dit sätt. Ta den hjälp du behöver. Att läsa, är mitt sätt att lyssna. Det är vad jag kan göra.
GillaGilla
Tack.
GillaGilla
Jag tror det är en mänsklig egenskap att tolka in sina egna känslor och upplevelser i andras problem. Det är helt enkelt ett sätt att försöka förstå.
Som en bieffekt kommer välmenande råd och åsikter (som i de flesta fall inte alls är relevanta)…men jag är av den uppfattningen att det i grund och botten är en form av empati (trots att det ofta blir fel och man BLIR irriterad).
Jag hoppas i alla fall att det vänder för dig och att du får kraft att förändra det som behöver förändras.
Kram
GillaGilla
Tack.
GillaGilla