Kära dagbok…

Ibland slår det mig att jag kanske håller på med mitt livs största affär. Då får jag en pirrande oroskänsla i magen. Skälen är också stora, men ändå enkla: det handlar om mycket pengar och att jag har inte den totala kontrollen. Allting brukar ordna sig i slutet. Tills jag har nått dit använder jag mina livlinor, i kväll bland annat Fästmön. Sen, när vi har blivit sammanboende, blir det enklare rent logistiskt att bära varandras bördor – och dela varandras glädjeämnen.

Allt blir enklare, sen…

Anna kom välförsedd med bland annat gardiner av modääärnare snitt…

Det var en lite seg dag på jobbet. Jag hade svårt att komma igång och gjorde sen bara det nödvändigaste. Dagen inleddes med ett resonemang via e-post. Det mottogs på ett bra sätt. Vidare har jag jobbat med intranätet, kikat lite på en extern webbplats och jobbat med mitt nyhetsbrev. Nyhetsbrevet ska publiceras i morgon förmiddag och vid lunch tänker jag åka hem och ta flexledigt för att fortsätta mitt rensningståg i hemmet. Det är ganska tufft att rensa på kvällarna, efter hektiska dagar på jobbet. Och som läget är nu har jag de ”värsta” rummen kvar… Ibland slår det mig… hur mycket det är i det här som hänger på mig. Det är ju till exempel bara jag som kan rensa mina egna grejor. Det är skönt att Anna då gör spontansaker för att underlätta och stötta – som att ta med sig gardiner av modääärnare snitt.

∼ ♦ ∼

Nån gång under helgen kommer äldsta bonusdottern över också. Jag vill att båda bonusdöttrarna ska få var sitt minne efter lilla mamma i form av nåt smycke som har varit mammas. Men jag vill också att de ska välja själva ur det som finns. Tanken var ursprungligen att de skulle titta gemensamt. Det har nu gått ett år snart sen lilla mamma gick bort och vi har ännu inte fått till nåt. Därför får äldsta börja och yngsta komma och titta när hon kan – kanske redan nästa vecka när det fylls år.

Äldsta bonusdottern…

…och yngsta.

∼ ♦ ∼

Och så, avslutningsvis… Årets Nobelpris i litteratur gick till Kazuo Ishiguro. OK… jag erkänner, jag har aldrig hört talas om karl’n. Men jag kan i vart fall uttala hans namn och det är bra för eventuella framtida projekt att läsa minst ett verk av varje pristagare. Jag firade med att äta kanelbullar till kvällsmat.

Kvällsmat.

∼ ♦ ∼

Livet är kort.